Text: Ida Säll
– I våra trakter var vi starkt drabbade av stormen Gudrun 2005. Men det kan också handla om översvämningar, bränder eller långvarig torka, som den under sommaren 2018, förklarar Chris Olsson, projektledare för Rusta bygden.
Initiativtagare till projektet, som inleddes 2024, var Leader Linné Småland. Involverade kommuner är Växjö, Alvesta, Älmhult, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Sävsjö och Vetlanda.
– Vi sökte upp föreningar, företag och andra eldsjälar i kommunerna som ville samlas kring ett beredskapsprojekt, säger Chris Olsson.
– Målet var att ge dem möjlighet att finna en plan som passade just den egna bygden.
Vi försökte att inte lägga fokus på krig och prepping, utan i stället titta på vad man kunde göra tillsammans.
Projektet inleddes med en inspirationsföreläsning om mental och fysisk beredskap. Även organisationen Rädda Barnen deltog och informerade om hur man kan prata med barn om kris.
– För barn är det viktigt att få leva på ett vis som liknar vardagen under kris. Att försöka skydda den egna familjen genom att stänga in sig brukar inte vara ett bra alternativ.
Deltagarna i projektet fick välja mellan en workshop alternativt en studiecirkel i den egna bygden.
– Vi försökte genomgående att inte lägga fokus på krig och prepping, utan i stället titta närmare på vad man kunde göra tillsammans. Därtill ville vi få syn på vilka resurser som redan fanns i bygden.
Många deltagare hade behov av gemensamma mötesplatser vid kris.
– Ofta handlade det om den vardagliga beredskapen: Hur får jag tag på mat? Var kan jag hämta vatten? säger Chris Olsson.
I Kånna hembygdsförening, Ljungby kommun, var en av flera idéer att anlägga en gemensam brunn, och på så vis lösa vattentillgången och samtidigt skapa en gemensam mötesplats.
– Vi hade vår lokala workshop en dag i oktober och bjöd in alla i byn, berättar Erica Forsberg från Kånna hembygdsförening.
En person med lokal anknytning föreläste om sina egna erfarenheter av hemberedskap.
– Stormen Gudrun var en bra och konkret utgångspunkt för samtal. Kånna är ingen serviceort i kommunen. Vi är därför ganska utlämnade till oss själva om det händer något.
– Det vi ville åstadkomma var att etablera föreningen som en gemensam punkt. Där kan vi vara en trygghet för varandra.
Kånna hembygdsstuga ligger intill församlingshemmet och kyrkan i byn.
– Vi har även en jättefin smedja som byggdes för ett par år sedan. Där kan man baka i vedeldad ugn om det skulle behövas.
Vi ville etablera föreningen som en gemensam punkt. Där kan vi vara en trygghet för varandra.
Rusta bygden avslutades i slutet av 2024 men Kånna hembygdsförening jobbar fortsatt med lokala beredskapsfrågor.
– Tanken är att de här frågorna ska hållas levande. Vi samlar material och kommer att träffas i arbetsgruppen två gånger om året ungefär.
En möjlig framtida kurs i föreningen kan titta närmre på hur man gjort förr under tider av beredskap.
– Till exempel hur man odlar, eller hur man bäst förvarar mat utan tillgång till el. Vi behöver hålla den sortens kunskap levande.
I likhet med många andra hembygdsföreningar har Kånna haft svårt att rekrytera aktiva medlemmar.
– Förutom att vara både nyttigt och intressant bidrar det här projektet också till att vi kan locka nya grupper till föreningen.
Projektet Rusta bygden avslutades hösten 2024 men återvänder under 2025 i form av en poddserie med samma namn.
FAKTA. Ny handledning i civil beredskap
- Studieförbundet Vuxenskolan meddelade nyligen att man tagit fram Bygdens beredskap – en ny studiehandledning utvecklad i samarbete med Bygdegårdarnas Riksförbund.
- Syftet är att ge föreningar, organisationer och individer förutsättningar att skaffa sig inom civil beredskap och hur de kan bli en aktiv kraft i det lokala beredskapsarbetet vid pågående kris eller krig. Studiehandledningen är gratis att använda och nås via https://www.sv.se/det-har-gor-vi/beredskap
