Genom Bruksarkivet väcks minnen till liv

Torkel Gille, Bruksarkivet – Dannemorabygdens förenings- och hembygdsarkiv. Foto: Privat
Ett av Sveriges många arkiv är Bruksarkivet – Dannemorabygdens förenings- och hembygdsarkiv, där bland annat den lokala galtföreningen finns dokumenterad.
Jenny Damberg
26 nov, 2025

Text: Ida Säll

I Österbybruk, Östhammars kommun finns Bruksarkivet – Dannemorabygdens förenings- och hembygdsarkiv.
– Vårt kulturarv finns i arkiven. För att förstå framtiden behöver man även se bakåt, säger Torkel Gille, som sedan länge är aktiv i arkivets styrelse.
Bruksarkivet kallas också Bygdens arkiv och innehåller ungefär 25 000 bilder, varav de äldsta är från 1800-talet. Här finns också böcker, gamla kartor, artiklar och uppsatser med anknytning till bygden.

Galtförening dokumenterad
Arkivet grundades redan 1945 och består av 155 lokala arkiv i bygden som slagits samman till ett.
– Förr bildade man föreningar för allt möjligt. En galtförening var till exempel en grupp som gått samman för att ha råd att köpa en galt.
Galtföreningen i fråga är naturligtvis insomnad vid det här laget, förklarar han. Men bland de andra föreningarna – till exempel fackföreningar, fiskeföreningar och hembygdsföreningar – lever ett femtiotal kvar.

Källarlokal med klipparkiv
Det samlade arkivet huserar i källaren till det gamla kommunkontoret i Österbybruk.
– Det passar bra, för vad skulle man annars använda ett sådant utrymme till?
Lokalerna består av tre rum, berättar Torkel Gille.
– I ett av dem finns vårt klipparkiv. Det vill säga alla sparade tidningsurklipp som rör orten. Det uppdaterades dagligen fram till internets genombrott.

Förr bildade man föreningar för allt möjligt. En galtförening var till exempel en grupp som gått samman för att ha råd att köpa en galt.

Nyfikna nyinflyttade
En vanlig besökare i Bruksarkivet är den nyinflyttade ortsbon som letar information om sitt hus.
– Man är nyfiken på vilka som bott där eller när huset är byggt. Ibland kan vi plocka fram gamla foton, förklarar han.
Andra besökare är pensionärer som vill bläddra i ett specifikt år ur klipparkivet.
– Vad hände egentligen i bygden 1955, när jag var fem år? Det är sådant folk gärna undersöker.

Kurser och utställningar
Bruksarkivet anordnar också kurser i släktforskning. Varje år producerar man även en fotoutställning i Österbybruks bibliotek.
– Bibliotekarierna har berättat att i synnerhet barnen tycker det är väldigt roligt med gamla bilder.
Och när fotoutställningen hängt ett par månader på biblioteket vandrar den vidare till ortens lokala demensboende.
– När dementa ser bilder från sin barndom händer det att minnen kommer tillbaka. Bilderna brukar vara väldigt uppskattade även där.

Gör en almanacka
Bruksarkivet drivs av ideella krafter och har öppet en gång i veckan.
– Men om någon har rest hit för att släktforska så har vi även möjlighet att ha öppet på förfrågan, förklarar Torkel Gille.
Man mottar ett kommunalt anslag på 1 400 kronor per år, vilket enligt uppgift räcker till kopieringskostnader om man har tur. I stället finansieras den större delen av verksamheten av årsavgifter från föreningsmedlemmar och av intäkter från försäljning av en egenproducerad almanacka med bilder ur arkivet.
– Vi väljer ett nytt bildtema varje år – till exempel gamla skolor. Vi brukar sälja omkring 200 exemplar.

Vad var det senaste som plockades in i arkivet?
– Numera fylls ju inte klipparkivet på men vi sparar fortsatt alla dödsannonser för folk som bott i Dannemorabygden.
Arkivet får löpande förfrågningar från ortsbor som vill skänka fotografier eller gamla skrifter, berättar han.
– Vi är generellt positiva till nytt material men vi gör ett urval.

FAKTA. Digitalt material från Bruksarkivet/Bygdens arkiv

  • Bruksarkivet eller Bygdens arkiv har i nuläget digitaliserat ett par hundra bilder ur sina samlingar via den publika databasen ALVIN.

Senaste artiklar

se fler >>

Annonsplats:

 

Vill du

annonsera här?

 

Läs mer 

Relaterad läsning

Hon guidar till 450 kyrkogårdar i hela landet

Under ett drygt års tid besökte Marita Sköldberg kyrkogårdar i landets alla landskap. Förhoppningen är att fler ska upptäcka detta rika kulturarv.

De ger korgen full uppmärksamhet

"Det är fascinerande att korghantverket består av en många tusen år gammal kunskapskedja som aldrig brutits", säger Sofia Månsson, författare till en ny bok om korgar.

Läs ett utdrag ur Årets hembygdsbok 2025

Bygd och Natur presenterar stolt ett utdrag om folkmusikens modernisering ur Årets hembygdsbok 2025: ”Gästriklands spelmän. Om spelmän, händelser, platser och berättelser”.

Han har skrivit Årets hembygdsbok 2025

Strax över två kilo. Det väger Årets hembygdsbok ”Gästriklands spelmän. Om spelmän, händelser, platser och berättelser” av Michael Müller.

Lokalhistorisk teater knyter samman bygden

En bildningsinsats, kulturupplevelse och glädjespridare. Det är Runmarö hembygdsförenings lokalhistoriska teateruppsättningar, sammanfattar ordförande Maria Östberg Svanelind.

Släktforskardagar: Hembygd, AI och ”kalla fall”

5 000 släktforskare och andra intresserade väntas till Västerås för 2025 års Släktforskardagar.

Det är refotografering

Byggnadsvårdsåret 50 år uppmärksammas bland annat med en uppmaning att refotografera mer. Vad innebär det?

”Vi dokumenterar för framtiden”

Genom att låta elvaåringar intervjua personer över 80 har Lillhärdals hembygdsförening samlat in berättelser om hur det var att växa upp på orten.

De bygger ett museum för dövas kulturarv

Sökes: Gamla foton, föremål och berättelser kopplade till döva personer. Finnes snart: Ett fysiskt museum för dövas historia.