Sofia Hoas farmor och farfar lämnade Gammalsvenskby 1929, när byborna fick tillåtelse att resa till Sverige. Med sig hade de fem barn, tre pojkar och två flickor. På Gotland föddes tre pojkar till, där det sista barnet i skaran var Sofia Hoas far. Farbröderna ville aldrig återvända, de var rädda för att bli fast i Sovjet, men Sofias far var nyfiken. När bröderna gått bort reste han ner.
– Vi barn var också med. Det var 2010. Jag blev betagen av atmosfären i byn och dess välkomnande invånare. Sedan dess har jag varit där 20 gånger, berättar Sofia Hoas.
Sofia Hoas är Region Gotlands kulturarvsutvecklare och ingår i Sveriges hembygdsförbunds nätverk av hembygdskonsulenter. Sedan 2011 är hon ordförande i föreningen Svenskbyborna.
Rysslands krig mot Ukraina inleddes redan 2014, när man annekterade Krim och ockuperade delar av Donbas. Fyra av byns unga män har, som inkallade i den ukrainska armén, dött vid fronten.
– När jag pratar med mina vänner kan de berätta om en grannpojke som dog i kriget. Det låter som att det skulle vara andra världskriget, som något någon av gummorna som var med då drar sig till minnes, men det är det inte. Det händer nu.
Det är många som bryr sig om byn. Dels de som redan har varit där, men även andra.
När kriget bröt ut 2014 intensifierades kontakten mellan byn och föreningen i Sverige. När det fullskaliga invasionskriget bröt ut i februari 2022 ställdes allt på sin spets. Via telefon och krypterade appar håller föreningen kontakt med byborna.
– Vi gör vad vi kan för att hjälpa till. När Ryssland invaderade startade vi vår rapportering på Svenskbyborna.se. Det är väldigt viktigt för byborna att berätta vad som händer. Deras största rädsla i början var att omvärlden inte skulle känna till det.
– Det är många som bryr sig om byn. Dels de som redan har varit där, men även andra.
Föreningen bedriver sedan tidigt 1990-tal ett långsiktigt hjälparbete i byn. När kriget bröt ut startade man en extra insamling, som fått stort stöd. Flera personer och andra föreningar har tagit egna initiativ för att samla in pengar.
Att förmedla hjälpen är nästa steg.
– Det är inte så lätt att sätta in pengar, eller att förmedla förnödenheter till ett ockuperat område i krig. Vi klurar tillsammans med byborna och andra kontakter för att hitta det bästa sättet. Allt eftersom kriget fortgått har vi fått ändra strategi.
I vissa fall rör det sig om mycket svåra överväganden, säger Sofia Hoas.
– Några personer har blivit svårt sjuka under tiden. Då tvingas man ta ställning till om det är värt att köra dem till sjukhus, eller om risken för en attack är så stor att det är bättre att stanna kvar hemma och hoppas att man överlever.
I det rådande läget är det fullt fokus på den akuta situationen. På längre sikt arbetar föreningen bland annat för att stärka kontaktnätet till ättlingar som flyttat till andra delar av världen. I USA, Kanada och Kazakstan finns större grupper.
De bybor som pratar gammelsvenska blir allt färre. I dag är de inte mer än ett 20-tal. Föreningen Svenskbyborna bedriver svenskundervisning, men då i modern svenska. Men även om det specifika språket tystnar finns starka kopplingar, säger Sofia Hoas.
Byborna vill bygga ett museum som berättar historien och blir ett besöksmål.
– Det finns de som menar att det kommer bli svårare att upprätthålla kontakten när de som talar svenska försvinner. Men jag tror inte att det är så. På platsen finns fortfarande ättlingar och relationer som kan byggas.
FAKTA: DEN SVENSKA BYN I UKRAINA
- Gammalsvenskby ligger i Khersons län på floden Dnjeprs västra strand i södra Ukraina, 8 mil norr om Krymhalvön. Tillsammans med tre grannbyar kallas Gammalsvenskby på ukrainska för Zmijivka. När det ryska anfallskriget inleddes i februari 2022 bodde cirka 2 000 personer i byn.
- Svenskbyborna var bönder från Dagö (i dagens Estland) som 1781 tvingades utvandra. I det som i dag är södra Ukraina byggde de en svensk by, behöll sitt språk och levde i nästan 150 år. Efter svåra tider med världskrig, revolution och hungersnöd fick svenskbyborna tillstånd att resa hem till Sverige 1929. De flesta av dem hamnade på Gotland. Några återvände till Ukraina, där de utsattes för Stalins terror, utrensningar och därefter andra världskriget.
- I Sverige finns i daguppskattningsvis 15 000-20 000 ättlingar till Svenskbybor.
FAKTA: FÖRENINGEN SVENSKBYBORNA
- Föreningen Svenskbyborna bildades 1954 för att stärka kontakten mellan bybor som flyttat till Sverige. I dag är merparten av föreningens 800 medlemmar ättlingar till Svenskbybor.
- Föreningen stöttar på olika sätt Gammalsvenskby. Bland annat bedriver man svenskundervisning och, i samarbete med Region Gotland, ett demokratiprojekt.
- I Roma på Gotland finns Svenskbygården med museum. Öppet söndagar under lågsäsong.
- Stötta Svenskbybornas arbete i Gammalsvenskby. Plusgiro: 187879-2. Swish: 123 437 61 41
- Läs mer och få aktuella uppdateringar kring statusen för byn och byborna mitt under det ryska kriget mot Ukraina på Svenskbyborna.se
