Myndigheten för kulturanalys följer årligen upp svenskarnas kulturkonsumtion. Rapporten Kulturvanor 2023 visar att kulturvanorna till största del återhämtat sig från det tapp som uppstod i och med coronapandemin.
– Det är tydligt att restriktioner om maxantal för publik och besök samt rekommendationer om social distansering under pandemin begränsade kulturutbudet och kulturutövandet. Nu kan vi dock konstatera att under 2023 nådde de flesta kulturaktiviteter åter upp till nivåerna vi hade före pandemin, säger Mari Nilsson, utredare på Myndigheten för kulturanalys.
De vanligaste kulturaktiviteterna var sådana som går att göra hemma. 96 procent lyssnade på musik minst någon gång under året, 94 procent såg på tv-serier, 92 procent såg på film och 81 procent läste en eller flera böcker under året. När det gäller att ta del av kulturutbudet, besökte 62 procent historiska sevärdheter, 55 procent gick på bio och 54 procent besökte bibliotek.
Biobesök hör till de aktiviteter som ligger på en lägre nivå än innan pandemin. Det gäller även museibesök, utställningar och hemslöjdsmarknader.
För hembygdsrörelsen är tappet tydligt. Från att ha snittat runt totalt 4,5 till 5 miljoner besök årligen innan pandemin landade 2023 års totala besökssiffra på 3,5 miljoner besök, enligt statistik från Sveriges hembygdsförbund. Det är en upphämtning sedan 2022 och betydligt bättre än bottennoteringen år 2020, men likväl betydligt mindre än innan pandemin.
Coronapandemin tog många hembygdsföreningar hårt, och återhämtningen tar tid.
– Tyvärr minskade ju aktiviteterna under pandemin, men de och även besökarna verkar sakta men säkert vara på väg tillbaka. Förra året var det fortfarande lite mindre besökare på aktiviteterna men bättre än året innan, säger Jan Klingberg, ordförande i Kumla-Sannahed hembygdsförening, nominerade till utmärkelsen Årets hembygdsförening 2024.
Tack vare det här projektet tror vi på en förnyelse av medarbetargänget!
Anna-Karin Andersson är ordförande i likaledes nominerade Grangärde hembygdsförening, samt ordförande för Sveriges hembygdsförbund.
– Tyvärr valde flera av våra trognaste medhjälpare att kliva av i samband med pandemin. Det blev för långt uppehåll och de kände tröttheten komma tror jag.
Men det finns förutsättningar för tillväxt på sikt, säger Anna-Karin Andersson. Föreningen har startat projektet Nyfikenhet möter erfarenhet där de äldre handfast lär de yngre hur man gjorde förr, med inriktning mat.
– Vi har konserverat, rökt kött och stoppat korv än så länge. Tack vare det här projektet tror vi på en förnyelse av medarbetargänget!
När det gäller aktivititer riktade särskilt till barn och unga ser det bättre ut för landets 2 060 hembygdsföreningar. 2023 års totala besökssiffra på 235 000 personer ligger inte långt efter 2019 års toppnotering.
Något som också varit en draghjälp för vissa föreningar är det stora intresset för att semestra på hemmaplan.
– När det väl ”släppte” fick vi lite av en boom med alla som skulle ”hemestra”, plus att vi var laddade i föreningen inför alla gäster återkomst. 2022 hade vi cirka 14 500 besökare, vilket är vårt rekord, berättar Anders Modig, ordförande i Åsle, Mularp & Tiarps Hembygdsförening, även de nominerade till utmärkelsen Årets hembygdsförening 2024.
– Det blev även uppenbart inom föreningen hur man han saknat umgänget med varandra under pandemin. Vi hade fullt på alla event och alla kunde träffas och ”tjöta” igen.
Likt tidigare år visar Myndigheten för kulturanalys rapport Kulturvanor 2023 på skillnader i invånarnas kulturvanor. Kvinnor är mer kulturellt aktiva än män och de flesta kulturaktiviteterna är vanligast bland storstadsbor och personer med hög utbildning. Några kulturaktiviteter är åldersövergripande, men yngre förefaller vara mest kulturellt aktiva och personer över 65 år ägnar sig i mindre utsträckning åt kultur.
– Studier av kulturvanor är ett viktigt stöd för kulturpolitik på olika nivåer för att belysa läget i relation till det nationella kulturpolitiska målet om att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet, säger Mats Granér, myndighetschef på Myndigheten för kulturanalys.
