Konstgjord mat väcker liv i Huskvarnas historia

Husqvarna museum, som ska bygga en ny utställning om historiska husgeråd. Foto: Husqvarna museum
Husqvarna museum bygger en utställning om äldre husgeråd – med hjälp av mintkryddad laxaladåb och andra historiska rätter bakom glas.
Jenny Damberg
22 nov, 2026

Text: Ida Säll

Husqvarna museum drivs av Huskvarna hembygdsförening och har samlingar som rymmer hela Husqvarna AB:s produktionshistoria. Nu tilldelas industrimuseet medel från Riksantikvarieämbetet för att bygga en utställning om historiska husgeråd – med hjälp av konstgjord mat.

– Vi vill tillgängliggöra husgeråden för en ny publik, berättar museichef Johnny Augustine. Många yngre känner inte till den här sortens mathistoria.

Industrimuseet är inrymt i fabriksområdets äldsta byggnad. Det öppnades 1993 och har sedan starten drivits av Huskvarna hembygdsförening och Husqvarna AB i samarbete.

Företaget bidrar med lokaler och kostnader relaterade till fastigheten. Föreningen ansvarar för driften i form av personal, samlingsförvaltning och marknadsföring.

– En gång i veckan arbetar 20 volontärer med att till exempel renovera motorcyklar och snickra podier till utställningar, förklarar han.

Många yngre känner inte till den här sortens mathistoria.

Från musköter till köttkvarnar
Tillgången till vattenkraft från Huskvarnaåns stora vattenfall gjorde att man redan på 1600-talet anlade ett borrbruk för tillverkning av gevärspipor här. År 1757 fick fabriken namnet Husqvarna gevärsfaktori.

I dag tillverkar man framför allt motorsågar i fabriken. Men i museets samlingar finns såväl motorcyklar som musköter och tidiga robotgräsklippare. Och ett stort antal husgeråd – till exempel våffeljärn, vedspisar, gasspisar och tidiga elektriska spisar.

– Och spottkoppar, och flera olika sorters körsbärsurkärnare, säger Johnny Augustine. Det är väldigt många olika sorters produkter från olika tider. Man tänker inte alltid på att både mat och dess tillagning i hög grad styrs av trender, precis som mode.

En produkt som lätt förbises i fabrikens historia är köttkvarnen, berättar han.

– Den tillverkades i 12,5 miljoner exemplar. Bara i Sverige såldes två miljoner köttkvarnar. I slutet av 1800-talet, innan köttkvarnen kom, var färsrätter en lyxvara eftersom de krävde så mycket arbete. Det tänker vi inte riktigt på i dag.

– På samma vis vet nog inte många barn att fredagstacos inte existerade i Sverige förrän på 1990-talet.

Nu ska samlingarna tillgängliggöras genom utställningen ”Vad var det vi åt? Köksvägen till vår historia”, som tilldelats 211 000 kronor från Riksantikvarieämbetet. Och för att ge liv åt objekten i fråga kommer man låta tillverka konstgjorda, tidstypiska maträtter.

– Pengarna kommer att gå till att anlita en attributör, säger Johnny Augustine.

Aladåber bakom glas
Skräckinjagande aladåber från 1950-talet med innehåll som lax, mintpastiller, dill och ärtor är en av de rätter som man hoppas kan intressera besökande barnfamiljer.

– Jag hade precis ett möte med en glasmästare som ska tillverka montrar. Vi vet att många besökare gillar att ta på det som ställs ut, men maten behöver stå i fred.

Har fabriken i Huskvarna präglat bygden?
– Absolut. Förr hade man en ångvissla här och då hörde hela samhället när det var lunch eller skiftbyte i fabriken. När barnen hörde visslan tjuta gick man hem, för då var det dags att äta.

– Vi har kvar den där visslan och jag hade en idé om att vi skulle dra i gång den igen. Men på grund av bullerförordningar går det tyvärr inte.

Senaste artiklar

se fler >>

Relaterad läsning

Hembygdsförening på jakt efter järnålderns boplatser

Medlemmar i Skee sockens hembygdsförening hjälper arkeologer att leta efter spår av människor som levde i norra Bohuslän för 1 500 år sedan.

Hembygdsföreningen som ordnar filmfestival

14 november invigs Grödinge filmfestival, med unika filmer från förr och nu. Ordförande Birger Nilsson skriver.

Så kan arbetet med lokalhistoria utvecklas

Hur kan hembygdsrörelsen utveckla sitt arbete med lokalhistoria och lära mer av varandra? Det var frågor i fokus på höstens verksamhetsforum.

De ska ljudsätta hembygdsgården

Vindelns hembygdsförening har ett kunskapsutbyte med finska friluftsmuseet Stundars. Nu ska hembygdsgården ljudsättas, med inspiration från Österbotten.

Sophie Janson fångade bygden på glas

Pionjärfotografen Sophie Janson donerade sin bildskatt till Västernärkes hembygdsförening. Nu har bilderna digitaliserats – och ett torg har fått fotografens namn.

Hembygdsföreningen får fler ut i naturen

Jämtländska Bodsjö hembygdsförening verkar för att fler ska kunna ta del av vandring och naturupplevelser. ”Det är själsläkande”, säger föreningens Kjell Berg.

Så lyckas de samla alla ledande lokalpolitiker

När Solna hembygdsförening arrangerar lokalpolitisk hearing inför höstens val deltar samtliga toppnamn från kommunfullmäktige.

Han gräver fram de bortglömda slagen

Ett nyfunnet skånskt slagfält är i fokus när Ysane-Norje hembygdsförening bjuder in slagfältsarkeologen Bo Knarrström till Arkeologidagen 2026.

Experternas tips för ett lyckat evenemang

Ett lyckat evenemang handlar om mer än programmet. Här är konkreta råd om planering, värdskap och information som gör skillnad.