Text: Ida Säll
Husqvarna museum drivs av Huskvarna hembygdsförening och har samlingar som rymmer hela Husqvarna AB:s produktionshistoria. Nu tilldelas industrimuseet medel från Riksantikvarieämbetet för att bygga en utställning om historiska husgeråd – med hjälp av konstgjord mat.
– Vi vill tillgängliggöra husgeråden för en ny publik, berättar museichef Johnny Augustine. Många yngre känner inte till den här sortens mathistoria.
Industrimuseet är inrymt i fabriksområdets äldsta byggnad. Det öppnades 1993 och har sedan starten drivits av Huskvarna hembygdsförening och Husqvarna AB i samarbete.
Företaget bidrar med lokaler och kostnader relaterade till fastigheten. Föreningen ansvarar för driften i form av personal, samlingsförvaltning och marknadsföring.
– En gång i veckan arbetar 20 volontärer med att till exempel renovera motorcyklar och snickra podier till utställningar, förklarar han.

Många yngre känner inte till den här sortens mathistoria.
Från musköter till köttkvarnar
Tillgången till vattenkraft från Huskvarnaåns stora vattenfall gjorde att man redan på 1600-talet anlade ett borrbruk för tillverkning av gevärspipor här. År 1757 fick fabriken namnet Husqvarna gevärsfaktori.
I dag tillverkar man framför allt motorsågar i fabriken. Men i museets samlingar finns såväl motorcyklar som musköter och tidiga robotgräsklippare. Och ett stort antal husgeråd – till exempel våffeljärn, vedspisar, gasspisar och tidiga elektriska spisar.
– Och spottkoppar, och flera olika sorters körsbärsurkärnare, säger Johnny Augustine. Det är väldigt många olika sorters produkter från olika tider. Man tänker inte alltid på att både mat och dess tillagning i hög grad styrs av trender, precis som mode.
En produkt som lätt förbises i fabrikens historia är köttkvarnen, berättar han.
– Den tillverkades i 12,5 miljoner exemplar. Bara i Sverige såldes två miljoner köttkvarnar. I slutet av 1800-talet, innan köttkvarnen kom, var färsrätter en lyxvara eftersom de krävde så mycket arbete. Det tänker vi inte riktigt på i dag.
– På samma vis vet nog inte många barn att fredagstacos inte existerade i Sverige förrän på 1990-talet.
Nu ska samlingarna tillgängliggöras genom utställningen ”Vad var det vi åt? Köksvägen till vår historia”, som tilldelats 211 000 kronor från Riksantikvarieämbetet. Och för att ge liv åt objekten i fråga kommer man låta tillverka konstgjorda, tidstypiska maträtter.
– Pengarna kommer att gå till att anlita en attributör, säger Johnny Augustine.
Aladåber bakom glas
Skräckinjagande aladåber från 1950-talet med innehåll som lax, mintpastiller, dill och ärtor är en av de rätter som man hoppas kan intressera besökande barnfamiljer.
– Jag hade precis ett möte med en glasmästare som ska tillverka montrar. Vi vet att många besökare gillar att ta på det som ställs ut, men maten behöver stå i fred.
Har fabriken i Huskvarna präglat bygden?
– Absolut. Förr hade man en ångvissla här och då hörde hela samhället när det var lunch eller skiftbyte i fabriken. När barnen hörde visslan tjuta gick man hem, för då var det dags att äta.
– Vi har kvar den där visslan och jag hade en idé om att vi skulle dra i gång den igen. Men på grund av bullerförordningar går det tyvärr inte.



