För att driva arbetet framåt har två nyutexaminerade byggnadsantikvarier anställts under sommaren. Ina Sjöstrand och Petra Nordwall ska kontakta de föreningar som ännu inte skickat in sina uppgifter.
– Vi hoppas få in så många svar som möjligt under sommaren. Även om det är en intensiv period för många föreningar är det också den tid då många styrelsemedlemmar finns på plats ute på hembygdsgårdarna, säger Helena Rosenberg, kulturmiljöstrateg vid Sveriges hembygdsförbund.
Ringer upp föreningarna
Arbetet bygger vidare på den enkät som redan skickats ut till medlemsföreningarna. Under sommaren kommer Ina Sjöstrand och Petra Nordwall att ringa de föreningar som ännu inte svarat, hjälpa till med frågor och registrera de uppgifter som kommer in.
För de föreningar som skickat in kartor över sina byggnader kopplas varje byggnad till en digital karta tillsammans med de uppgifter som lämnats.
– Det här är en grundläggande inventering. Med hjälp av både enkätsvaren och kartan kan vi sedan göra sammanställningar och analyser som blir värdefulla både för oss själva och i vårt arbete gentemot myndigheter och andra aktörer, säger Helena Rosenberg.
Ska ge en nationell bild
Undersökningen är medvetet enkel. Syftet är inte att göra detaljerade kulturhistoriska utredningar, utan att skapa en nationell överblick över hembygdsrörelsens byggnadsbestånd.
– Vi har ställt ganska få frågor för att inte göra det för komplicerat för föreningarna att svara, men samtidigt få en bild av vilka byggnader som finns inom hembygdsrörelsen, säger Helena Rosenberg.
Genom uppgifter om byggnadernas ålder, om de har flyttats och vad de ursprungligen använts till går det att få en första bild av deras kulturhistoriska värden. Enkäten innehåller också frågor om byggnadsmaterial, storlek, uppvärmningssystem och om föreningen har sökt eller fått bidrag till byggnadsvård.
– Till att börja med är det en kvantitativ undersökning, men vi hoppas kunna komplettera den med mer kvalitativa uppgifter om byggnadernas kulturhistoriska värden längre fram.
Vi hoppas kunna komplettera med mer kvalitativa uppgifter om byggnadernas kulturhistoriska värden längre fram.
Viktigt underlag för framtida stöd
Kartläggningen ska inte bara ge bättre kunskap om byggnaderna. Den ska också ge Sveriges hembygdsförbund ett starkare faktaunderlag i dialogen med politiker och myndigheter.
– Vi vill kunna visa, med statistik, vilken betydelse hembygdsrörelsens byggnader har och vilka behov som finns. Det stärker våra möjligheter att argumentera för att det behövs mer stöd till vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, säger Helena Rosenberg.
Kan hjälpa vid energideklaration
Enkäten har utökats med frågor om bland annat samlingslokaler, uthyrning och uppvärmningssystem. Bakgrunden är bland annat de nya krav på energiprestanda som diskuteras inom EU.
Byggnadens användning, storlek och uppvärmning påverkar hur den klassificeras vid en energideklaration. En låg energiklass kan i sin tur få ekonomiska konsekvenser, exempelvis genom att göra det svårare att få fördelaktiga lån inför framtida renoveringar.
– Genom den här kartläggningen får vi bättre kunskap om rörelsens byggnader och kan föra en mer faktabaserad dialog med myndigheter och politiker om vilka konsekvenser olika regelverk kan få för kulturhistoriskt värdefulla byggnader, säger Helena Rosenberg.
