Den 22 maj 2026 skrevs tio nya kulturarv in på Sveriges förteckning över immateriella kulturarv: Newroz/nouruz, majsjungning, kolning i mila, halmslöjd, tegelhantverk, Bellmanvitsar, Diwali, ljusstöpning, Bodapolska och att bada bastu.
För sammanställningen svarar Institutet för språk och folkminnen (Isof).
– De kulturarv som skrivs in i dag bidrar verkligen till att visa den bredd av levande traditioner och kunskaper i dagens Sverige. Vi hoppas att de ska hjälpa till att sprida kunskap om kulturarvens betydelse, och inspirera fler att komma med förslag på kulturarv som är viktiga för just dem, kommenterar Maria Nyström, senior rådgivare på Isof och ansvarig för arbetet med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet, i ett pressmeddelande.
Alla kan nominera kulturarv
De nya kulturarven skrivs in efter att ha lämnats som förslag från allmänheten och bearbetats av Isof. En period varje år kan alla som vill lämna förslag till förteckningen genom ett formulär på Levandekulturarv.se, där också de befintliga levande kulturarven presenteras. I dagsläget är de ett hundratal. Bygd och Natur uppmärksammade 2025 tillskottet av den småländskt präglade högtiden Fössta tossdan i mass, som firas med massipantåta, på listan. Första torsdagen i mars blev en högtid så sent som 2010, medan många andra exempel på förteckningen har anor som sträcker sig hundratals eller tusentals år tillbaka.
2026 års nya levande kulturarv är:
- Newroz/nouruz
- Majsjungning
- Kolning i mila
- Halmslöjd
- Tegelhantverk
- Berätta Bellmanvitsar
- Diwali
- Ljusstöpning
- Bodapolska
- Bada bastu
FAKTA. Därför finns förteckningen Levande kulturarv
- Sverige skrev under Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet år 2011. Alla länder som undertecknat konventionen ska upprätta en eller flera förteckningar över olika immateriella kulturarv inom det egna landet. Sveriges förteckning, Levande kulturarv, lanserades år 2014.
- Sveriges arbete med konventionen leds och samordnas av Institutet för språk och folkminnen (Isof) och sker i samarbete med Nordiska museet, Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Sametinget och Statens musikverk/Svenskt visarkiv.
- Läs även Bygd och Naturs artikel om 2024 års nya levande kulturarv, där arbetet presenteras mer ingående.
