Sociologen Maja Adolfsson disputerade våren 2026 vid Umeå universitet med avhandlingen ”Att höras och höra till – plats och ungas politiska engagemang i svenska landsbygder”.
I din forskning beskriver du hur unga på landsbygden ibland saknar sammanhang där de kan engagera sig, trots ett rikt föreningsliv. Varför är det så?
– Utifrån den forskning jag har gjort, där jag både intervjuat 15 unga engagerade på olika sätt och följt en ungdomsgrupp engagerad i ett kulturprojekt i en landsbygdskommun, återkom framför allt två teman. Det första handlar om att unga upplever att det lokala föreningslivet inte är inriktat mot de frågor unga tycker är viktiga. I mitt material lyfte flera av de unga att det lokala föreningslivet upplevdes som inriktat mot barn och familjer eller äldre vuxna, men att det saknades föreningar inriktade mer specifikt mot unga vuxna. Andra betonade att det fanns en övervikt av föreningar som var inriktade mot sport och idrottsverksamhet, medan det fanns färre möjligheter för unga som var kulturintresserade. En del av de unga talade också om bristen på politiska ungdomsförbund i det lokala samhället.
Det lokala föreningslivet upplevdes som inriktat mot barn och familjer eller äldre vuxna.
– Ett andra tema gäller de unga som var med i generationsöverskridande föreningar och handlar om åldershierarkier. Jag intervjuade till exempel en kille i 17-årsåldern som var engagerad i den lokala hembygdsföreningen. Han påtalade att det var svårt att vara ung vuxen och engagerad, då han inledningsvis kände sig motarbetad av de äldre i föreningen och att det fanns en motvilja mot att bryta invanda arbetssätt. Andra unga framhöll att de upplevde sig bemötta som oerfarna just på grund av sin ålder, trots att de varit engagerade i flera år.
Vad skiljer föreningar som verkligen ger unga inflytande från dem som framför allt vill locka fler unga till sin befintliga verksamhet?
– I mitt material underströk unga vikten av att inte bara bli insläppta i föreningslivet, utan att faktiskt få vara med och bestämma. I många fall beskrev unga som engagerat sig i specifika ungdomssatsningar att de upplevde större möjligheter att få vara med och påverka om de engagerade sig med andra i samma ålder, men då ofta med en omgivande stödstruktur från äldre vuxna.
– Den viktigaste delen här handlar om att faktiskt få vara med och bestämma och testa att göra saker, och att få råd och stöd av vuxna på vägen. Råden och stödet kan handla om att få lära sig hur ett styrelsemöte går till, att få tillgång till fysiska lokaler, få hjälp med var man kan söka bidrag eller få ta del av äldre vuxnas kontaktnät. Samma tankesätt går givetvis att applicera även i generationsöverskridande föreningar.
Den viktigaste delen här handlar om att faktiskt få vara med och bestämma och testa att göra saker.
Måste ungas engagemang vara uttalat politiskt för att bidra till demokratisk delaktighet? Kan exempelvis arbete med kulturarv eller att skapa mötesplatser också räknas?
– I min studie har jag studerat politiskt engagemang utifrån ett brett perspektiv, det vill säga hur unga på olika sätt agerar för att påverka samhället och utmana maktstrukturer omkring dem.
– Det kan ta sig många olika uttryck, allt från att man försöker påverka hur en hembygdsförening arbetar för att locka till sig unga, till att skapa nya möjligheter för kultur i sin hembygd genom att arrangera en utomhusbio, punkspelning eller prova på-kväll med makramé.
– Jag vill lyfta att det är jätteviktigt att förstå politiskt engagemang i ett bredare perspektiv för att inrymma de olika sätt unga agerar på för att påverka till exempel hur deras lokalsamhälle fungerar, eller för att utmana rådande idéer och normer kring vad det innebär att bo på landsbygden och att vara ung på landsbygden.
Vilka konkreta råd vill du ge en hembygdsförening som vill engagera fler unga och ge dem verkligt inflytande?
– Fyra stycken. Först och främst: Våga fråga! Om man inte har fått frågan är det svårt att veta att man kan vara med och engagera sig och att föreningar och grupper vill ha med en.
– Låt unga vara med och bestämma! Att bara släppa in räcker inte – man måste också ge unga makt och utrymme att vara med. Det kan handla om allt från att anpassa mötestider så unga kan vara med trots att de exempelvis pendlar till gymnasiet, till att ha rösträtt vid styrelsemöten och att låta unga vara med och bestämma vilka aktiviteter och satsningar som görs.
– Låt unga testa att vara med! För många är styrelsemöten och dagordningar obekanta. Tillåt unga att prova att vara med och förklara vad till exempel ett styrelsemöte eller ett ordförandeuppdrag innebär. Om man inte får testa att göra saker är det svårt att lära sig och våga ta steget att göra saker själv.
– Ta hjälp av organisationer och föreningar som arbetar med ungas engagemang och delaktighet. Till exempel Vi Unga eller Youth Movement 2030 har god vana av att arbeta för och med unga. Ta hjälp av deras erfarenheter!
Att bara släppa in räcker inte – man måste också ge unga makt och utrymme att vara med.
Finns det något föreningarna bör undvika, även om avsikten är god?
– Att anta att unga inte är intresserade av lokala frågor eller inte vill vara med. När jag har pratat med unga beskriver många en förväntan från äldre vuxna att unga ska flytta därifrån. Våga utmana idéer om att alla unga vill flytta!
– Samtidigt kan det också vara en god idé att möjliggöra för mer flexibla engagemangsformer, där man ibland kan vara med på distans, till exempel för unga som under en period pluggar på annan ort.
Läs Maja Adolfssons avhandling här.
