Text: Ida Säll
Den 28 mars 2026 firas äggostens dag för första gången av föreningar i Bohusläns hembygdsförbund. Initiativtagare är Fredrik Olsson från förbundets styrelse, som vill vårda rättens kulturarv.
– 12 föreningar kommer att delta i firandet och bjuda in till en mängd aktiviteter. Man kommer att tillverka äggost, dela recept med varandra och ha en utställning där man visar upp olika sorters äggostformar. Alla är välkomna att delta i vårt äggostrally genom att prova olika sorters äggost i våra olika föreningar.
Vilken är din personliga relation till äggost?
– Min farmor Edit sa alltid att det var inget riktigt kalas om det inte fanns äggost. I vår familj används fortsatt min farmors faster Emmas recept. Rätten görs i en mängd variant och varje släkt håller ofta hårt i sin tradition.
Vilka varianter finns det?
– Man kan äta den både osötad och sötad. Den osötade äggosten äter man ofta tillsammans med matjesill. Söt äggost äts med björnbärs- eller blåbärssylt, som en efterrätt.
Är det svårt att lyckas med äggost om man är ovan?
– Konsistensen är det kluriga att få till om du frågar mig. Den ska vara len och krämig. Det är oftast bara tre ingredienser – ägg, mjölk och filmjölk. Filmjölken kan ersättas av ättika. Syran gör att proteinet koagulerar när temperaturen går upp.
Vilken sorts form använder man?
– Ursprungligen har man gjort äggosten i en svarvad träform i björk. Björk är det träslag som avger minst smak. Själv har jag ärvt min form.
Äggost åts vid drottning Kristinas kröning.
Vad vet man om rättens historia?
– Den är omnämnd i text redan på 1500-talet. Man vet också att äggost åts vid drottning Kristinas kröning år 1650.
Hur ser äggostens utbredning ut?
– Traditionellt sträcker sig äggostens område från Kvillebäcken på Hisingen upp till Uddevalla. Ovanför Uddevalla använder man färre ägg. Då kallas den i stället för skörost.
– I dag använder vi begreppet bohuslänsk äggost. Då räknar vi med hela Bohuslän, från Kvillebäcken upp till Strömstad. Den bohuslänska äggosten är sedan 2023 listad som immateriellt kulturarv av Unesco.
Har rätten några svenska släktingar?
– En del gör kopplingar till den småländska ostkakan eftersom den äts och serveras på liknande sätt. Även kalvdans brukar nämnas. Visst finns det vissa likheter, men rätterna är snarare kusiner än syskon.
Vad hoppas ni uppå med äggostens dag?
– Eftersom äggosten är en rätt som rör sig mellan generationer och engagerar många människor hoppas vi att Unesco ska ta upp den även på listan över svenska kulturarv. Vi siktar också på att sätta ihop en äggostakademi.
Hur ofta äter du själv äggost?
– Fem, sex gånger om året. Ofta vid kalas, och väldigt gärna till påsk. Eftersom hönsen inte lade ägg under vintern förr gjorde man traditionellt äggost just till våren.
RECEPT: Faster Emmas äggost
6 l mjölk 3% fett
2 dl vispgrädde
15 st ägg
1 msk ättika 24%
Strösocker
Blanda ingredienserna i rumstemperatur. Värm sedan upp under omrörning i en stor kastrull tills massan skär sig. Låt vila i 10 minuter – drick kaffe medan du väntar. Ös sedan upp med hålslev i lager i en form. Varva med strösocker mellan lagren. Vasslen som blir kvar i kastrullen när du öst upp ostmassan kan med fördel användas som degvätska till matbröd.
Ställ formen i kylen över natten för avrinning. Servera äggosten med sylt.
