En paraplyorganisation för det ideella kulturarvsarbetet?

Verksamhetsforum Sveriges hembygdsförbund i Järfälla, oktober 2025. Foto: Sveriges hembygdsförbund
Projektledare Mikael Morberg rapporterar från aktuellt verksamhetsforum och organisationsöversynen av Sveriges hembygdsförbund – som nu nått halvvägs.
Jenny Damberg
29 okt, 2025

Text: Mikael Morberg

Den 10–11 oktober samlades nära 60 representanter för ett nytt verksamhetsforum i Järfälla. Det inledande arbetet med organisationsöversynen av Sveriges hembygdsförbund har nu nått halvtid. Översynen, initierat av riksstämman 2023, har resulterat i tre verksamhetsforum. Sedan förra gången i mars har det parallellt skett regionala möten, presentationer, workshops i regionala styrelser och lokala föreningar. Vi har haft två öppna webbinarier kring hembygdsrörelsens framtid.

I rollen som projektledare har jag haft förmånen att medverka vid möten eller workshops i Medelpad/Ångermanland, Gästrike/Hälsingland, Östergötland, Värmland, Västmanland, Blekinge, Södermanland, Halland, Stockholm och Kalmar län. Nästa möte planeras i Västerbotten i mitten av november. Att någon från riksförbundet reser ut för att medverka på plats är mycket uppskattat och skapar energi både hos mig och deltagarna. Det är något som jag tror kan stödja vi-känslan. Samtidigt får jag en klarare bild av hur olika frågor tas emot av föreningar och regionala styrelser.

Tre breda frågeställningar har varit vägledande för diskussionerna: Hur ska vi arbeta? Hur vill vi uppfattas? Hur ska vi organisera oss?

Breda frågor som får lite olika svar beroende på vilken utkiksplats vi har. Samma övergripande frågeområden har legat till grund för arbetet i tre arbetsgrupper som ägnat sig åt en fördjupad analys som underlag för styrelsen.

Tre breda frågeställningar har varit vägledande för diskussionerna: Hur ska vi arbeta? Hur vill vi uppfattas? Hur ska vi organisera oss?

Ett paraply med både vi-anda och lokal självständighet
Under senaste forumet ville riksstyrelsen prova några övergripande analyser och presentera mer konkreta förslag.

Förslagen syftar alla till att uppfylla och stärka arbetet med Strategi 2030 med fokus på samverkan inom organisationen och att främja en vi-känsla. Genom att tydligare lyfta kulturarv som det övergripande ändamålet vill styrelsen stärka det gemensamma varumärket och synligheten av vad vi gör. Eventuellt kan ett namnbyte bli aktuellt på Sveriges hembygdsförbund.

Styrelsen har inledningsvis landat i att vi är en paraplyorganisation. Detta utifrån historiska förutsättningar där hembygdsföreningarna vuxit fram under drygt 100 år utifrån överenskommelser mellan helt autonoma föreningar och förbund. Mycket lite har förändrats sedan SHF blev riksförbund 1975. Alla föreningar och förbund är då helt självständiga, med egna stadgar, avgifter, årsmöten. Denna historiska kunskap är viktig för att förstå hur vi arbetar tillsammans i dag.

Stödet från förbundet riktar sig främst till medlemsföreningarna. De flesta inom organisationen anser också att det är föreningar som är medlemmar. Det finns dock otydligheter i fråga om olika medlemskap och att enskilda medlemmar i dag har rätt att skicka in motioner till årsstämman. Detta kan behöva justeras rent stadgemässigt.

I en paraplyorganisation blir riksstämmans beslut styrande endast för riksförbundet och i övrigt endast vägledande eller rekommenderande för regionala förbund och lokala föreningar. Det är upp till de enskilda föreningarna att söka sin relevans och utveckla sitt varumärke utifrån det lokala sammanhanget. Detta kan inte styras uppifrån.

Hur ska man då se på målsättningen att stärka vi-känslan inom en organisation med ett brett paraply? Kanske handlar det inte om hur medlemskapet är konstruerat, eller vilka som berörs av riksstämmans beslut. Då är det snarare ett starkare fokus på vårt gemensamma ändamål som är nyckeln: Att ta hand om och levandegöra kulturarvet.

En av utmaningarna är att utveckla former för dialog och samverkan som respekterar självständigheten men samtidigt stödjer, inspirerar och ger service för lokalt arbete. Det krävs en balans mellan att erbjuda gemensam riktning och att föreningarna själva formar sin väg.

I en paraplyorganisation blir riksstämmans beslut styrande endast för riksförbundet.

Förtydliga värdet av det ideella kulturarvsarbetet
Styrelsen ser behovet av att förtydliga riksförbundets varumärke i arbetet mot centrala myndigheter, departement och civilsamhällets organisationer. Betydelsen av det ideella kulturarvsarbetet kan stärkas gentemot beslutsfattare om vi samtidigt breddar oss och ansluter fler verksamheter än hembygdsföreningar. Intresset för kulturarv och ideellt kulturarvsarbete finns även utanför de traditionella hembygdsföreningarna. Under diskussionerna lyftes om en förening/organisation då kan anslutas direkt till riks eller om vi ska vi behålla kravet på regional anslutning.

