Bygd och Natur skrev 2025 om Riksförbundet Pilgrim i Sveriges projekt Enklare boende, där förbundet arbetar för att få till stånd fler enkla boenden utmed landets cirka 40 pilgrimsleder. Pilgrim i Sverige samarbetar i projektet med hembygdsföreningar, församlingar och bygdegårdar, där också Sveriges hembygdsförbund är engagerat på riksnivå.
2025 stöttade och vägledde man åtta testanläggningar längs pilgrims- och vandringsleder i Östergötland och Västergötland, något som gav värdefulla insikter framåt skriver Riksförbundet Pilgrim i Sveriges projektledare Josefine Schön:
”Sedan vi senast hördes har projektet utvecklats en hel del. När vi startade låg fokus framför allt på frågan om enklare övernattning längs pilgrimsleder och långvandringsleder. Det behovet finns fortfarande kvar, men arbetet under 2025 och 2026 har gett oss flera nya insikter som gjort att vi breddat perspektivet.
Den kanske viktigaste insikten är att vi från början letade efter fler platser att sova på, men att vi i dag snarare letar efter fler platser som vill säga ’välkommen’. Övernattning är fortfarande en viktig del av infrastrukturen längs lederna, men det är bara en av flera former av service som vandrare behöver.
Övernattning är fortfarande en viktig del av infrastrukturen längs lederna, men det är bara en av flera former av service som vandrare behöver.
Genom arbetet med rådgivning har vi sett att steget från att aldrig tidigare ha haft vandrare som målgrupp till att börja erbjuda övernattning ofta upplevs som ganska stort. Många föreningar blir osäkra kring regelverk, ansvar, försäkringar, bokningar och praktisk drift. För en ideell förening kan tröskeln helt enkelt kännas för hög.
Det blev därför tydligt att om vi enbart pratade om övernattning riskerade vi att missa många aktörer som gärna vill bidra men som inte är redo att öppna sina lokaler för övernattande gäster. Genom att i stället tala om service till vandrare kan fler komma i gång direkt och bli delaktiga utifrån sina egna förutsättningar.
Det kan handla om att erbjuda vattenpåfyllning, hålla en toalett öppen, skapa en rastplats, erbjuda skydd vid dåligt väder, sälja fika eller lokala produkter, stämpla pilgrimspass eller hjälpa till med lokal information. För många föreningar är det ett betydligt mindre steg att ta, samtidigt som det gör stor skillnad för den som vandrar.
Vi ser också att detta kan fungera som en naturlig utvecklingstrappa. Genom att börja med enklare service lär föreningen känna målgruppen och får erfarenhet av att möta vandrare. Med tiden kan man upptäcka att det finns ett större behov än man först trodde. På vissa platser har föreningar insett att de faktiskt utgör den enda realistiska möjligheten till service eller övernattning längs en längre etapp. Då kan det bli naturligt att på sikt utveckla verksamheten vidare och kanske även erbjuda övernattning.
När det gäller de regelverksfrågor som vi pratade om förra året är bilden fortfarande relativt komplex. Förändringen av reglerna kring hotelltillstånd har varit positiv och minskat vissa administrativa hinder. Samtidigt kvarstår frågor kring hur regelverk tolkas och tillämpas i praktiken. Brandskydd, ansvarsförhållanden och försäkringsfrågor är fortsatt områden där många ideella aktörer efterfrågar tydligare vägledning.
Samtidigt har vi lärt oss att osäkerheten kring regelverken ibland är ett större hinder än regelverken i sig. Många föreningar behöver stöd för att förstå vad som faktiskt gäller och vilka lösningar som är rimliga utifrån den egna verksamheten. Därför har en viktig del av projektet handlat om kunskapsspridning, rådgivning och erfarenhetsutbyte.
Samtidigt har vi lärt oss att osäkerheten kring regelverken ibland är ett större hinder än regelverken i sig.
