Hur vet man vem som bott på en gård för flera hundra år sedan? Och hur har marken förändrats över tid? Man går till källorna! Men vilka? Var? Hur? Nya boken ”Forska om fastigheter” är en praktisk guide till hur man kan undersöka gårdar, torp och andra fastigheter med hjälp av arkiv och digitala källor. Författare är Eva Johansson, professionell släkt- och gårdsforskare som tidigare har skrivit flera böcker om släktforskning.
– Alla människor bor någonstans. Utgår man från en fastighet får man en konkret plats att följa genom historien, säger Eva Johansson.
De flesta källor hon tipsar om är digitala.
– Tanken är att man med boken i handen ska kunna sätta sig vid datorn och komma i gång. Man kommer långt på det man hitta digitalt, om man vet var man ska leta.
Vad behöver man mer för att komma i gång?
– Framför allt fastighetsbeteckning eller namn på den fastighet som intresserar en, och vetskap om var den har legat. Man kan utgå från dagens fastighetsbeteckning och beställa information bakåt i tiden, och på så vis backa steg för steg.
Fastigheter är inte byggnader
Ett viktigt perspektiv för boken är att en fastighet inte är en byggnad, utan mark. Eller med andra ord: Alla fastigheter består av mark, men alla är inte bebyggda.
– Det är jorden man talar om, säger Eva Johansson.
– Går vi riktigt långt tillbaka i tiden, före skiftesreformerna, så ingick varje gård som regel i en by. Ofta var skog och betesmark gemensam mark för byn, även om rätten att nyttja de resurserna var avhängig gårdens mantal. Åkermarken var däremot uppdelad mellan gårdarna i tegar. En bonde kunde ha tio åkrar att ta sig till.
Skiftesreformerna förändrade byarna
Skiftesreformerna, storskifte, enskifte och laga skifte, genomfördes under 1700- och 1800-talet. De hade omvälvande betydelse för samhället och för landskapet. I synnerhet laga skiftet som med start 1827 stipulerade att varje gård skulle ha sin egen mark samlad. Det innebar slutet för många gamla byar, som upplöstes. I stället fick vi de ensamgårdar vi är vana vid att se i dag.
– Laga skiftet var en revolution. Gårdar flyttades ut från byarna och marken samlades, vilket förändrade människors liv helt, säger Eva Johansson.
Genom historiska kartor går det att följa denna utveckling i detalj.
– Äldre kartor är inte bara informativa, utan också väldigt vackra. Särskilt storskifteskartorna, de är fantastiska. Lantmätarna var ofta skickliga konstnärer.
Laga skiftet var en revolution.
Lagfartsböcker en guldgruva av information
En central källa är lagfartsböcker och äldre fastebrev (ett äldre ord för lagfart). Lagfartsböckerna ger detaljerad information om ägande från slutet av 1800-talet och framåt.
– Lagfartsböckerna är nyckeln till fastighetsforskning. Därifrån kan man arbeta sig både bakåt och framåt i tiden.
Andra viktiga källor är bouppteckningar, brandförsäkringshandlingar och jordbruksundersökningar. Tillsammans kan de ge en bild av både ägande, ekonomi och vardagsliv på en gård. Torpen är däremot svårare att följa, eftersom de ofta inte var egna fastigheter utan byggnader på andra fastigheters mark. Här är hembygdsföreningars torpinventeringar en viktig källa, säger Eva Johansson.
– Många hembygdsföreningar har gjort ett fantastiskt arbete med att dokumentera torp och bebyggelse som annars hade varit svår att spåra.
Torpinventeringar finns i vissa fall digitalt, men de hör överlag till de källor man ofta måste söka i det fysiska rummet. Eva Johansson har goda erfarenheter av att be hembygdsföreningar om hjälp i forskningsprojekt. Hon är också medlem i flera stycken.
– Jag är en föreningsmänniska! Jag är aktiv i Badelunda hembygdsförening i Västerås där jag bor, och även medlem i Vinberg och Ljungby hembygdsförening där jag växte upp, i Västrums hembygdsförening där vi bodde tidigare och så ytterligare några där jag har släkt.
Professionell släkt- och gårdsforskare
Eva Johanssons intresse för lokalhistorisk forskning väcktes under tiden som journalist. Ett uppdrag att skriva om Niklas Cserhalmis bok ”Fårad mark” (1998) gav en ny syn på landskapet.
– Jag förstod vad historiska kartor kan avslöja. 2012 sa jag upp mig från en fast tjänst som lokaltidningsreporter och började släktforska på uppdrag. Med åren har det blivit allt mer gårdsforskning också. Det är fantastiskt vilken skatt vi har tillgång till i form av arkivhandlingar.
– Fastighetsforskning överbryggar mellan släktforskning och hembygdsforskning. Det är historia på mikronivå, det är det som gör det så intressant.
FAKTA. Föreläser gärna
- Eva Johansson håller kurser och föredrag där hon förmedlar grunderna i fastighetsforskning. Den 15 april 2026 föreläser hon digitalt för Skånes släktforskarförbund, öppet mot anmälningsavgift även för icke medlemmar.
- Mer information om Eva Johansson finns på hemsidan Släktforskaren.
FAKTA. Historiska kartor i Sverige
Översiktliga kartor:
Generalstabskartan, häradsekonomiska kartan, ekonomiska kartan.
Detaljerade kartor:
De äldsta geometriska kartorna från 1600-talet, skifteskartor, avsöndringar med mera.
Här hittar du kartorna på internet:
Lantmäteriet: www.lantmateriet.se, Riksarkivet: sok.riksarkivet.se, Kartbild: www.kartbild.com
Ett informativt tv-program om historiska kartor finns på UR Play (www.urplay.se), där Lena Norberg från Lantmäteriet berättar om de olika historiska kartorna. Sök på Historiska kartor i sökrutan.
Källa: Eva Johansson, Forska om fastigheter (2025).
