Text: Joakim Rådström
När Hemavan i Lapplandsfjällen i januari 2025 drabbades av ihållande regn blev klimatförändringarna otäckt påtagliga även i det vanligtvis vinterbistra norra Sverige.
– Det här gör ju ont i hjärtat, eftersom regnet känns som ett tydligt tecken på klimatförändringen, säger Erika Arklöf, energi- och klimatrådgivare i Storumans kommun.
Vi träffar henne hemma hos Lennart Cohen och Eva Helleberg i Övre Björknäs. När vi ses senare under januari 2025 har kylan kommit tillbaka i viss mån, även om termometern bara visar på beskedliga 7 minusgrader mot säsongsmässigt normalare -15 till -20ºC.
– Det har ju förändrats. När man gick ut skolan som liten runt 10 juni hade ännu inte isarna släppt. Vi stod och huttrade och frös utanför kyrkan, säger Eva Helleberg.
Regnet känns som ett tydligt tecken på klimatförändringen.
Lägga energi på att spara energi
Under sådana år blev det viktigt att investera långsiktigt i isolering, värme och varmvatten. Men Eva och hennes make har länge varit engagerade i energifrågor, och visar hur deras hus värms upp med både vedspis och termoelektriska fläktar. En smart luftvärmeväxlare förses med förvärmd uteluft genom en cirkulationskanal på baksidan av huset. Parets katt och hund sitter och myser i den resulterande värmen.
– Vi måste lägga energi på att spara energi! säger Eva, medan Lennart tillägger att han för egen del alltid gillat att ”jaga kalorier” – både för kroppen och för huset.
Skola som blev bygdegård
Lennarts energiintresse blev värdefullt när närliggande Mobackagården nyligen gavs nytt liv. Den byggdes ursprungligen som skola 1935, och användes sedan som sådan fram till tidigt 60-tal. Därefter stod den länge tom, och kommunen började föreslå att den skulle säljas.
Nu ryckte dock ett antal äldre, engagerade bybor in till gårdens försvar, och såg till att ombilda den gamla skolan till bygdegård. Kallvinden byggdes om med sovsalar, klassrummen blev samlingsrum och nere i källaren återuppväcktes husets gamla bagarstuga.
Sedan vi satte in effektvakt har vi aldrig bytt en huvudsäkring.
Mobackagården fick nu ett andra liv, inte minst som lokal att hyra för olika sällskap. Ofta kunde 20–25 gäster rymmas vintertid, när det var högsäsong för skidturism vid de närbelägna skidorterna i Hemavan och Tärnaby. Samtidigt ledde detta till nya problem: elen räckte trots en huvudsäkring om hela 35 ampere inte till när många gäster lagade mat, duschade och värmde huset samtidigt.
– Det var kaos, minns Lennart. Jag åkte dit med högvis med säkringar och bytte, men hann inte mer än till landsvägen förrän jag såg att det hade blivit svart däruppe igen!
Lösningen blev en effektvakt, som automatiskt stänger av eller sänker belastningen på vissa apparater när förbrukningen blir för hög. Varmvattenberedarna prioriterades först, därefter värmesystemet. Effekten blev tydlig.
– I dag räcker 35 ampere ledigt. Sedan vi satte in effektvakt har vi aldrig bytt en huvudsäkring, säger Lennart. Alternativet – att uppgradera till 50 ampere – hade kostat omkring 10 000 kronor extra per år.
Kommunen subventionerar energieffektivisering
Storuman kommuns bygdemedel, där fokus nu är just energieffektivisering, blev en viktig del i finansieringen.
– Man får 90 procents bidrag och får gå in med 10 procent själv, förklarar Erika Arklöf. Att hålla bygdegårdarna vid liv är också en beredskapsfråga för kommunen.
Medlen räckte även till en värmepump som håller frostfritt i bagarstuga, källare och toaletter. Resten av huset på 450 kvadratmeter klarar sig normalt sett med spridningsvärme från de uppvärmda delarna. Element som står på 5–10 graders stödvärme finns som reserv.
Förutom investeringsstödet har kommunen köpt in ”energiväskor” som föreningar, privatpersoner och företag kan låna för att mäta och analysera sin energiförbrukning. Väskorna innehåller bland annat värmekamera, hygrometer och elmätare. Den kommunala rådgivaren kan också komma ut och hjälpa till med praktiska råd på plats.
FAKTA. Det är en effektvakt
- En effektvakt är en anordning som övervakar elanvändningen i en fastighet.
- När den totala förbrukningen riskerar att bli för hög, stänger den av eller sänker effekten på vissa apparater i prioriteringsordning.
- Syftet är att undvika överbelastning som leder till att huvudsäkringar löser ut.
