För att lära känna det svenska päronsortimentet har pomologen Sven Plasgård genom åren samlat ihop runt 150 olika päronsorter, i stort sett alla han har hittat träd av i svenska trädgårdar. För att få plats med många sorter på en liten yta har han valt att låta träden växa i spaljéform. Träden blir mindre, och mängden frukt hanterbar, berättar Sven Plasgård. De första päronen mognar i slutet av juni, de sista i slutet av februari.
– Man får gå ut nästan varje morgon och titta.
Har du några favoriter?
– De skiljer sig mycket åt i användning. Fram till början av 1800-talet var de flesta päron så kallade kokpäron, stora saker som kokades in i vin eller socker. Då förändras också smaken. Men det är inget man äter rakt upp och ned. I dag är nästan alla päron dessertpäron, som man äter råa.
– Doyenné du Comice anses allmänt vara en av världens godaste päronsorter och visst är den god. Den mognar först mot slutet av oktober. Esperens Herre och Williamspäron tycker jag också är väldigt goda. Och så finns det en del sorter med mer syra, stora med grovt kött. De är roliga att använda i köket, baka med rotsaker i ugn till exempel.
Är 2024 ett äppel- och päronår?
– Det är det. Jag kan i och för sig inte säga hur det är i hela Sverige, men när jag träffat folk är det intrycket jag har fått.
Hur går det till vid sortbestämning?
– Jag sitter vid ett bord. Ofta har jag med mig lite sorter uppskyltade, och så kommer folk med sina okända sorter. Med päron känner jag mig extremt trygg, äpplen är lite mer utmanande. Det finns många fler sorter.
Hur många äppel- och päronsorter finns det i Sverige?
– Det finns runt 400 sorters äpplen beskrivna. Därtill finns det sorter som inte är nedtecknade, men som kan ha ett folkligt namn på den gård där de odlas. För päron är antalet omkring 150.
Fruktlistor från 1700-talet kan innehålla lika många päronsorter som äppelsorter. Sedan drog äpplen i från.
Vilken roll har fruktträden när man pratar om byggnadsvård och kulturmiljöer?
– De är ett levande material som ofta hamnar lite mellan stolarna. Många gånger är naturmiljön med de vilda växterna mer noggrant inventerad, medan det för odlade sorter kan stanna vid ett konstaterande om att där står ett äppelträd. Intresset för den historiska trädgårdsmiljön har dock ökat de senaste årtiondena. Det finns ju ofta fruktträd vid svenska hus, det är det första man sätter. Så är inte fallet i exempelvis Tyskland.
Hur ser äppel- och päronträdens svenska historia ut?
– Historiskt sett var fruktodling något adeln ägnade sig åt, från 1500-talet och framåt. Till allmogen kom fruktträden under andra hälften av 1800-talet. Tidigt 1900-tal hade många bönder fruktodling som en binäring till lantbruket. Dessa mindre odlingar blev olönsamma på 1950-talet, men vissa bondgårdar kan ha 20-30 träd kvar. Andelen päron i förhållande till äpplen var större förr, fruktlistor från 1700-talet kan innehålla lika många päronsorter som äppelsorter. Sedan drog äpplen i från.
Vad var äpplenas fördel?
– Äpplen är lättare att odla i Sverige. Det finns fler äppelsorter som fungerar att odla på våra breddgrader. Kommer man uppåt södra Norrland är sortimentet av päronsorter ganska smalt, medan det är brett för äpplen.
FAKTA Hantverk, byggnadsvård och trädgård på Bötterumsmässan
- Lördag 7 september arrangeras 2024 års Bötterumsmässa i Bötterum hembygdspark. Inträdet är gratis. På plats finns en lång rad utställare och experter som ger råd och svarar på frågor kring bland annat återbruk, hantverk, fönsterrestauraering, energieffektivisering i gamla hus – med mera. Pomolog Sven Plasgård medverkar och sortbestämmer medhavda äpplen och päron.
- Läs mer om Sven Plasgård och hitta fler datum för sortbestämning på https://plasgard.se/
