Hyllmeter åt kvinnorna är ett samarbete mellan Stockholms läns museum och Kvinnohistoriska. 2025 var över hundra personer och händelser nominerade. Efter en noggrann granskning och diskussion har referensgruppen, där även representanter från Stockholms läns hembygdsförbund ingått, fattat ett beslut. Valet föll på Margareta Marakatt.
Motiveringen lyder: ”Margareta Marakatt har spelat en central roll i att bevara och föra vidare det samiska kulturarvet i Stockholms län. Genom sitt engagemang i Stockholms Sameförening, särskilt inom barnverksamheten på 1980-talet. Hennes insatser har också hållit traditioner vid liv, där matlagning – från paltkok till föreningens stora fester – varit en viktig del av det immateriella kulturarvet.
Marakatts nominering berättar om betydelsen av att föra vidare det immateriella kulturarvet och hur mat kan berätta om en plats, en tid och människors gemenskap. Hennes arbete belyser också kvinnors centrala roll i att bevara och överföra kunskap, traditioner och historia mellan generationer. Genom att arkivera hennes berättelse i länsmuseets samlingar säkerställs att hennes insatser för kulturarvet och kvinnors historia i Stockholms län bevaras för framtiden.”
Marakatts nominering berättar om betydelsen av att föra vidare det immateriella kulturarvet och hur mat kan berätta om en plats, en tid och människors gemenskap.
Arbetet med att samla in material och att sammanställa handlingar ska vara klart den 8 november, på Arkivens dag, då det ska placeras i hyllan på Stockholms läns museums arkiv.
– Målet för Kvinnohistoriskas verksamhet är att synliggöra kvinnors historia – och samtidigt verka för att samtiden inte glömmer bort kvinnorna i sin egen berättelse för framtiden. Arkiven är den plats där vi bevarar vårt kollektiva minne – och där är kvinnors berättelser svårare att hitta, precis som i den breda historieskrivningen, säger Anna Tascha Larsson, museichef på Kvinnohistoriska, i ett uttalande.
Bygd och Natur uppmärksammade 2021 släppet av boken ”#Arkivism: En handbok” som gavs ut av Stockholms kvinnohistoriska. Mia Skott, historiker och en av författarna, berättade då att kvinnorna i vissa fall finns där – men att helhetsbilden kräver en insats.
– Det vi historiker och släktforskare och andra har upptäckt är att i vissa fall ligger kvinnorna i öppen dager, de har bara blivit ignorerade av historieskrivare. Men det är ett pussel att lägga för att få ihop en kvinnas liv.
Säg att man är hembygdsaktiv och vill göra en utställning om bygdens kvinnor. Var börjar man?
– En bra början är att man bestämmer en tidsperiod, och undersöker vilka kvinnor som bott på platsen då. Det finns digitala folkräkningar som går tillbaka till 1840-talet. Har de gjorts korrekt finns det fantastiskt många uppgifter där. Digitalt museum och Kringla har bildmaterial. Folkbibliotek på mindre orter har i vissa fall mottagit egenskrivna biografier. Man får inte heller glömma de spår som kan finnas i landskapet, i form av gamla trädgårdsland och annat.
FAKTA. Mer om Hyllmeter för kvinnorna
- Projektet är flerårigt och görs i samarbete mellan Stockholms läns museum och Stockholms kvinnohistoriska.
- År 2024, projektets första år, arkiverades Kristiina Kolehmainen (1956–2012), bibliotekarie och grundare av Serieteket och Hammarby Fotbolls damerns guldsäsong 2023 som följdes av en enorm och växande supporterskara med en läktarkultur som uppmärksammades världen över.
