Kött i skolan framför möten med levande djur i Karlskrona

Linderödssvinen har fått lämna Wämöparken. Foto: Karlskrona kommun
De gamla lantraserna har fått lämna den kulturhistoriska Wämöparken i Karlskrona. Besparingen går bland annat till att servera kött i skolan alla veckans dagar.
Jenny Damberg
6 maj, 2024

Text: Ida Säll

Wämöparken i Karlskrona har kallats för Blekinges Skansen och är sedan länge ett populärt utflyktsmål. Här finns kulturbyggnader i form av torp och stugor samt lekplats, kaffestuga och promenadstigar.

Fram till nyligen fanns även grisar, kaniner, getter, ankor och höns. Säsongen 2024 har de sista djuret lämnat parken, efter beslut i Karlskronas drift- och servicenämnd.

De ekonomiska resurserna ska i stället läggas på mer kött i skolan.

Olle Klein, vice ordförande i hembygdsföreningen Lyckeby Gille har besökt Wämö många gånger genom åren, framför allt i sällskap med sina barnbarn. Han menar att djuren fungerat som ett dragplåster till kulturmiljöerna i parken.

– Barn behöver lockas till sådana här platser på sätt som de känner till. Det är jättetråkigt att djuren försvunnit.

Genom åren har bland annat Linderödssvin bökat i parken. Den prickiga grisen är en lantras och klassas numera som hotad. Vissa säsonger har även kommunens barn kunnat möta Linderödskultingar i parken.

– Wämöparken är en viktig plats i Karlskrona, understryker Olle Klein. Och det är en given utflykt för barnfamiljer, just på grund av djuren. Här har jag kunnat visa och berätta för mina barnbarn om min mormor och morfar, som hade både gris och höns hemma.

I och med att de sista djuren lämnar Wämö kommer man kunna göra besparingar på omkring 1 miljon kronor per år. Resuserna kommer i stället läggas på pedagogiska måltider och mer kött i skolmatsalarna, berättar den moderata kommunpolitikern Morgan Kullberg i ett nyhetsinslag för SVT Blekinge. Tidigare har eleverna i Karlskrona serverats vegetarisk mat en dag i veckan.

Morgan Kullberg är förutom ordförande i Karlskronas drift- och servicenämnd även mjölkbonde. När Bygd och Natur når honom hänvisar han till bristande djurskötsel.

– Man behöver fundera på hur kommunen tar hand om sina djur. Vilken kunskap har personalen som tar hand om dem? Ingen var utbildad djurskötare i parken och hägnet var inte heller 100 procent bra. Eftersom jag har egna djur vet jag hur de ska skötas.

I tidigare intervjuer har du beskrivit det som ett ekonomiskt beslut?
– Vi var tvungna att fråga oss om det är det en kommunal kärnverksamhet att ha djur, och det är det inte. Vi gjorde en risk- och konsekvensanalys och insåg att det fanns brister i utbildning och hägn. Men givetvis började det som en ekonomisk fundering.

I och med att avknoppningen pågått i ett par år blir inte förändringen särskilt markant, menar han.

– Visst är det är tråkigt att djuren försvann, men på slutet fanns det faktiskt ändå bara ett par getter kvar.

Tillbaka till Olle Klein från Lyckeby Gille. Vad gäller slopandet av den vegetariska dagen i Karlskronas skolor är han tydlig.

– Jag kanske är udda, men jag tycker att alla ska få göra som de vill. Om man är uppvuxen med att äta kött ska man få äta kött, även i skolan.

Däremot anser han inte att köttkostnaden ska ställas mot kostnaden för det gemensamma kulturarvet.

– Man måste tänka längre än näsan räcker. För att locka barn till sådana här platser behövs det mer än en lekpark, för lekparker finns överallt.

– Jag förstår att det kostar och att man behöver göra prioriteringar, men i och med detta har man prioriterat bort en inkörsport till kulturen.

Senaste artiklar

se fler >>

Relaterad läsning

Så slår regeringens nedskärningar mot studieförbund

Regeringen kapar en tredjedel av statens stöd till studieförbund. 450 personer har sagts upp, musikhus och träffpunkter stängts – och det är bara början.

Beredskapsmuseet kritiska till ny vapenlag

Enligt en ny, skärpt vapenlag på remiss ska Polismyndighetens inflytande öka vad gäller tillståndskrav på vapen – även för vapen på museer.

Nu ska AI lära sig svenska dialekter

25 000 timmar inspelat material från hela Sverige, från 1890-talet och framåt. Det ska bidra till att förbättra språkmodellernas förståelse för talad svenska.