Text: Mikael Morberg, projektledare för SHF:s organisationsöversyn
Under hösten 2026 lyfter Sveriges Hembygdsförbund ämnet lokalhistoria för att belysa bredden i föreningarnas arbete. I den organisationsöversyn som nyligen avslutats är en av slutsatserna att mer fokus bör läggas på ändamålet i föreningsarbetet. Former för kunskaps- och erfarenhetsutbyte behöver utvecklas, med utgångspunkt i lokala behov och det vardagliga ideella arbetet.
Lokalhistoria är i sig ett brett ämne och inte alltid lätt att avgränsa. Vad skiljer egentligen lokalhistoria från annan historia? Hur kan föreningarnas praktiska och lokala kunskaper möta forskarens metoder och frågor?
Den som varit aktiv länge kanske tycker att föreningarna redan sysslar med lokalhistoria – och att det är just det man är bra på. Samtidigt tillkommer nya medlemmar medan andra faller ifrån. Det finns en risk att föreningar fastnar i invanda arbetssätt eller fortsätter att betrakta det historiska materialet ur samma perspektiv.
Vilka berättelser har bevarats?
Det finns anledning att påminna om vilken roll hembygdsrörelsen har spelat för att bygga upp den kunskap som finns i dag. Lokala föreningar har historiskt bidragit till samlingarna på länsmuseerna och Nordiska museet. I mer än hundra år har hembygdsföreningar samlat och bevarat kunskap om människor och platser. Många förvaltar i dag egna hembygdsgårdar, friluftsmuseer och museer med hus, föremål, fotografier, arkiv och berättelser.
Men vad var det egentligen man samlade in – och varför? Vilka människor, miljöer och delar av vardagslivet dokumenterades? Vad ansågs viktigt att bevara för framtiden? Och vilka perspektiv och erfarenheter hamnade utanför?
Det kan till exempel handla om arbetare, kvinnor, migranter och nationella minoriteter som varit dåligt representerade i många arkiv, museer och samlingar. Genom att ställa andra frågor till materialet kan lokalhistorien ge en mer nyanserad bild av en plats och dess människor.
Ett exempel finns hos Swensbylijda i Svensbyn. Där arbetar kvinnogruppen ”Tjejdagis” bland annat med att gå igenom skänkta föremål och dokumentera sådant som berättar om kvinnors liv, arbete och vardag. Arbetet har också legat till grund för en utställning.
Genom att ställa andra frågor till materialet kan lokalhistorien ge en mer nyanserad bild av en plats och dess människor.
Ställ nya frågor till det ni redan har
Det handlar alltså inte nödvändigtvis om att samla in mer. Det kan lika gärna handla om att undersöka och tolka det som redan finns på nya sätt.
Ett fotografi kan till exempel berätta något annat om vi inte bara frågar vem som är på bilden, utan också hur platsen såg ut, vad som har förändrats och vilka människor som syns – och vilka som inte gör det. Hur användes byggnaden, landskapet eller föremålen? Vad berättar materialet om arbete, fritid, relationer och vardagsliv?
Samma frågor kan ställas till husen och föremålen. Under sommaren har riksförbundet fortsatt kartläggningen av föreningarnas byggnader. På senhösten anställs också en föremålsantikvarie för att stärka stödet till föreningarna kring deras samlingar. Tanken är att öka kunskapen om vad föreningarna har och kunna sätta föremålens och husens kulturhistoriska värden i ett lokalt, regionalt och nationellt sammanhang.
Nya sätt att samla berättelser
Samtidigt finns nya möjligheter att dokumentera den historia som fortfarande lever i människors minnen. I projektet Bygden berättar – Västergötland undersöker Västergötlands Hembygdsförbund hur film kan användas för att dokumentera och förmedla berättelser om platser, människor, händelser och företeelser.
Det behöver inte vara avancerat. En berättelse kan spelas in med mobiltelefonens kamera. Föreningarna ska få stöd i bland annat intervjuteknik, enkel manusskrivning, filmning och redigering.
En tanke är också att filmerna ska kunna kopplas till de platser de berättar om. Med QR-kodförsedda skyltar kan en besökare stå på en plats och samtidigt ta del av berättelser om människorna, händelserna eller verksamheten som hört hemma där.
Bygd och Natur har tidigare skrivit om Bygden berättar utifrån Hallands län, där projektet först skapades.
FAKTA: Lokalhistoria på Verksamhetsforum
- Den 2–3 oktober arrangeras Sveriges Hembygdsförbunds Verksamhetsforum i Järfälla med lokalhistoria som tema. Under Verksamhetsforum delas även pris ut till Årets hembygdsförening 2026 – gotländska Östergarns-Gammelgarns hembygdsförening.
- En huvudfråga är hur Sveriges Hembygdsförbund och de regionala förbunden kan utveckla stödet till föreningarna. Bland annat diskuteras mötet mellan föreningarnas lokala kunskaper och den professionella historikerns metoder, sambandet mellan materiellt och immateriellt kulturarv, hembygdslitteratur och hur lokalhistoriska kunskaper kan användas i samhällsutveckling och påverkansarbete.
- Digital teknik och film som stöd för att samla in och förmedla berättelser är ett annat ämne.
- Medverkar gör bland andra Jonas Engman, intendent vid Nordiska museet, och David Ludvigsson, professor i lokalhistorisk forskning vid Linköpings universitet. Föredrag varvas med frågestunder och fördjupande samtal.
