Fössta tossdan i mass – kulturarv på rekordtid

Marsipantårta för Fössta tossdan i mass. Foto: Tegenfeldt, Wikimedia
En av de nyaste företeelserna att listas som nationellt kulturarv är den småländska högtidsdagen fössta tossdan i mass.
Jenny Damberg
21 mar, 2025

Fössta tossdan i mass är en inofficiell högtidsdag för Småland och de småländska dialekterna. Till firandet hör att äta en massipantåta (marsipantårta) och ibland även dricka en bäss (bärs). Dagen har ibland kallats för ”Smålands nationaldag” och firas i hela landet. Firandet sker hemma, på arbetsplatser och på sociala medier, skriver Institutet för språk och folkminnen, som nu inkluderar högtidsdagen på listan över Sveriges levande kulturarv.

Högtidsdagen är ett av de 20 immateriella kulturarv som våren 2025 tas upp på Sveriges nationella förteckning. Bland de övriga nykomlingarna märks betydligt äldre företeelser som sydsvenskt bonadsmåleri, nålbindning, ranavävning, näverslöjd i Härjedalen, höhässjning och ängshävd på Gotland.

Traditionen uppges ha startat på Facebook så sent som år 2010.

Även Skåne bidrar med en extra viktig torsdag: I Loshult och närliggande orter har Kristi himmelsfärdsdag varit en så kallad gångedag till Loshults kyrka. Folk samlas fortfarande för gudstjänstfirande på Kristi himmelsfärdsdag med efterföljande fika och umgänge. Företeelsen, känd som Loshulta torsda, inkluderas nu på listan.

Fössta tossdan i mass är som sagt en ung tradition. Traditionen uppges ha startat på Facebook så sent som år 2010 då Jonas Svenningson, uppvuxen i Jönköping, skapade sidan Fössta tossdan i mass som önskade sina följare en ”glad fössta tossdan i mass”. Bakgrunden var att han och hans syster hade en faster som sade ”fössta mass” med småländsk dialekt, vilket de uppmärksammade sinsemellan och så småningom på den gemensamma arbetsplatsen Scandinavian Photo i Stockholm. Fenomenet spreds snabbt på sociala medier, uppmärksammades i nyhetsmedia och fick även fäste hos bagerier och konditorier som följer upp semmelsäsongen med massipantåta.

”Att dagen firas just den första torsdagen i mars och att en marsipantårta har huvudrollen i firandet är att både datumet och bakverket uttalas på ett särpräglat sätt i de småländska dialekterna. R-ljudet blir försvagat eller faller bort i ord där r:et följs av vissa konsonanter: mars blir mass och tårta blir tåta”, skriver Isof.

Hela listan över Sveriges nu cirka 90 levande immateriella kulturarv finns på Levandekulturarv.se.

Senaste artiklar

se fler >>

Relaterad läsning

De berättar sverigefinnarnas historia

730 000 personer i Sverige ingår i den nationella minoriteten sverigefinnar. Nu berättar Ali Jonasson och Mats Kejonen deras historia.

Gotland minns den stora baltflykten 1944

Den stora flykten från Baltikum för 80 år sedan uppmärksammas i höst på Gotland. 11 000 personer flydde i båt över Östersjön.

54 sorters kakor på Hembygdsgårdens dag

Loppisar, marknader, allsång, våfflor, kolbullar och mopedrallyn – Hembygdens dag uppmärksammas i stor stil. Grythyttans hembygdsförening firar med Stora kakkalaset.