På bara tre år kan en förening skaffa sig eget korn, vete eller råg, berättar Bengt-Göran Carlsson. Det är möjligt tack vare det rika genetiska materialet i äldre kultursorter, som därmed har förutsättningar att anpassa sig till den plats där de växer.
– Grunden är samma råg, vete, korn, men det får en speciell karaktär när det anpassar sig till platsen. En smak, en kvalitet som kommer av odlingsplatsen, säger Bengt-Göran Carlsson.
Han är författare till nyutkomna boken ”Odla ditt bröd”, en uppföljare till ”Vårt älskade bröd – för den goda smaken, hälsan och miljön”, som sålt slut sedan den släpptes för snart tio år sedan.
Människan har alltid förädlat det hon odlat, men det var först med 1900-talets institutionella förädlingstekniker som utsäde kunde likriktas till de sorter som dominerar odlingen i dag. Kultursorternas mångfald anpassar sig till den plats där de växer. De klarar sig på magra jordar och deras kraftiga rotsystem gör dem mindre känsliga för torka och ogräs än moderna sorter. Däremot ger de mindre skörd. För den som odlar för att förmedla kunskap och för att hålla det gröna kulturarvet levande spelar det emellertid mindre roll.
– Som förening kan man odla i liten skala, mala mjölet och använda i bakningskurser eller för att sälja – och på så vis visa hela värdekedjan, säger Bengt-Göran Carlsson.
Grunden är samma råg, vete, korn, men det får en speciell karaktär när det anpassar sig till platsen. En smak, en kvalitet som kommer av odlingsplatsen.
Vill återupprätta mångfald
I sina böcker möter Bengt-Göran Carlsson aktörer som på olika sätt arbetar med kultursorter inom spannmål, som odlare, forskare, folkbildare, bagare, mjölnare och de som värnar om kulturmiljöer relaterade till detta. Ämnet har fått förnyad aktualitet med de senaste årens ökade intresse för krisberedskap, konstaterar han.
– Det finns många skäl till att jag velat skriva om småskalig lokal odling och användning av kultursorter. Dels handlar det om att odla på glömda marker, om självhushållning och livsmedelssäkerhet. Dels om att utveckla jordhälsa och bördighet – regenerativa metoder för miljö, näringsinnehåll och humanhälsa och att värna den biologiska mångfalden i hela värdekedjan.
Vrede är en del av drivkraften.
– Jag är alltmer frustrerad och ilsk över att den biologiska mångfalden är så hotad, överallt. Vi har gått från mångfald där väldigt många bönder odlade många olika sorter till ett slags monokultur som är skadlig för jorden, för miljön, grödornas kvalitet och ytterst för vad som händer i kroppen, vår hälsa.
Kunskap sprids i fält
Bengt-Göran Carlsson kom i kontakt med kultursorter av spannmål i början av 2010-talet, via ett samarbete med Hans Larsson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och initiativtagare till föreningen Allkorn, som jobbar för att bevara och utveckla kultursorter.
Hans Larsson började 1995 med demonstrationsodling av kultursorter på många platser i landet kombinerat med fältvandringar i dessa odlingar. Först för mindre grupper av intresserade bönder, men allt eftersom för en bredare publik.
– Det är på fältvandringarna som kunskapsspridning sker och samtal uppstår.
Allkorn har sedan några år en utställning och visningsodling på Himmelsberga, tack vare Kerstin Fredlund som forskat kring spannmålens näringsinnehåll och hur näringen kan tas upp i kroppen. Genom sitt företag Hidden in Grains och samarbete med Warbro Kvarn i ett gemensamt företag, Good Grains, har hon utvecklat nya och smakrika fullkornsprodukter. En utveckling som bygger på gamla traditioner i kombination med moderna tekniker, berättar Bengt-Göran Carlsson.
Grunden är samma råg, vete, korn, men det får en speciell karaktär när det anpass
Hembygdsföreningar kan odla mer
Ett av reportagen i ”Odla ditt bröd” handlar om Himmelsberga på Öland och museets arbete med grönt kulturarv i ljuset av det museichefen Julius Winberg Sääf refererar till som ”folkåterutbildning”.
Många mindre museer, skolor och förskolor har genom åren fått mindre mängder utsäde av kultursorter som enkorn, emmer och spelt av Hans Larsson och Allkorn. Det finns också hembygdsföreningar som odlat i liten skala, och många som på andra sätt arbetar med lokalt odlat spannmål; genom att mala, baka eller använda halmen för taktäckning eller i slöjd.
Ett exempel är Blåherremöllans vänner, med säte i Blåherremölla/Maglehem i Kristianstads kommun. Föreningens ändamål och syfte är att i samverkan med ägaren och närboende värna om och uppmärksamma de natur- och kulturvärden som vattenkvarnen Blåherremölla och dess närområde erbjuder. Föreningen utsågs till Årets hembygdsförening 2025 av Skånes hembygdsförbund.
– Blåherremöllas ägare Ingmar Melin vill uppmuntra fler föreningar att odla. Har man inte egen mark finns det nästan alltid någon som kan ställa upp med en bit. Man behöver inte några stora odlingsytor, det viktiga är att använda odling som utgångspunkt för att visa hela kedjan, vad som krävs för att den odlade säden ska bli mat. Samtidigt stärker man den lokala självkänslan och beredskapen för att klara kriser, säger Bengt-Göran Carlsson.
Läs även Bengt-Göran Carlssons reportage Ölands museum Himmelsberga – bevarande och förändring ur boken ”Odla ditt bröd”, som Bygd och Natur publicerar i något förkortad form. Boken ”Odla ditt bröd” finns att köpa via [email protected].
