De är nominerade till Årets hembygdsbok 2023

De nominerade titlarna till Årets hembygdsbok 2023, som utses hösten 2024.
14 böcker och årsboksskrifter är nominerade till Årets hembygdsbok 2023. Dialektsamlingen ”Så tarte de föör i vala” har chans till utmärkelsen.
Jenny Damberg
21 aug, 2024

Monika Åhlund, ordförande Steneby hembygdsförening, har varit drivande i arbetet med boken ”Stenebydialekten – Så tarte de föör i vala” som är en av de nominerade till Sveriges hembygdsförbunds utmärkelse Årets hembygdsbok 2023.

Det började redan för 15 år sedan, berättar Monika Åhlund.

– Vi startade studiecirklar där vi träffades hemma hos varandra. Det var äldre personer, och så jag som var lite yngre då. Flera av dem som var med på studiecirklarna är borta i dag, så där kan man tänka att man har gjort något bra, när detta har bevarats.

Hur lade ni upp samtalen under studiecirklarna?
– Vi gick igenom olika yrkesgrupper och letade efter gamla ord som är försvunna i dag. Ute på landsbygden var det mycket med jord och skog och jordbruk. Vi spelade in, men vi hade så dålig apparatur, en gammal kassettbandspelare. Vi tänkte först att vi skulle göra en skiva men nu är ju inte skivor modernt det heller, så det fick bli en bok.

Grattis till nomineringen!
– Tack. Det var helt oväntat, det är en synnerligen enkel bok. Inga bilder eller någonting.

Vad utmärker Stenebydialekten?
– Det är inte bara själva Steneby vi fokuserar på, utan hela trakten här i nordvästra Dalsland. Vi ligger ganska nära norska gränsen, så dialekten här är uppblandad med mycket norska. Mycket ö eller ô, och så pratar vi lite grann på i, så som de gör i Bohuslän. Grammatiken är också egen i vissa fall. Vi säger exempelvis ett apelsin, det är helt naturligt här. Men det är inte många som pratar så här i dag, det har blinats bort av all tv och sånt.

Blinats bort?
– Ja, vad ska vi översätta det med? Det har blivit förvanskat, eller finns inte längre.

Vi säger exempelvis ett apelsin, det är helt naturligt här.

Hur presenteras de dialektala orden och uttrycken i boken?
– Vi har en inledande förklaring med grammatik. Sedan följer en ordlista från a till ö. Vi har också en del meningar som förklarar orden och små berättelser som vi skapat på det här målet. Lekar som man lekte förr i tiden har vi också med, och matordningen.

Vad åt man i nordvästra Dalsland förr om åren?
– Man åt mycket på landsbygden. Man arbetade ju hårt. Det började på morgonen med ”möra”, en brödbit och en kaffeskvätt. Efter ladugården blev det frukost eller ”daggel”, när daggen torkat upp. Sedan fortsatte det med olika måltider ända till ”kvel”, som man åt efter att kvinnorna mjölkat kväll vid sex-sjutiden.

Hur har boken nått ut?
– Bra. Vi tryckte först 200 exemplar, som sålde slut nästan på en gång. Då tryckte vi 200 till, där vi har en del kvar i nuläget. Jag har också fått åka ut till olika föreningar och prata om det här.

FAKTA. Årets hembygdsbok – det gäller

  • Priset Årets hembygdsbok är instiftat av Sveriges hembygdsförbund för att synliggöra, stimulera och lyfta statusen på hembygdslitteratur. Varje regionalt förbund har rätt att nominera en bok eller årsbokserie. Pristagaren utses av en jury bestående av Lars Grimbeck, Owe Norberg och Monica Lembke.
  • Priset tilldelas föreningen om det är en antologi pch författaren om det är en enskild författare.
  • Förutom äran och den extra uppmärksamheten får vinnaren ett diplom och 10 000 kr.
  • 2024 är de nominerade böckerna och årsboksserierna: ”Smaka på Marstrand” (Bohusläns hembygdsförbund), ”Stenebydialekten, Så tarte de föör i vala” (Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund), ”Etelhem, En sockenbok” (Gotlands hembygdsförbund), Från Gästrikland 2021, 2022, 2023 (Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund), ”Varberg – en tusenårsresa” (Halländska hembygdsrörelsen), ”På brukets tid” (Jönköpings läns hembygdsförbund), ”Från Smålands skogar till Sveriges riksdag” (Kalmar läns hembygdsförbund), Ängelholmsboken, 2021, 2022, 2023 (Skånes hembygdsförbund), ”Försvunna hus på Lidingö” (Stockholms läns hembygdsförbund), Nyköping under 300 år 2021, 2022, 2023 (Södermanlands hembygdsförbund), ”Örsundaåns dalgång under 6 000 år” (Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund), ”Kartor från Götlundabygden” (Västmanlands hembygdsförbund och fornminnesförening), ”Acklinga socken i ord och bild” (Västergötlands hembygdsförbund), Karlskoga bergslag 2020, 2021, 2022 (Örebro läns hembygdsförbund).

Senaste artiklar

se fler >>

Relaterad läsning

Ska stödja arbetet för stärkt hembygdsrörelse

Mer kaxighet och mer stolthet över det arbete som görs. Det hör till det som hittills lyfts i Sveriges hembygdsförbunds organisationsöversyn.

Ojämn fördelning av ideellt arbete

Hälften av svenskarna arbetar ideellt. Men omfattningen av insatserna skiljer sig mycket åt.

Vill utveckla vandring i samarbete med föreningar

Fler enkla övernattningsmöjligheter för vandrare. Det vill pilgrimsrörelsen i Sverige skapa, i samarbete med bland annat hembygdsföreningar.

Oklara regler för servering skapar osäkerhet

Plötsligt meddelade kommunen att Bergs hembygdsförening skulle räknas som livsmedelsföretagare. Ett stort avbräck för den småskaliga verksamheten.

Föreningens smedja blev översvämmad

Ihållande skyfall, kraftig snösmältning och floder som svämmar över sina bräddar. Översvämning kan få ödesdigra konsekvenser.

Han är Årets Arbetsmyra

Årets Arbetsmyra är Jonas Svantesson, ordförande i Mjörns Ångbåtsförening där han varit aktiv i 50 år.

Med nördkultur som ingång till kulturarvet

En heldag om det immateriella kulturarvet i Stockholms län bjöd bland annat på insikter kring hur Harry Potter och cosplay kan leda in på lokalt kulturarv.

Starkt stöd för självförvaltad folkbildning

Regeringen vill se statligt styrd folkbildning. Det motsätter sig flertalet remissinstanser, inklusive den myndighet som föreslås ta över kontrollen.

Experternas råd: Hantera konflikter i föreningen

Hur hanterar man medlemmar som inte sköter sina åtaganden eller skapar dålig stämning? Som experter på konflikthantering vet Tamara Mašković Wängborg och Anders Unger.