I Västra Götaland utvecklas vandringsleder med berättelser, värdskap och lokala mötesplatser – där hembygdsföreningar kan spela en nyckelroll och nå nya besökare.

Josefine Schön, projektledare Riksförbundet Pilgrim i Sverige, rapporterar om hur arbetet för fler enkla boenden har utvecklat sig.

Ett lyckat evenemang handlar om mer än programmet. Här är konkreta råd om planering, värdskap och information som gör skillnad.

Sommartid öppnar många hembygdsföreningar sina museer. Samlingarna förmedlar lokal historia och utgör en port till livet förr – i vissa fall med helt egen vinkel.

Ragunda hembygdsförening har anställt sommarjobbande ungdomar via kommunen i 15 år. Vissa återvänder som volontärer.

Björnlunda hembygdsförening har i snart 90 år erbjudit övernattning i kulturhistorisk miljö. Modellen kan tas efter av fler.

Driver er förening kafé? Läs i så fall vidare – det här innebär de nya branschriktlinjerna för säker mat i samlingslokaler.

Allt fler semestrar med husbil och behovet av ställplatser är stort. Sveriges hembygdsförbund har samlat medlemsföreningar som erbjuder ställplats och goda råd.

TEXT FRÅN 2022. Att erbjuda turistboende genererar inkomster och ger nya besökare. Följ med till Yxnerums hembygdsförening i Östergötland, som driver retro-vandrarhem.

TEXT FRÅN 2022. Messmör, dröpränner och slagtröskning. I värmländska Brunskog väcks gammelvala – den gamla världen – till liv en vecka varje sommar.

Att skapa tillfälle för fler att göra lite stärker föreningen på sikt. Det är ett av skälen att satsa på mikroengagemang, menar Angeli Sjöström Hederberg som skrivit en rapport i ämnet.

Östergötlands Hembygdsförbund tilldelas 1,1 miljoner kronor. Medlen från regionen ska ge hembygdsföreningar bättre förutsättningar att utveckla sin verksamhet och bevara kulturarvet.

”Kyrkböcker är jättebra, men det är död, torr fakta. Åk hem till den du tror vet mest och börja där”, säger Bengt Grewin. Som dokumentärfilmare väcker han historiska händelser till liv.

Sökes: Gamla foton, föremål och berättelser kopplade till döva personer. Finnes snart: Ett fysiskt museum för dövas historia.

Projektledare Mikael Morberg reflekterar över hembygdsrörelsens pågående organisationsöversyn.

Ny studie visar på betydelsen av inskriptioner och ristningar i trädstammar i norra Skandinavien.

På engelska talar man om heritagisation. På svenska om kulturarvsskapande eller kulturarv som process. Jennie Sjöholm forskar inom fältet, med fokus på den byggda miljön.

I december 2025 utökades EU:s skydd för geografiska beteckningar till att omfatta även hantverksprodukter som keramik, glas och textilier.

Kan artificiell intelligens bistå vid långdragna möten med många talare? Ja, är AI-experten Johan Falks svar. Börja redan innan mötet.

25 000 timmar inspelat material från hela Sverige, från 1890-talet och framåt. Det ska bidra till att förbättra språkmodellernas förståelse för talad svenska.