En miljon till försoning mellan tornedalingar och stat

Karin Keisu, ordförande i Met Nuoret och verksam konstnär. Foto: Privat
Tornedalingarnas språk, kultur och identitet nedvärderades och skambelades i många år. Nu får projektet ”Ensimäinen askel sovinthoon – Första steget till försoning” stöd.
Jenny Damberg
9 sep, 2024

Text: Ida Säll

Regeringen beviljade i augusti 2024 Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset en miljon kronor för insatser för försoningsprocessen. Pengarna ska finansiera projektet ”Ensimäinen askel sovinthoon – Första steget till försoning” och genomförs i samarbete med Tornedalsteatern och ungdomsorganisationen Met Nuoret.
– Det här har enorm betydelse för oss, säger Karin Keisu som tillträdde som Met Nuorets ordförande i våras och även är verksam konstnär.
– Tidigare har vi arbetat ideellt allihop, men nu kan vi arbeta mer på jämna villkor och lägga mer tid på vårt jobb. Vi är färre medlemmar än vi önskar och nu hoppas vi på att bli fler.

Met Nuoret har funnits sedan 2015 och vänder sig till unga upp till 26 år som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia.
Enligt Karin Keisu är majoritetssamhällets kunskapsnivån om tornedalingarnas historia låg.
– Vi vill ha en mer självklar plats i historieskrivningen och i samtiden. Och vi vill ha chans att uttrycka vad vår minoritet behöver.
Genom sin hemsida erbjuder Met Nuoret språkpaket som riktar sig till skolor, förskolor och föräldrar som vill föra vidare meänkieli till nästa generation. Nu planeras också workshops i skolor, kulturfestival och språkläger.
– Vi jobbar för att skapa mötesplatser för språket. Vissa deltagare kan väldigt lite, medan andra pratar flytande. Det är tänkt att man ska kunna lära sig och luta sig mot varann. Alla som är nyfikna är välkomna.

Vi vill ha chans att uttrycka vad vår minoritet behöver.

En stor del av Met Nuorets arbete har hittills bestått i möten och kunskapsutbyte med Kulturdepartementet och Svenska kyrkan i samband med försoningsprocessen mellan tornedalingarna och den svenska staten.
Sannings- och försoningskommissionen tillsattes av regeringen 2020 och var den första svenska i sitt slag. Kommissionen har genomfört intervjuer, arkivstudier och sammanställt forskning för att utreda svensk assimileringspolitik under 1800- och 1900-talen. I november 2023 lämnade kommissionen in sitt slutbetänkande med titeln ”Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset”, där man presenterar konkreta förslag på hur den svenska staten och andra samhälleliga aktörer kan gå vidare för att ge minoriteten upprättelse.


”Försvenskningspolitiken innebar att minoritetens språk, kultur och identitet nedvärderades och skambelagdes. Konsekvensen blev bland annat att meänkieli över generationer minskade i användning och blev hänvisat till att gömmas undan i familjen eller närmiljön. Efter hand fördes språket inte vidare till nästa generation annat än i begränsad utsträckning”, konstaterar kommissionen. Man skriver vidare att ”en central utgångspunkt för en försoningsprocess är att minoriteten tillförsäkras det skydd och de rättigheter den åtnjuter enligt Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Staten har även en moralisk förpliktelse att reparera skadan som har uppstått.”

– För många unga kan utredningen ge en förklaring till varför man själv inte kan språket, eller varför det bildats ett avstånd mellan generationer i en släkt för att man talar olika språk, menar Karin Keisu.
– Samtidigt fungerar utredningen som ett underlag för oss som organisation i kontakt med myndigheter och andra delar av majoritetssamhället.
Trots glädjeyran över de beviljade medlen understryker Karin Keisu att dessa räcker till att starta upp och genomföra projekt på kort sikt.
– Pengarna gör en otrolig skillnad. Men bidraget gäller 2024, och därefter vet vi inte om vi beviljas något mer. För att upprätthålla försoningsprocessen behövs mer medel. 

FAKTA. Meänkieli betyder ”vårt språk”
  • Meänkieli (meänkieli: ”vårt språk”), eller tornedalska, är ett finsk-ugriskt språk som sedan år 2000 är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige.
  • Det talas av de tre folkgrupperna tornedalingar, kväner och lantalaiset som lever i delvis överlappande områden i de nordligaste delarna av Sverige och i viss mån även i Norge och Finland.
  • 40 000 till 70 000 personer beräknas behärska meänkieli.
  • Läs mer om ungdomsorganisationen Met Nuoret här.
    Källa: Wikipedia, Met Nuoret

FAKTA. Läs utredningen här: ”Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset” går att ta del av på regeringens hemsida.

Senaste artiklar

se fler >>

Relaterad läsning

Årets hembygdsbok kommer från Gävleborgs län

Sveriges hembygdsförbunds utmärkelse Årets hembygdsbok går till en bok från Gävleborgs län. Gästriklands Kulturhistoriska Förening prisas för årsskriften ”Från Gästrikland”.

Så skyddas gården mot brand och andra risker

Temat för 2024 års beredskapsvecka är ”Sätt i gång!”. Brand, vattenskador och inbrott hör till det hembydsföreningar behöver ha koll på.

Hon skriver historisk true crime

Författaren och föredragshållaren Petra Nyberg hittar historier och livsöden i arkiven. Här ger hon råd till den som vill börja skriva.

En miljon till försoning mellan tornedalingar och stat

Tornedalingarnas språk, kultur och identitet nedvärderades och skambelades i många år. Nu får projektet ”Ensimäinen askel sovinthoon – Första steget till försoning” stöd.

De är nominerade till Årets hembygdsbok 2023

14 böcker och årsboksskrifter är nominerade till Årets hembygdsbok 2023. Dialektsamlingen ”Så tarte de föör i vala” har chans till utmärkelsen.

Så var svenskarnas kulturvanor år 2023

De flesta kulturaktiviteter är tillbaka på samma nivå som innan pandemin. Men det gäller inte att gå på bio, museum, hemslöjdsmarknad eller utställning. För hembygdsrörelsen är tappet fortsatt märkbart.

54 sorters kakor på Hembygdsgårdens dag

Loppisar, marknader, allsång, våfflor, kolbullar och mopedrallyn – Hembygdens dag uppmärksammas i stor stil. Grythyttans hembygdsförening firar med Stora kakkalaset.

Ställplats för husbilar vinst för föreningen

Allt fler semestrar med husbil och behovet av ställplatser är stort. Sveriges hembygdsförbund har samlat medlemsföreningar som erbjuder ställplats och goda råd.

Så lyckas du med ansökan för bidrag

Att skriva ansökningar är en konst. För många föreningar är det också en absolut nödvändighet för att få ekonomin att gå runt, och för att satsa på större projekt. Här listar vi goda råd för att lyckas med ansökningar för kulturarvsarbete.