”Gästriklands spelmän. Om spelmän, händelser, platser och berättelser” är skriven av Michael Müller och utgiven av Gästriklands Kulturhistoriska Förening.
Den tilldelas utmärkelsen Årets hembygdsbok med motiveringen: ”I ett halvt sekel har författaren Michael Müller odlat sitt intresse för spelmansliv och folkligt musicerande. Boken om Gästriklands spelmän är ett imponerande livsverk som präglas av kärleken till musiken och kulturen. Inte mindre än 900 spelmän och musikanter har kartlagts. Lika intressant är bokens första del om folkmusikens kulturhistoriska sammanhang. Ett särskilt plus för utförligt register och hänvisningar för den som själv vill lyssna till musiken. En hembygdsbok som håller verkligt hög klass!”
Grattis Michael Müller!
– Tack! Jag är ganska stolt. Det får man vara.
Boken väger strax över två kilo…
– Ja, det är inget att ligga och läsa.
Hur ska man tillägna sig den?
– Man måste läsa lite i taget. Det är delvis ett uppslagsverk. I slutet finns en förteckning över alla spelmän, där kan man slå upp dem man är intresserad av att läsa mer om. Andra delar av boken handlar om kulturhistoria, musiken och om dans, om platser och händelser, och då är det inte enskilda spelmän som står i fokus.
– Jag har också beskrivit folkmusikhistorien, som naturligtvis går parallellt med all musikhistoria men som också har sin egen estetik. Där tar jag upp sådant som jag tycker är relevant för folkmusiken över hela Sverige. Det är en ganska allmän utveckling där man gått från modal musik, med kvartstoner och blåtoner, till mer rena toner och harmonier. Det är ganska skilda slag av musik över tid.
Boken om Gästriklands spelmän är ett imponerande livsverk som präglas av kärleken till musiken och kulturen.
Vilka är de då, spelmännen i Gästrikland?
– Jag har delat upp dem i de äldre, de som var verksamma fram till första världskriget och spelade till dans och annat. Från 1920-talet kom alla hembygdsgårdar och då fick spelmännen delvis nya uppgifter, det handlade mycket om att visa gamla seder och bruk, det var nya tider där musiken fick en annan funktion.
– Den här delen av boken är indelad i socknar. Där går jag igenom allt jag har lyckats ta reda på om de enskilda spelmännen. Ibland står det bara att någon var gruvarbetare och omkom i gruvan när han var 28 år. I andra fall rör det sig om tre-fyra sidor och bilder. Ett exempel är en spelman från Hedesunda. 1859 dog han, och det finns 50-60 låtar kvar efter honom via andra spelmän – det är makalöst.
Hur länge har du jobbat med boken?
– Jag bestämde mig strax innan pandemin, och när den kom så blev det verkligen av. Jag har skrivit artiklar om spelmän i Spelmansförbundets tidning i 40 år, så jag hade en ganska gedigen grund att stå på.
Vad spelar du själv?
– Fiol. Jag började för 50 år sedan, på 1970-talet. Jag är inte så jättemusikalisk, även om man lär sig något med tiden. Men jag har länge intresserat mig för människorna bakom musiken. Det är grunden för mig, även om det musikaliska också är jätteintressant.
FAKTA. Årets hembygdsbok 2025
- För utdelningen av priset har bokens författare Michael Müller, via Gävle folkmusikförening, bokat upp onsdagen den 22 oktober kl 18.30 i Musikhuset i Gävle. Utdelningen blir då strax innan en konsert med folkmusikern Sofia Karlsson.
- Priset Årets hembygdsbok är instiftat av Sveriges hembygdsförbund för att synliggöra, stimulera och lyfta statusen på hembygdslitteratur. Varje regionalt förbund har rätt att nominera en bok eller årsboksserie.
- Priset tilldelas föreningen om det är en antologi och författaren om det är en enskild författare.
- Förutom äran och den extra uppmärksamheten får vinnaren ett diplom och 10 000 kr.
- Läs mer hos Sveriges hembygdsförbund
