Varje år ger staten omkring fyra miljarder kronor i bidrag till folkbildning i Sverige. Pengarna fördelas av den ideella föreningen Folkbildningsrådet (som består av Studieförbunden i samverkan, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Sveriges kommuner och regioner, SKR) till folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet har också i uppgift att säkerställa att pengarna används på rätt sätt.
Det vill Tidöpartierna ändra på, och gav därför utredningen ”Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid” (SOU 2024:42) i uppdrag att föreslå hur självförvaltningsmodellen kan avskaffas. Utredningen förordar inte en sådan modell, utan fortsatt självförvaltning med stärkt statlig kontroll. I det parallella förslag man formulerat på regeringens uppdrag är det Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som får i uppdrag att fördela, kontrollera och följa upp folkbildningsanslaget.
En sådan modell motsätter sig merparten av remissinstanserna, däribland MUCF själva. Vinsterna med en myndighetslösning väger enligt myndigheten inte upp de ”av utredningen identifierade risker i förslaget att överföra ansvaret (…) till MUCF”. Även Sveriges hembygdsförbund anser att Folkbildningsrådet och SISU Idrottsutbildarna även fortsättningsvis ska fördela statsbidragen.
En sådan modell motsätter sig merparten av remissinstanserna, däribland MUCF själva.
Det nya övergripande målet för folkbildningspolitiken som utredningen föreslår är höjd bildningsnivå, höjd utbildningsnivå och ökad delaktighet i samhället. När det gäller målen har 121 remissinstanser lämnat synpunkter. Den vanligaste är att ”demokrati” ska finnas med som ett mål. Flera remissinstanser har också reagerat på att målen är formulerade utifrån att ”fler” ska ta del av verksamheten. Det gäller särskilt organisationer som arbetar med funktionsrätt, som uttrycker oro för att fokus på fler och nya deltagare drabbar befintliga och återkommande deltagare.
Särskilt organisationer som arbetar med funktionsrätt uttrycker oro för att fokus på fler och nya deltagare drabbar befintliga och återkommande deltagare.
Bland de många remissvar som vänder sig mot den ökade administration som utredningen föreslår finns fem myndigheter. Myndigheten för kulturanalys konstaterar att ”utredningens bedömningar och förslag om förstärkt kontroll är omfattande och inbegriper åtgärder som kommer att öka den administrativa bördan för folkbildningens aktörer på olika nivåer”, vilket myndigheten menar bör vägas mot ”i vilken utsträckning det riskerar att ta resurser från folkbildningens kärnverksamhet”.
Många remissvar konstaterar att de stora nedskärningar regeringen genomför för folkbildningens del redan satt en stor del av verksamheten på undantag.
Utredningens förslag föreslås träda i kraft 1 januari 2026.
Läs även artikeln ”Så slår regeringens nedskärningar mot studieförbund”.
.
