I Upplands-Bro arrangeras spelkonventet King con i anslutning till påsklovet. Namnet är en sammanslagning av Kungsängen (King) och konvent (con) – med en blinkning åt filmklassikern ”King Kong”. Bakom evenemanget står föreningen Spelsällskapet Upplands-Bro i samarbete med kommunen. King con är gratis och öppet för alla och involverar samarbeten med en lång rad föreningar.
– Det är väldigt mycket som går in i nördkulturen. Det finns beröringspunkter med många föreningar. Få föreningar orkar själva dra i ett evenemang som pågår i två dagar med 17 programpunkter. Där finns vår roll, vi kan fixa scheman, bemanning, samordning och marknadsföring, och så kan föreningarna bidra med varsin workshop på två timmar, berättar Felicia Rydin, kulturproducent ungdom.
Det är väldigt mycket som går in i nördkulturen.
Sara Lindell Heed, kulturproducent vuxna, undervisar i cosplay på Kulturskolan i Upplands-Bro och på King con. Cosplay, en sammanslagning av costume och play, är en gren av nördkultur kopplad till framför allt japansk populärkultur relaterad till spel, manga och andra popkulturfigurer.
– Cosplay är väldigt inriktat på gör det själv. Vill man ha ett svärd ur ett visst tv-spel får man själv fundera ut hur det ska gå till. Det är en så kallad each one teach one-kultur, så for man lär sig något lär man det vidare till sin kompis. Många som kommer till våra träffar är tonåringar. Då kan jag absolut inte mer än dem, men jag har läst på om material och kan ge tips.
– Jag lärde mig sy av min mamma. När jag syr ser jag hennes händer framför mig. Jag hoppas att jag kan föra det vidare till de ungdomar som deltar i våra cosplay-träffar.
Erikik Samuelsson, kulturmiljöansvarig, konstaterar att nördkulturen erbjuder många möjligheter att kroka i kunskap kring äldre traditioner och historia på platsen. När litteraturfavoriter som Percy Jackson och Harry Potter är föremål för temadagar ger det ingångar till bland annat trolldomens historia i Norden.
2025 arrangeras King con den 12-13 april i Kungsängens kulturhus.
Presentationen av King con gavs under den heldagskonferens om det immateriella kulturarvet som arrangerades av Stockholms läns hembygdsförbund och Region Stockholm 14 februari 2025. Immateriellt kulturarv är levande traditioner och omfattar såväl hantverk som berättelser, byggtekniker, biodling och dans. Flera talare återkom till problematiken i att mer vardaglig verksamhet prata om det man samlas kring eller arbetar för som ”immateriellt kulturarv” – ett svårgenomträngligt begrepp som inte talar till så många. I den typen av kommunikation är det bättre att gå rakt på sak och prata om det kulturarv man arbetar med eller intresserar sig för.
Att spridningen är stor var tydligt bara genom de programpunkter som dagen rymde, från indisk dans till Rimbobullar, tillverkning av pappersblommor och ett föredrag om Unescos konvention för det immateriella kulturarvet av Charlotte Hyltén-Cavallius från Institutet för språk och folkminnen.
Musa M. Isse är aktiv som läsfrämjare, författare, översättare och initiativtagare och arrangör av Somalisk kulturfestival. Han pratade om språkets betydelse som bärare av identitet, kulturhistoria och tradition. Somalisk kulturfestival startade 2015 och har sedan dess vuxit organiskt. I fjol lockade man 1 500 besökare med bland annat filmvisning, sagostund, matservering och en uppvisning i dhaanto, traditionell somalisk dans.
– Vi har program på engelska, svenska och somaliska. Den primära målgruppen är den somaliska gemenskapen i Sverige. Mitt tips om man vill starta en festival är att börja i liten skala. Nu, efter tio år, har vi samarbeten med flera bibliotek och växer vidare.
2025 arrangeras Somalisk kulturfestival 7-9 november. Inbjuden gäst är Marian Hassan, till vardags verksam i Minnesota, som arbetar med att dokumentera traditionella och samtida somaliska vaggvisor och barnramsor.
Musa M. Isses senaste barnbok ”Simma med mig” handlar om en flicka och mamma som är i badhuset. Dottern vill att mamman ska hoppa i och vara med henne i vattnet. Till slut berättar mamman att hon inte vågar, hon har aldrig lärt sig simma och är rädd för vatten efter flykten till Europa, i gummibåt.
– En del av kulturarvet är att föra berättelser om flykt vidare. Mamman öppnar sig för dottern och berättar. Sedan hittar de en simskola för vuxna som hon anmäler sig till, och lär sig simma. Till slut kan de bada tillsammans.
En del av kulturarvet är att föra berättelser om flykt vidare.
Under rubriken ”Sorundadräkten – bevarande och utveckling” talade Sorunda hemslöjdsvänners Lena Kristiansson, för dagen klädd i sådan, med dess typiska ”örmössa”, om förutsättningarna för en levande hembygdsdräkt av i dag.
– På 1800-talet hade dräkten en självklar plats på kyrkbacken, det var där man sågs. Där ses vi inte i dag. Men en folkdräkt överlever bara om det blir nya tillfällen att bära den. I dag är det många som har Sorundadräkten på midsommar och även vid marknader. Förutom på visningar av dräkterna, där vi är måna om att allt är korrekt, är vår inställning att man ska bära dräkten för att det är kul. Det är viktigt att göra den tillgänglig och tillåtande.
Att slimsa, att kombinera dräktdelar med vanliga kläder eller så kallade modeplagg, är en gammal tradition som hamnat på undantag. Lena Kristiansson skulle vilja se mer av det. Dräkten bidrar till gemenskap och kunskapsutbyte genom studiecirklar och syträffar, där deltagarna ofta är något äldre.
– Vi skulle vilja skapa en mötesplats för lite äldre barn och ungdomar, för att föra handens hantverk vidare.
En folkdräkt överlever bara om det blir nya tillfällen att bära den.
Dagen avslutades med en panel på temat Vilka förutsättningar och utmaningar har immateriellt kulturarv – där panelen tycktes eniga om att båda delar är rika. Friedrike Roedenbeck, kanslichef nämnden för hemslöjdsfrågor, återkom till något hon lyft tidigare under dagen.
– Jag tror det är viktigt att att sänka trösklarna. Att inte säga att det ena är bättre än det andra, utan att det viktiga är att man gör, att man håller i gång.
