– Det finns inga genvägar till bildning. För att förstå värdet av de 100 olika verk och företeelser som tagits upp i en kulturkanon måste kunna sätta dem i historisk och samhällelig kontext. Då får man påminna om att regeringen nyligen skalat bort en halv miljard från folkbildningen och lagt en snål budget för kulturen.
Det säger Jan Nordwall, generalsekreterare i Sveriges hembygdsförbund, apropå den statliga utredningen ”En kulturkanon för Sverige” som överlämnades till kulturminister Parisa Liljestrand vid en pressträff den 2 september 2025.
– Jag är inte konspiratoriskt lagd men det ligger nära till hands att se regeringens initiativ till en kulturkanon som ett taktiskt utspel för att få kulturlivet att prata om något annat än de försämrade villkoren för fri folkbildning och ett fritt kulturliv, fortsätter Jan Nordwall.
Det finns inga genvägar till bildning.
Kulturkanon, som består av 100 verk och företeelser inom offentlighet, uppfinningar, ekonomi, religion, lag och rätt, lärdom och sakprosa, film och scenkonst, musik, bild och form, litteratur (dikter) och litteratur (prosa), har tagits fram av en kommitté ledd av historikern Lars Trägårdh.
Jan Nordwall tycker att arbetsgrupperna har gjort ett bra jobb utifrån förutsättningarna. Det är förutsättningarna i sig som är problemet.
– Personligen har jag stort förtroende för kommittén som levererat på detta feltänkta uppdrag. De har gjort så gott de kunnat. Det är bra att man tagit ett bredare grepp och lyft fram sådant som till exempel allemansrätt och tryckfrihetsförordningen.
Men grundproblemet kvarstår.
– Det viktigaste framåt är att man återställer stödet till den fria folkbildningen och satsar på skolan. Detta är viktigare än alla listor, säger Jan Nordwall.
Läs även: Så slår regeringens nedskärningar mot studieförbund
