”Inkludera kulturarvskonsulenter i kultursamverkansmodellen”

Sveriges hembygdsförbunds styrelse med generalsekreterare Jan Nordwall längst till vänster. Foto: Michael Johansson
Kulturarvskonsulenter är de enda som saknar statlig finansiering genom kultursamverkansmodellen. Ett allvarligt missförhållande enligt Sveriges hembygdsförbund, som vill se en ändring när modellen nu utreds.
Jenny Damberg
5 apr, 2024

Sedan kultursamverkansmodellen infördes 2011 har Sveriges hembygdsförbund argumenterat för att kulturarvskonsulenter och hembygdskonsulenter ska inkluderas i modellen. I förbundets remissvar på den statliga utredningen ”Kultursamhället utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun” (SOU 2023:58) är det också en viktig invändning.

Den konsulentverksamhet som omfattas kan finansieras genom de statliga medel som fördelas genom modellen – men dit hör alltså inte kulturarvskonsulenter och hembygdskonsulenter. Inte heller andra delar av hembygdsrörelsens verksamhet finansieras genom modellen.

”Det är den enda konsulentverksamhet som inte täcks av förordningen, ett missförhållande som vi anser är helt oförsvarligt. Vi menar att förutsättningarna för konsulentverksamhet som bidrar till uppfyllande av de kulturpolitiska målen ska vara likvärdiga oavsett kulturområde”, skriver Sveriges hembygsförbund.

Man förelår därför att förordningstexten kompletteras med ”Kulturarvsfrämjande verksamhet”, berättar Jan Nordwall, generalsekreterare Sveriges hembygdsförbund.

– Det skulle synliggöra och öppna för stöd till den breda kulturarvsverksamhet som sker utanför museiinstitutionerna. Det skulle öppna för ett nödvändigt stöd till regionala kulturarvskonsulenter.

Det skulle öppna för ett nödvändigt stöd till regionala kulturarvskonsulenter.

Utredningen kritiseras på avgörande punkter av tunga remissinstanser som Kulturrådet, Kungliga biblioteket, Riksarkivet, Sveriges Museer och Riksantikvarieämbetet. Kulturrådet, som är den myndighet som fördelar anslagen till regionerna, motsätter sig bland annat förslaget till en ny lag om samverkan inom kulturområdet.

Det gör även Ideell kulturallians, där Sveriges hembygdsförbund ingår. Sveriges hembygsförbund är också kritiska till att kommunerna ska inkluderas i modellen, så som förslaget är utformat. ”Hembygdsrörelsen är till sin karaktär en ruralt förankrad verksamhet och vi kan inte se att mindre kommuner i praktiken kommer att ges möjlighet att ingå i modellen. Vi anser i likhet med Ideell Kulturallians att det bör skapas en modell som ger förutsättningar för samtliga kommuner att medverka”, skriver man.

Sveriges hembygdsförbund motsätter sig förslaget att avskaffa ordningen med kulturplaner och ersätta dem med kultursamverkansplaner. Detta eftersom man anser att kulturplanerna är viktiga för att synliggöra och säkerställa det ideella kulturarvsarbetets roll i regionerna.

Därtill pekar man på bristande behandling av arkivområdet i utredningstexterna, vilket kan få negativa konsekvenser för bevarandet och utvecklingen av enskilda arkiv och de regionala arkiven. På denna punkt hänvisar man till yttranden från såväl Länsmuseernas samarbetsråds gällande vikten av museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete och till Svenska arkivförbundets yttrande gällande enskilda arkiv.

”Till sist måste vi påvisa nödvändigheten av ett återställande av den årliga uppräkningen av anslaget som en absolut nödvändighet för modellen i dess nuvarande utformning. Kultursamverkansmodellen är i dag underfinansierad, inte minst om man ser till de regionala museerna och arkivinstitutionerna”, konstaterar Sveriges hembygdsförbund. Läs hela yttrandet här.

Senaste artiklar

se fler >>

Relaterad läsning

Så slår regeringens nedskärningar mot studieförbund

Regeringen kapar en tredjedel av statens stöd till studieförbund. 450 personer har sagts upp, musikhus och träffpunkter stängts – och det är bara början.

Beredskapsmuseet kritiska till ny vapenlag

Enligt en ny, skärpt vapenlag på remiss ska Polismyndighetens inflytande öka vad gäller tillståndskrav på vapen – även för vapen på museer.

Nu ska AI lära sig svenska dialekter

25 000 timmar inspelat material från hela Sverige, från 1890-talet och framåt. Det ska bidra till att förbättra språkmodellernas förståelse för talad svenska.