Rapporten ”Vem håller ihop kulturlivet?”, från Ideell kulturallians, bygger på uppgifter från 19 rikstäckande organisationer inom det ideella kulturlivet, däribland Sveriges hembygdsförbund.
”I hela landet skapar ideella kulturföreningar verksamhet, mötesplatser och möjligheter till deltagande, skapande och arrangörskap. En stor del av detta arbete hålls samman genom riksorganisationer som erbjuder utbildningar, nätverk, medlemsstöd, samordning och utveckling”, skriver Anna Livion Ingvarsson, verksamhetschef för Ideell kulturallians, i ett uttalande.
Inflationen har urholkat stöden
Rapporten bygger på en analys av statliga verksamhets- och organisationsstöd mellan 2016 och 2026 samt en enkät bland medlemsorganisationerna. Enligt rapporten har de ideellt organiserade kulturorganisationernas resurser minskat med 34 procent i reala termer under perioden. Om stöden hade följt inflationen skulle organisationerna tillsammans ha haft omkring 35 miljoner kronor mer att bedriva verksamhet för i dag.
”Konsekvenserna för kulturlivet märks redan nu”, konstaterar Anna Livion Ingvarsson.
”Osynliga” nedskärningar
För många organisationer syns inte nedskärningarna direkt i budgetarna. De kan ha fått ungefär samma anslag som tidigare eller mindre nominella höjningar. Men när kostnadsökningarna för personal, lokaler, resor och verksamhet räknas in har resurserna krympt betydligt.
Rapporten pekar också på att många organisationer blivit allt mer beroende av projektstöd. Samtidigt ökar kraven på ansökningar, uppföljning och rapportering. När långsiktiga organisationsstöd ersätts av kortsiktiga projektmedel blir det svårare att finansiera kanslier, medlemsservice, utbildningar och annan verksamhet som utgör grunden för organisationernas arbete.
Sveriges hembygdsförbund får mindre för kultur
Sveriges hembygdsförbund är en av organisationerna i rapportens underlag. För SHF har stöden från kulturpolitiskt håll i reala termer minskat med sammantaget 32 procent på tio år, enligt generalsekreterare Jan Norwall.
Medlemsföreningarna arrangerar omkring 30 000 öppna aktiviteter varje år, varav många riktar sig till barn och unga, men stödet från Kulturrådet har alltid varit begränsat, framhåller han.
– Trots föreningarnas betydelse för kulturliv utanför centralorterna har stödet från Kulturrådet alltid varit väldigt blygsamt – som mest 490 000 kronor. I dag får vi nöja oss med 350 000 kronor.
Även det större stödet från Riksantikvarieämbetet har minskat i reala termer.
– I dag mottar SHF 1,7 miljoner kronor. En minskning med 100 000 kronor jämfört med 2016. Men räknar man in inflationen är det en minskning med 29 procent, konstaterar Jan Nordwall.
Ökning av stöd för miljö
Samtidigt har bidragen från miljöpolitiken till Sveriges hembygdsförbund utvecklats i motsatt riktning. Det stödet har ökat kraftigt under samma period.
2016 uppgick bidraget till 600 000 kronor. I dag mottar SHF 1,5 miljoner kronor. En ökning med 89 procent om man räknar in inflationen.
Den utvecklingen, tillsammans med medlemsavgifter och andra intäkter, har gjort att förbundet kunnat fortsätta utveckla verksamheten.
– Till skillnad från andra ideella kulturorganisationer har SHF en unikt stark egenfinansiering genom medlemsavgifter. Affärsavtalet med Länsförsäkringar Halland har vissa år också bidragit till att vi kunnat bygga upp Hembygdsportalen. Sammantaget betyder detta att vi kan arbeta långsiktigt och även utveckla stödet till medlemsföreningarna, säger Jan Nordwall.
