Text: Fredrik Loberg
Hos Ragunda hembygdsförening, i jämtländska Hammarstrand arrangeras 13-16 augusti 2026 ett släktforskarkollo. Eva Engström är föreningens ordförande.
Hur är intresset för årets kollo?
– Mycket stort! Vi brukar vara omkring 25 som är med, men i år sätter vi rekord med 37 deltagare varav fyra ledare, vilket innebär mer än fullsatt. Det är fantastiskt roligt!
– En del har varit med tidigare år och kommer tillbaka, medan andra är nybörjare och deltar i kollot för första gången. De flesta deltagare kommer från Jämtland och Västernorrland, men vi har även folk från till exempel Värmland, Västra Götaland, Örebro och Västmanland. Deltagarna är i olika åldrar, från 18 år och uppåt, det är också väldigt kul!
Hur kommer det sig att intresset är så stort just nu, tror du?
– Vi har hållit på i flera år nu, och ryktet om vårt kollo sprider sig till till nya platser i Sverige. Intresset kring släktforskning rent allmänt går lite i vågor. Det var mycket populärt på 1970-talet också, och vi ser en ny våg, då många intresserar för till exempel folkdräkter och känner en lust för att ta reda på mer om sina rötter. Och det är ju betydligt lättare nu att släktforska, när allt finns digitalt, jämfört med när tidigare då man behövde ta sig rent fysiskt till närmaste landsarkiv för att slå i register.
Hur kommer det sig att just Ragunda hembygdsförening arrangerar populära släktforskarkollon?
– Det började med att jag var på en tvådagarskurs i släktforskning i Sundsvall. Det var jätteroligt att träffa andra likasinnade. Men jag tyckte att det var lite synd att deltagarna gick i väg och åt på olika ställen, i stället för att samlas, prata, umgås och dela upplevelser och erfarenheter.
– Då föddes min idé om att ordna ett släktforskarkollo genom Ragunda hembygdsförening, där jag alltså är ordförande.
– Vi tänkte börja år 2018, men det blev en mycket torr sommar så folk blev i stället sysselsatta med att släcka en massa bränder. I stället arrangerade vi första kollot 2019. Vi tvingades till ett uppehåll under pandemin, men sedan några år är vi i gång igen.
Det är ju betydligt lättare nu att släktforska, när allt finns digitalt.
Vad gör deltagarna under släktforskarkollot?
– Först trodde jag att mest människor med kopplingar till vår bygd skulle anmäla sig. Visst, en del kommer för att förstå mer om dessa trakter och vilka som bodde där. Men de allra flesta deltagare har inte knytningar precis till vår bygd, utan deltar i kollot för att få tid, tips och inspiration till sin forskning kring sin släkt och sina rötter därifrån de kommer.
– I år, i och med att det är rekordmånga deltagare, har vi förstärkt ledarskapet. Vi är fyra ledare, som har lite olika kunskaper vi kan dela med oss av. Vi i hembygdsföreningen samarbetar bland annat med föreningen DIS (Datorhjälp i Släktforskningen) region mitt och med Jämtlands lokalhistoriker och släktforskare.
– En del deltagare på kollot är fokuserade på att lära sig att hitta i register eller någon ny programvara, andra tränar på att läsa gammal text, och några har skrivit ner på förhand mer specifikt vad de önskar lära sig under kollot, och vi har kortare föreläsningar kring efterfrågade teman.
– Vår hembygdsgård lämpar sig utmärkt för att arrangera ett sådant här släktforskarkollo, för den är stor och så har vi internetuppkoppling. I vår hembygdspark finns mycket att se under pauserna, till exempel utställningar och filmer, och så gör vi under kollot flera gemensamma utflykter med deltagarna till kulturhistoriska platser.
Varför ägnar du dig åt släktforskning?
– Jag tror att det är viktigt för alla att veta lite om sin bakgrund, att det gör en helare som person. Man brukar säga att man påverkas av de beslut som tagits av sina tre föregående generationer, till exempel om de emigrerat, eller vilket yrke de valt att satsa på.
– Sedan är det väldigt trevligt, som under kollot, att umgås med och träffa andra som är intresserade av samma sak som en själv.