Arbetet med testanläggningarna under 2025 gav värdefulla erfarenheter kring allt från praktisk drift och värdskap till samverkan med lokala aktörer. En viktig slutsats är att det inte finns någon universallösning. Varje plats behöver hitta sin egen nivå och sitt eget sätt att bidra.
En annan insikt som vuxit sig allt starkare under projektets gång handlar om mötet mellan människor. Många vandrare söker inte bara praktisk service. De vill också möta människor som bor och verkar på platsen. Både svenska och internationella vandrare uppskattar möjligheten att prata med någon som kan berätta om bygden, kyrkan, landskapet, människorna och de lokala traditionerna.
Här har hembygdsrörelsen en särskilt viktig roll att spela. Hembygdsföreningar sitter på en unik kunskap om lokal historia, kultur, seder och bruk som ingen informationsskylt eller digital guide fullt ut kan ersätta. Ett kort samtal över en kopp kaffe kan ge en djupare förståelse för platsen än flera timmars läsning. För internationella vandrare blir det dessutom ett sätt att möta det genuina Sverige på riktigt.
Vi har därför kommit att se hembygdsföreningarna som mycket mer än potentiella boendevärdar. De kan fungera som lokala ambassadörer, kulturförmedlare och värdar längs lederna. Genom att dela med sig av berättelser, kunskap och lokal identitet bidrar de till att göra vandringen rikare och mer meningsfull.
Den viktigaste slutsatsen hittills är kanske att alla inte behöver göra allt. Någon erbjuder vatten, någon annan en toalett, en tredje en kopp kaffe och en fjärde en övernattningsplats. Hembygdsföreningen kanske bidrar med berättelserna om platsen. Tillsammans skapas den service, det värdskap och den lokala förankring som gör det möjligt för fler människor att vandra genom landskapet.
Under hösten 2026 kommer projektet att arbeta mer fördjupat tillsammans med ett antal pilgrimsleder i olika delar av Sverige. Bland de leder som i nuläget ingår finns Romboleden, Helgonleden, flera pilgrimsleder i Jämtland, Ingegerdsleden i Uppland och eventuellt även Pilgrimsled Västra Värmland.
Vi välkomnar särskilt hembygdsföreningar, församlingar, bygdegårdar och andra lokala aktörer som finns längs dessa leder att höra av sig om de är nyfikna på att utveckla service för vandrare.
Arbetet kommer att anpassas efter respektive leds förutsättningar och behov. Vi vet att olika leder och bygder ser olika ut, och därför finns ingen färdig modell som passar överallt. I stället vill vi tillsammans med lokala aktörer identifiera vilka behov som finns och vilka möjligheter som är realistiska att utveckla. Dessutom finns det en digital verktygslåda öppen för alla att få tips och trix. Den finns på hemsidan: https://pilgrimisverige.se/kunskapsbank/enklare-boende/
Stödet kommer att bestå av en kombination av fysiska besök, digitala möten, rådgivning och workshops. Målet är att hjälpa så många aktörer som möjligt att komma i gång med någon form av service inför vandringssäsongen 2027. För vissa kan det handla om att öppna upp en rastplats eller erbjuda vatten. För andra kan det vara ett första steg mot att längre fram erbjuda övernattning.
En viktig del av arbetet är också att skapa nätverk och erfarenhetsutbyte mellan föreningar och andra aktörer längs lederna. Många står inför liknande frågor, och vi ser ett stort värde i att dela kunskap, idéer och praktiska erfarenheter. Tanken är också att utbilda rådgivare kopplade till respektive led, så att kunskapen stannar kvar och kan växa ytterligare med tiden.
Är ni verksamma längs någon av de aktuella pilgrimslederna och vill veta mer är ni varmt välkomna att kontakta respektive leds samordnare eller projektledare Josefine Schön på [email protected] eller telefon 072-200 46 46.
Mycket talar också för att arbetet kommer att fortsätta under 2027. Ambitionen är att långsiktigt bygga upp kunskap, metoder och nätverk som gör det enklare för föreningar och lokala aktörer att välkomna vandrare och bidra till levande leder och levande landsbygder.”
