Fukt är en fruktad fiende för fastighetsägare. Påtaglig inte minst för den som har äldre och kulturhistoriskt värdefulla byggnader i sitt bestånd – som många hembygdsgårdar. Får fukten fäste är risken för mögeltillväxt i träet hög.
Men fukt kan vara ett problem även när temperaturen är för låg för mögeltillväxt. I ett pågående forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle utforskar förutsättningarna för att avfukta även vintertid.
Det är den världsarvsklassade Hälsingegården Erik-Andersgåren som i tre vintrar försetts med sorbtionsavfuktare.
– Ägaren här på Erik-Andersgården kontaktade oss på vintern för ett antal år sedan och ville ha hjälp. Då hängde vattendroppar på trädetaljer inomhus, säger Magnus Mattsson, lektor i energisystem vid Högskolan i Gävle i ett pressmeddelande.
Avfuktning även vid minusgrader
Tekniken som används fungerar även vid minusgrader. Avfuktaren startar automatiskt när luftfuktigheten går över 80 procent. Systemet tar in uteluft, avlägsnar fukt i en roterande trumma med silikagel och skickar tillbaka torrare luft in i byggnaden, medan fuktig luft leds ut. Att avfukta är betydligt billigare än att varmhålla byggnaderna, vilket dessutom skulle locka till sig skadedjur.
För att sprida den torkade luften i byggnaden används slangar mellan rummen.
Att avfukta är betydligt billigare än att varmhålla byggnaderna, vilket dessutom skulle locka till sig skadedjur.
Förändrat klimat risk för kulturhistoriska byggnader
Testet att avfukta Erik-Andersgården sker parallellt med långtidsmätningar av temperatur och luftfuktighet i de inalles sju världsarvsklassade Hälsingegårdarna. Projektet finansieras av Länsstyrelsen Gävleborg med medel från Riksantikvarieämbetet, som framhåller riskerna med ett förändrat klimat på kulturhistoriska byggnader.
På sikt kan metoden som testas på Erik-Andersgården också användas i andra historiska byggnader där fukt riskerar att skada kulturhistoriska värden.