Under dagarna fördes diskussioner om begreppen hembygd och kulturarv och vad det betyder när vi använder det i olika sammanhang. Om vi ska vara en aktiv och synlig folkrörelse, med många lokala medlemmar som fungerar som ambassadörer för hela hembygdsrörelsen, behöver frågor om varumärket och bilden av oss lokalt, regionalt och nationellt utredas vidare.

Ett evenemang kring ideellt kulturarvsarbete?
Som en konsekvens av en ökad betoning på ändamålet och kulturarvsfrågorna föreslår styrelsen att vi överväger att frångå de traditionella riksstämmodagarna i maj och separerar interna organisationsfrågor från kulturarv och ändamålet. I stället kan vi utveckla en ny typ av ”Kulturarvsdagar” inriktade på ideellt arbete med kulturarv. I dag finns inte en sådan mötesplats. Dessa kan äga rum på olika ställen i Sverige och även erbjudas digitalt. Vi genomför riksstämman på en dag i maj och utvecklar ett större evenemang på hösten för föredrag, seminarier, samtal och debatter kring ideellt kulturarvsarbete. Detta mer konkreta förslag kring en aktivitet skapade intensiva diskussioner kring tidpunkt, storlek och det praktiska genomförandet.

Webbinarierna som förbundet erbjuder är uppskattade men behöver marknadsföras bättre. Fördelen med de digitala seminarierna är att dessa kunskaps- och erfarenhetsutbyten når ut över hela landet. Det efterfrågas statistik kring vilka ämnen som lockar mest.

Intresset för kulturarv och ideellt kulturarvsarbete finns även utanför de traditionella hembygdsföreningarna.

Ändamålet i fokus!
Ett viktigt mål för riksförbundet handlar om att ta fasta på hur arbete med kulturarv och hembygd kan bidra till aktuella samhällsfrågor, exempelvis beredskap och klimatomställningen. Det påverkar det framtida innehållet på webbinarier och teman för de föreslagna kulturarvsdagarna. Våra kunskaper kring kulturarv och äldre kunskaper bör syfta till att värna och därmed påverka framtidens samhällen och kulturarv.

Diskussionerna visade på ett brett intresse för översynen, men synliggjorde också behovet av förankrade och pedagogiska konsekvensanalyser. Detta med fokus på frågor ändamålet, organisationsformen, kommunikation, varumärke, namnfrågor och olika former av medlemskap. Allt hör ihop och utgör en helhet.

Nästa steg för arbetsgrupper och styrelse blir att utifrån de förda diskussionerna fördjupa analysen, genomföra konsekvensbedömningar och ta fram ett fylligare bakgrundsmaterial som grund för fortsatt riktning och diskussioner vid nästa verksamhetsforum 13-14 mars och framtagande av skarpa förslag för Sveriges hembygdsförbunds riksstämma 8-9 maj, 2026.

Läs även Bygd och Naturs tidigare artiklar om Sveriges hembygdsförbunds organisationsöversyn: ”Organisationsöversynen: Mellan dialog och riktning” och ”Ska stödja arbetet för stärkt hembygdsrörelse”.

Senaste artiklar

se fler >>

Relaterad läsning

Julmarknader i advent 2025

Nu lackar det! 30 november infaller första advent 2025. Landets hembygdsgårdar är en given destination för hantverk, fika och annat som hör julen till.

Genom Bruksarkivet väcks minnen till liv

Ett av Sveriges många arkiv är Bruksarkivet – Dannemorabygdens förenings- och hembygdsarkiv, där bland annat den lokala galtföreningen finns dokumenterad.

Ungt engagemang hos Årets arbetslivsmuseum

Museispårvägen Malmköping är Årets arbetslivsmuseum 2026. Ett kvitto inte minst på att man engagerar många unga.

En paraplyorganisation för det ideella kulturarvsarbetet?

Projektledare Mikael Morberg rapporterar från aktuellt verksamhetsforum och organisationsöversynen av Sveriges hembygdsförbund – som nu nått halvvägs.

Lokalhistorisk teater knyter samman bygden

En bildningsinsats, kulturupplevelse och glädjespridare. Det är Runmarö hembygdsförenings lokalhistoriska teateruppsättningar, sammanfattar ordförande Maria Östberg Svanelind.

Fredagsbön i hembygdsföreningens paviljong

När moskén i Hultsfred brann ner ordnade den lokala hembygdsföreningen nya lokaler för fredagsbönen.

Sommarläger med övernattning på höskullen

Varken el eller rinnande vatten. När Hannäs hembygdsförening arrangerar sommarläger för barn mellan 7 och 15 år är förutsättningarna som förr.

Så ska klimathot mot kulturarv kunna överblickas

I forskningsprojektet Prioritering av klimathotade kulturhistoriska värden utvecklas en digital karttjänst för bättre överblick av klimathot.

Föreningen får 800 000 kr för att bygga scen

Virestads hembygdsförening har beviljats 804 800 kronor från Allmänna arvsfonden för att bygga en utomhusscen i byns hembygdspark.