Text: Ida Säll
Vad vill du göra på posten som riksarkivarie?
– Jag vill bidra till att tillgängliggöra den information som finns i arkiven – både för forskning och för allmänheten. Och så vill jag bevara den informationen för framtiden.
Som 15-åring sommarjobbade Daniel Forsman i arkivet för ett kommunalt energibolag och överväldigades av dess struktur. Mest tid har han dock tillbringat i arkiv i samband med en universitetsuppsats i historia.
– När jag läste polisrapporterna efter hungerkravallerna i Göteborg år 1917 blev jag berörd, minns jag. Jag upptäckte att arkiven representerade mänskligt liv och mänskliga erfarenheter.
Vad anser du är arkivets viktigaste funktion?
– Det är att tillhandahålla det som finns där.
Kritiserad flytt av Riksarkivet
Men tillgängligheten på arkiven är numera osäkrad, menar Sveriges hembygdsförbunds ordförande Anna Karin Andersson och Viktoria Johansson, ordförande i Sveriges släktforskarförbund.
I en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet tidigare i år uttrycker man stark oro inför det faktum att Riksarkivet i Östersund läggs ned och återuppstår i Härnösand. ”Flytten innebär inte bara förlorade arbetstillfällen och minskad statlig service. Arkiven är, fastslår arkivlagen, en del av det nationella kulturarvet. Nu ser vi att tillgängligheten till detta arv är hotad.”
Daniel Forsman konstaterar att det är en utmaning för arkiven att vara kostnadseffektiva, tillgängliga och ändamålsenliga över hela landet.
– Därför behöver vi ha en nära dialog med alla brukarorganisationer och uppdragsgivare om hur man på bästa sätt kan tillhandahålla arkiven.
Eftersom han inte tillträtt är han ännu inte helt insatt i motiven till flytten till Härnösand.
– Men Riksarkivets budgetunderlag och verksamhetsberättelser berättar om att man brottas med kostnadsökningar och står inför stora investeringar kopplade till säkra och effektiva arkiv.
Flytten har inletts
Flytten av 5 500 hyllmeter arkivmaterial har redan inletts. Nya Riksarkivet blir norra Europas största arkiv och öppnas för besökare år 2026. Arkivdelen är byggd i betong för att möta säkerhetskraven.
– En orolig omvärld har pekat ut behovet av att ha lokaler som kan nyttjas på ett lämpligt sätt även i tid av kris, konstaterar han.
I nuläget är cirka 5 procent av det statliga arkivmaterialet tillgängligt digitalt. Det är en relativt låg siffra, om man jämför med statliga arkiv i andra länder.
I nuläget är cirka 5 procent av det statliga arkivmaterialet tillgängligt digitalt.
Kommer du att verka för att arkivhandlingarna ska digitaliseras i snabbare takt?
– Absolut. Digitalisering av arkivhandlingarna är ett viktigt sätt att öka tillgängligheten men det handlar också om hur offentligt material kan användas för att driva effektivisering och innovation framåt.
Vad gäller arkiv kopplade till fordon eller fastigheter finns i dag en stor efterfrågan, berättar Daniel Forsman. Där det i dag är relativt långa handläggningstider.
– Genom att digitalisera material kan man effektivisera arbetsprocesserna med hjälp av AI. Det kommer leda till att det går snabbare att lämna ut handlingar, och att folk får svar.
– Jag ser fram emot att ha en dialog med hela Riksarkivet och deras användare och brukarorganisationer för att förstå behoven, och vad som är prioriterat, säger Daniel Forsman.
FAKTA. Riksarkivet i Härnösand:
- Yta: 33 000 kvadratmeter varav 20 500 är arkivyta
- Hyllmeter: 258 000 meter (25,8 mil)
- Fastigheten kommer att ha en inomhustemperatur på 18 grader och en relativ luftfuktighet på 35 procent. Lokalerna kommer även att bli Skatteverkets nya nationella arkiv.
