500 miljoner kronor. Så mycket mindre satsar staten på folkbildning årligen, till följd av regeringens beslut att skära ner statsanslaget till studieförbund med en tredjedel. Sänkningen införs successivt över tre år. Redan nu är konsekvenserna allvarliga för verksamheten i landets studieförbund.
– Varje studieförbund fattar sina beslut utifrån sin organisation och sina behov, men alla rapporterar om verksamhet som upprör, personal som får sluta och kontor och lokaler som stänger. Fullt ut kommer vi inte kunna överblicka effekterna förrän i efterhand, men det är drastiska förändringar.
Så sammanfattar David Samuelsson, generalsekreterare för branschorganisationen Studieförbunden, läget för de nio medlemsförbunden.
Vad gör ni från Studieförbundens sida i detta skede?
– För oss handlar det dels om att visa på de stora negativa effekterna av nedskärningarna. Men också att visa på det värde och den stora betydelse studieförbundens verksamhet har för medborgarna. Alla politiker och beslutsfattare har inte en självklar koppling till studieförbund och folkbildning, vi jobbar med direkt kontakt och dialog riktat mot ledamöter i riksdagens kulturutskott. Vi har kontakt med alla partier, främst de som står bakom den nedskärningspolitik som förs i dag.
Vi har kontakt med alla partier, främst de som står bakom den nedskärningspolitik som förs i dag.
I Vadstena stängde nyligen en vävstuga som varit i bruk i 30 år. En konsekvens av att Studieförbundet Vuxenskolan Östergötland inte längre har råd att subventionera lokalhyran, avdelningschef Jörgen Rosin.
Men de stora nedskärningarna sker inom musikverksamheten. 200 band har blivit 20.
– Vi har fått lägga ner flera stora musikhus i Östergötland eftersom det bara inte har gått att hålla dem öppna. I andra fall har vi minskat verksamheten. Vi hade nästan 200 band inskrivna hos oss, nu är det ett 20-tal.
Vad har hänt med de övriga 180?
– Vi har försökt slussa vidare till andra studieförbund, men det är väldigt svårt. Det är ju inte bara vi som drabbas av nedskärningar, det är alla. Det här är jättesorgligt. Den här kulturen är jätteviktig. När man är tonåring och går i skolan, vem har då råd att både köpa instrument och hyra lokaler? Det finns ingen annan arena de kan söka sig till. Det har varit studieförbunden som stått för infrastrukturen för morgondagens Winnerbäck. Nu kan vi inte stötta upp i den omfattning vi gjort tidigare.
I statsbudgeten är 500 miljoner kronor en liten summa. Men på lokal nivå och inte minst för unga gör pengarna stor skillnad, säger Jörgen Rosin.
– Vad ska de här ungdomarna som inte har några lokaler längre göra? Det är personer som mår bra av att uttrycka sig i kulturella sammanhang, nu slås allt det undan. Jag tycker det är för jävligt rent ut sagt.
De sänkta statsanslaget är ett problem. Men det finns fler, konstaterar Jörgen Rosin. I Östergötland har kommunerna under lång tid minskat sitt stöd, och inte heller regionen har räknat upp anslagen i takt med kostnadsökningar.
För viss studieverksamhet har också förutsättningarna förändrats genom nya direktiv från Folkbildningsrådet som ställer krav på progression. För någon som exempelvis vävt eller spelat musik en längre tid är det svårt att hävda den typen av utveckling. Då karaktäriseras verksamheten i stället som utövande, och är inte stödberättigad.
– Som vi ser det utvecklas du alltid när du spelar musik, väver eller gör något annat bildande i grupp, men det godkänner inte Folkbildningsrådets kriterier för studiecirklar.
När man är tonåring och går i skolan, vem har då råd att både köpa instrument och hyra lokaler?
Regeringens motiverar sänkningen med att de 500 miljonerna flyttas till satsningar inom folkhögskola och yrkesutbildningar. Studieförbundens generalsekreterare David Samuelsson menar att det är fel att ställa de två mot varandra.
– Det är naturligtvis viktigt med yrkesutbildningar. Men det är väldigt fattigt och farligt att ställa fri bildningsverksamhet, kultur och den friare folkbildningen mot yrkesutbildning. Börjar man föra ett sådant resonemang kan vi fråga oss vilka utbildningar och verksamheter som är i farozonen nästa gång. Får du jobb av att gå på operan? Av att besöka ett bibliotek? Det är ett sluttande plan när man börjar mäta allting med att det ska ge jobb. Fri bildning har ett stort värde för människor och för samhället. Jobb är jätteviktigt, men det finns fler värden än så.
Det är inte bara staten som minskar sina anslag. Det finns kommuner som sticker ut och som i sina budgetar för 2025 skjuter till extra medel för att möta de minskade statsanslagen, men de är få. Den övergripande bilden är att även kommuner och regioner minskar sitt stöd. Kommunernas anslag till studieförbund ligger i dag på omkring en tredjedel av vad det var tidigt 2000-tal, enligt branschorganisationen Studieförbundens beräkningar.
Två studieförbund har i närtid lagt ner eller aviserat sin nedläggning. Dels Kulturens bildningsverksamhet, dels Ibn Rushd Studieförbund. Det är inte avhängigt de aktuella nedskärningarna utan har flera orsaker, säger Studieförbundens David Samuelsson. Men resursbrist spelar in.
– Ekonomi och kapacitet i organisationen är en faktor i båda fallen. Innan nedskärningarna aviserades har vi haft en period av kraftigt ökat kvalitetsarbete för studieförbundens del. Det är viktigt, men det är något som drar kostnader. En viss del av kostnaden är fast, och den är svårast att bära för de minsta. Det är ingen slump att det är de två minsta studieförbunden som inte klarar sig.
FAKTA. Så slår nedskärningar mot studieförbunden
- Studieförbunden samlar nio (snart åtta) studieförbund med drygt 350 medlems- och samverkansorganisationer. År 2022 hade man över 100 000 studiecirklar och mer än 175 000 kulturprogram per år.
- Studieförbunden har olika inriktning och profil men alla är idéburna och utan vinstintresse.
- Branschorganisationen Studieförbunden har tagit fram Nedskärningskartan som visar hur neddragningarna på studieförbunden slår runt om i landet.
