Uppmaningen: Fotografera gravstenar i sommar

Raderna med stenar blir allt glesare varefter de tas bort och förstörs. Snavlunda kyrkogård (Närke). Foto: Conny Sandberg
I dag skapar vi framtidens historia. Fotografera din hembygds gravstenar, innan det är för sent, uppmanar styrelseaktiva i Örebro läns hembygdsförbund.
Jenny Damberg
20 jun, 2024

Text: Sif Eklund, Jan Klingberg, Conny Sandberg

Hur vill vi att våra framtida begravningsplatser ska se ut? Begravningsplatser är inte bara platser för sorg och reflektion, utan också berättelser om vårt samhälle. De visar vår arkitektur och viktiga gröna rum, och de handlar om människor. De visar vilka som levde i vårt lokalsamhälle, hur deras liv såg ut, var de kom ifrån och hur de levde. Något som kan förmedlas genom berättelser och kyrkogårdsvandringar. Det handlar även om hur vi själva vill bli ihågkomna efter vår död.

Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkoinventarier och begravningsplatser skyddas av kulturmiljölagstiftningen. Begravningsplatser ska vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde bevaras. Men hur står det till med detta i dag? Hur påverkar den nuvarande utvecklingen av begravningsplatser bilden av vårt samhälle?

Gravstenar från 1970-, 80- och 90-talet tas nu bort i snabb takt. En gravrätt är vanligtvis bara 25 år. Om ingen gravrättsinnehavare finns kvar efter den tiden tas stenen bort och förstörs, vilket lämnar gapande luckor bland gravarna. Dessutom förändras begravningssederna, och de flesta begravningar sker nu med urna, ofta i en askurnlund. Kistbegravningar minskar dramatiskt, vilket gör att luckorna efter de borttagna stenarna blir kvar för alltid, och ihåligheten ökar.

Det handlar även om hur vi själva vill bli ihågkomna efter vår död.

Vi kan tala om ”förvanskningsbegreppet” – återlämnade gravrätter ökar och antalet kistbegravningar minskar. Detta skapar ett glapp som gör att våra kyrkogårdar snabbt riskerar att bli mer som parker än begravningsplatser. Frågan är om detta är en utveckling eller avveckling. Det är troligen en kombination av båda och en trend i samhällets förändring. När gravstenarna tas bort, förändras även kulturväxtligheten. Kyrkogårdsförvaltningens ansvar omfattar gemensamma planteringar med träd, häckar, prydnadsbuskar, rosor och barrträd, samt underhåll av gräs- och grusytor.

Allt detta skapar en helhet: Växtlighet, planteringar, gravstenar, kyrkogårdstomter och kyrkobyggnader. Denna helhet visar det öppna arkiv som begravningsplatsen utgör. Vi väntar nu på vägledande domar om hur våra kyrkogårdar ska förvaltas eller skyddas. Rättsväsendet tar tid, kanske för att det är svårt att tolka lagstiftningen. De flesta avgjorda mål har dock varit positiva och upprätthållit begravningsplatsernas skydd. Vi hoppas att detta fortsätter, så att kyrkogårdsförvaltningarna kan stoppa den pågående förvanskningen.

Under tiden rekommenderar vi alla hembygdsföreningar och andra intresserade att fotografera så många gravstenar som möjligt. Ladda upp bilderna till hembygdsportalen (se din förenings hemsida på hembygd.se) eller till Sveriges släktforskarförbunds databas Gravstensinventeringen på Rötter.se.

Vi ses på kyrkogården med kameran i hand i sommar!

Sif Eklund, före detta stadsträdgårdsmästare och ordförande Karlskoga Bergslags hembygdsförening
Jan Klingberg, ordförande Kumla-Sannaheds hembygdsförening och Kumla släktforskarklubb
Conny Sandberg, ordförande Lokalhistoriska sällskapet i Örebro län
Artikelförfattarna är styrelseledamöter i Örebro läns hembygdsförbund

FAKTA. Läs mer! Bygd och Natur har tidigare rapporterat om:

Kyrkogårdsteater i Kalmar

Analys: ”Detaljerna gör helheten” Sveriges hembygdsförbunds kulturmiljöstrateg Helena Rosenberg om kyrkogården

Det livsviktiga mörkret. Om ljusföroreningar på bland annat kyrkogårdar

Denna fågel har sjungit färdigt för den gravsatte. Nu på väg till evighetens soptipp. Snavlunda kyrkogård (Närke). Foto: Conny Sandberg
Gravstenar på Snavlunda kyrkogård (Närke) på väg till destruktion. Foto: Conny Sandberg

Senaste artiklar

se fler >>

Relaterad läsning

Ny app visar landets runstenar

1 300 av landets cirka 2 000 identifierade runstenar ingår vid lansering i appen Svenska runstenar. Det gäller runstenar i Norrland (Gästrikland,...

Uppmaningen: Fotografera gravstenar i sommar

Text: Sif Eklund, Jan Klingberg, Conny Sandberg Hur vill vi att våra framtida begravningsplatser ska se ut? Begravningsplatser är inte bara platser...

Här samarbetar universitet och hembygdsförening

Text: Ida Säll – 1800-talets parkideal såg annorlunda ut. Då skulle man promenera, som i en engelsk naturpark. Och man hade gärna olika utflyktsmål,...