Så föryngrar de den finlandssvenska hembygdsrörelsen

I Kronobys Museiklubb lagar deltagarna mat och äter tillsammans på hembygdsgården. Foto: Jamika Sandbäck
I finska Österbotten satsar två hembygdsföreningar på musieklubbar, studieresor och historiska måltider för barn och unga.
Jenny Damberg
11 okt, 2026

Text: Fredrik Loberg

Precis som i Sverige är medelåldern hög bland dem som engagerar sig i de finländska hembygdsföreningarna. Men i det svenskspråkiga Österbotten arbetar två föreningar långsiktigt med att ta tillvara barns och ungdomars intresse för lokal historia.

– Inom den finlandssvenska hembygdsrörelsen tror jag att vi är ganska unika med detta, säger Nina Sten, gruppledare för Malax hembygdsförenings barn- och ungdomsgrupp Lärlingarna.

Under 2026 genomför Lärlingarna och Kronoby hembygdsförenings Museiklubb ett gemensamt projekt med fem aktiviteter på temat stormaktstiden.

– Det finns mycket från den tiden som är en viktig del av vår lokala historia här i Österbotten, säger Nina Sten.

– Vi har bland annat besökt Kristinestad, där det hände mycket kring sjöfarten på 1700-talet. Vi har också tagit upp häxprocesserna och lagat och ätit 1700-talsmat, med insaltad fisk, rökt kött, gröt och puddingar, berättar hon.

Samarbetet mellan föreningarna ger också bättre ekonomiska förutsättningar.

– När vi samverkar på det här sättet är det lättare att få stöd från fonder och stiftelser för studieresor och andra aktiviteter som kostar pengar, säger Eva-Marie Backnäs, en av ledarna för Museiklubben i Kronoby.

När vi samverkar på det här sättet är det lättare att få stöd från fonder och stiftelser.

Startade redan 2008
Kronoby hembygdsförening var tidigt ute med att engagera barn och ungdomar i lokalhistorien. Museiklubben startade redan 2008, i samband med Kronoby sockens 400-årsjubileum.

– Jag arbetade som projektledare för hembygdsföreningen och en av uppgifterna var att utveckla museiverksamheten. Vi arbetade mycket med tidsresor och upptäckte att många barn blev intresserade, berättar Eva-Marie Backnäs.

En av dem var då åttaåriga Jamika Sandbäck. Hennes mormor Maja Sandbäck var samtidigt ordförande i den lokala Marthaföreningen, en del av den finländska kvinnorörelse som grundades 1899.

– Museiklubben för historieintresserade barn och ungdomar kom till som ett samarbete mellan Marthaföreningen och hembygdsföreningen i Kronoby. Så är den organiserad än i dag, säger Maja Sandbäck.

Under de första verksamhetsåren var stenåldern och bondesamhället två av Museiklubbens teman.

– Alla fick prova på att tröska, tova och karda, och barnen fick låna hem en spinnrock i en månad. Vi har också besökt ålderdomshem och spunnit och kardat tillsammans med de äldre där, berättar Eva-Marie Backnäs.

I dag är Maja Sandbäck och Eva-Marie Backnäs två av Museiklubbens sex ledare. Verksamheten är inne på sitt 19:e år och träffarna hålls vanligtvis på hembygdsgården.

Redan från början fanns en tanke om att barnens engagemang också skulle kunna bidra till föreningens framtid.

– En baktanke var att försöka få med en del av barnens föräldrar i föreningsverksamheten. Vi vill att de också ska trivas på hembygdsgården, våga röra föremålen och kanske hjälpa till vid våra arrangemang, säger Eva-Marie Backnäs.

Hon tycker att det långsiktiga arbetet har gett resultat.

– Just nu har vi en av de yngre styrelserna inom hembygdsrörelsen här.

Just nu har vi en av de yngre styrelserna inom hembygdsrörelsen här.

Målgrupp 10 till 16 år
Museiklubben vänder sig till barn mellan 10 och 16 år och träffas en lördag i månaden, året runt. Bland tidigare teman finns också vikingatiden och medeltiden.

– Vi brukar göra en studieresa per år, men i år har det blivit fler tack vare samarbetet med Lärlingarna, säger Eva-Marie Backnäs.

Lärlingarna i Malax hembygdsförening startade 2021, med Kronobys Museiklubb som förebild. Gruppen vänder sig till historieintresserade barn från nio års ålder och leds av Nina Sten och Maria Strandberg.

Tanken är att verksamheten ska komplettera historieundervisningen i skolan, där mycket handlar om nationell och internationell historia.

– Om barnen lär sig om Napoleon i skolan vill vi ge dem en dos lokalhistoria, säger Nina Sten.

Av årets gemensamma projekt återstår i skrivande stund två träffar. Därefter fortsätter båda föreningarna med sina respektive barn- och ungdomsgrupper.

I Kronoby har Museiklubben nu funnits i snart två decennier. Flera av dem som en gång började som deltagare har med tiden tagit på sig nya uppgifter i föreningen, bland annat som ledare. I Malax, där verksamheten startade för fem år sedan, är förhoppningen att Lärlingarna ska få samma långsiktiga betydelse.

Senaste artiklar

se fler >>

Relaterad läsning

De har gjort Årets hembygdsbok 2026

Sveriges hembygdsförbunds utmärkelse Årets hembygdsbok 2026 går till boken "Kyrkeby bränneri – berättelsen om ett unikt industri- och kulturarv i Kalmar län".

Sophie Janson fångade bygden på glas

Pionjärfotografen Sophie Janson donerade sin bildskatt till Västernärkes hembygdsförening. Nu har bilderna digitaliserats – och ett torg har fått fotografens namn.

Lokalhistoria – mer än det vi redan vet

Hembygdsföreningar har unik kunskap om människor och platser. Men vilka berättelser har fått plats – och vilka nya frågor kan vi ställa till det som redan finns?

De är Årets hembygdsförening 2026

2026 års hembygdsförening finns på Gotland. Östergarns-Gammelgarns hembygdsförening vinner utmärkelsen för sin enastående bredd.

Hembygdsföreningen får fler ut i naturen

Jämtländska Bodsjö hembygdsförening verkar för att fler ska kunna ta del av vandring och naturupplevelser. ”Det är själsläkande”, säger föreningens Kjell Berg.

Så lyckas de samla alla ledande lokalpolitiker

När Solna hembygdsförening arrangerar lokalpolitisk hearing inför höstens val deltar samtliga toppnamn från kommunfullmäktige.

Föreningen samarbetar med frivården – Håkan Nesser blev guide

Författaren Håkan Nesser avtjänade delar av sitt straff som medhjälpare på Lärbro Krigssjukhusmuseum. Hembygdsföreningen tar gärna emot fler från frivården.

”Hembygdsföreningen är ofta den som kommunen faktiskt måste svara”

Martin Stockzell har skrivit det svenska föreningslivets historia. Mötesformerna ser han som grunden för demokratin, och hembygdsföreningarna har en unik roll som bygdens röst utåt.

Rekordintresse för släktforskarkollo i Ragunda

Under fyra dagar arrangerar Ragunda hembygdsförening släktforskarkollo. Deltagarna kommer från stora delar av landet.