13 nya kulturarv på Sveriges förteckning

Matilda Bergqvist, samordnare vid Institutet för språk och folkminnen (Isof)
Kallbadskulturen, annandagsbandy och schablonmåleri är nyheter på Sveriges förteckning över immateriella kulturarv. Inskrivna efter att ha lämnats som förslag till Institutet för språk och folkminnen.
Jenny Damberg
9 jun, 2024

Sverige är ett av drygt 170 länder som har skrivit under Unescos konvention om tryggandet av världens immateriella kulturarv. I maj 2024 utökades Sveriges förteckning över immateriella kulturarv med 13 nykomlingar, för att i dag omfatta totalt 82 kulturarv. Bredden är stor, konstaterar Matilda Bergqvist, samordnare vid Institutet för språk och folkminnen (Isof) där hon arbetar med Unescos konvention om det immateriella kulturarvet samt Isofs folkminnesverksamhet.

– Vi tycker att det är roligt att de nya inskrivningarna speglar bredden av vad immateriella kulturarv kan vara: Från musik och dans, mattraditioner och umgängesformer till hantverkstekniker. Till exempel gum- eller grynost från fäboden, kallbadskulturen, flamskvävning och polska – musik och dans, säger Matilda Bergqvist.

Ja, vad är egentligen ett immateriellt kulturarv?
– Immateriella kulturarv är sådant vi gör, alltså traditioner och kunskaper som förs vidare mellan människor. Det kan alltså handla om högtider, muntligt berättande, hantverk, maträtter, musik, dans och umgängesformer. Som kunskapen att bygga en klinkbåt eller att laga en speciell maträtt.

Vad avgör om ett immateriellt kulturarv hamnar på Sveriges förteckning eller inte?
– Förteckningen bygger på förslag från allmänheten. För att förslaget om ett kulturarv ska kunna antas behöver det innehålla tillräckligt med information om kulturarvet, och så måste det uppfylla ett antal kriterier. Till exempel att kulturarvet är levande och utövas i Sverige i dag, och att det inte bryter mot svensk lag eller mänskliga rättigheter. 

Vad innebär en plats på förteckningen? Vad ”ger” det en tradition eller teknik? 
– Förteckningen fungerar som en kunskapskälla över levande kulturarv i Sverige, så de som lämnar ett förslag behöver ofta samla in kunskap om och dokumentera traditionen, vilka som utövar den samt hur den kan tryggas och föras vidare i framtiden. Förteckningen ger även ökad synlighet för de kulturarv som finns med – men kanske får den oss även att fundera över vilka fler kulturarv vi vill värna om och lägga till.

Varför ska man lämna in förslag på immateriella kulturarv till den svenska förteckningen?
– Att skriva ett förslag kräver lite arbete – men arbetet handlar om att samla kunskap och dokumentera kulturarvet, vilka som utövar den och vad som görs för att trygga och föra det vidare. Detta är viktigt för tryggandet av kulturarvet i sig. Dessutom behöver man inte göra det själv, utan man kan gå samman och hjälpas åt med olika delar. Det kan göra att man hittar nya samarbetspartners på vägen. Sedan kan en plats på förteckningen ge ökad synlighet åt kulturarvet.

Kan det leda vidare till en plats på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv? 
– För att ett kulturarv ska kunna nomineras till Unescos representativa lista måste det först finnas med på Sveriges förteckning. Men en plats på den nationella förteckningen är ingen garanti för att kulturarvet sedan nomineras till den internationella listan.

Hur ser den processen i så fall ut, är det ni på Isof som håller i den och lotsar vissa kulturarv vidare eller kan man själv driva det?
– Initiativet tas av de som utövar kulturarvet. Det är ett krav från Unesco att utövarna måste vara med och driva processen. Sedan är vi på Isof med och stöttar arbetet. Under vissa tidsperioder finns möjligheten att lämna förslag till internationella nomineringar. Isof har tillsatt en expertkommitté som bedömer förslagen, men det är regeringen som i slutändan beslutar om vilka nomineringar Sverige ska göra.

– Efter att en nominering från ett medlemsland skickats in ska den granskas av Unesco och utvärderas av en internationell expertgrupp. Beslutet om vilka traditioner eller projekt som godkänns fattas sedan av den mellanstatliga kommittén. Hela processen, från inskickat nomineringsförslag till dess att kommittén tar beslut, tar uppskattningsvis tre till fyra år.

FAKTA. De 13 svenska kulturarv som skrivs in 2024:

  • Annandagsbandy
  • Kallbadskulturen
  • Polska – musik och dans
  • Gum- eller grynostkokning
  • Hälsinglands schablonmålning
  • Flamskvävning från Skåne
  • Spånfågeltäljning
  • Tagelspinnande
  • Ryaknytande
  • Halländsk binge
  • Delsbobroderi
  • Knyppling – med avsnitt om tekniker från Vadstena, Skåne och Delsbo
  • Korgar och korgtraditioner – med avsnitt om revbenskorgar, granrotskorgar, hasselkorgar, enekorgar, pilkorgar, löbbindning och samisk korgtillverkning

Hela Sveriges förteckning finns på webbplatsen: Levandekulturarv.se/forteckningen


FAKTA. Nominera nya kulturarv
Den 30 maj 2024 utökades Sverige förteckning med 13 nya kulturarv. Förteckningen, som därmed rymmer 82 kulturarv, sköts av myndigheten Institutet för språk och folkminnen (Isof). De nya kulturarven skrivs in efter att ha lämnats som förslag från allmänheten och bearbetats av Isof. En viss period varje år kan alla som vill lämna förslag till förteckningen genom ett formulär på Levandekulturarv.se. Nästa period är den 15 september till den 31 oktober 2024.

Senaste artiklar

se fler >>

Relaterad läsning

Beredskapsmuseet kritiska till ny vapenlag

Enligt en ny, skärpt vapenlag på remiss ska Polismyndighetens inflytande öka vad gäller tillståndskrav på vapen – även för vapen på museer.

Nu ska AI lära sig svenska dialekter

25 000 timmar inspelat material från hela Sverige, från 1890-talet och framåt. Det ska bidra till att förbättra språkmodellernas förståelse för talad svenska.

Årets hembygdsbok kommer från Gävleborgs län

Sveriges hembygdsförbunds utmärkelse Årets hembygdsbok går till en bok från Gävleborgs län. Gästriklands Kulturhistoriska Förening prisas för årsskriften ”Från Gästrikland”.