En miljon till försoning mellan tornedalingar och stat

Karin Keisu, ordförande i Met Nuoret och verksam konstnär. Foto: Privat
Tornedalingarnas språk, kultur och identitet nedvärderades och skambelades i många år. Nu får projektet ”Ensimäinen askel sovinthoon – Första steget till försoning” stöd.
Jenny Damberg
9 sep, 2024

Text: Ida Säll

Regeringen beviljade i augusti 2024 Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset en miljon kronor för insatser för försoningsprocessen. Pengarna ska finansiera projektet ”Ensimäinen askel sovinthoon – Första steget till försoning” och genomförs i samarbete med Tornedalsteatern och ungdomsorganisationen Met Nuoret.
– Det här har enorm betydelse för oss, säger Karin Keisu som tillträdde som Met Nuorets ordförande i våras och även är verksam konstnär.
– Tidigare har vi arbetat ideellt allihop, men nu kan vi arbeta mer på jämna villkor och lägga mer tid på vårt jobb. Vi är färre medlemmar än vi önskar och nu hoppas vi på att bli fler.

Met Nuoret har funnits sedan 2015 och vänder sig till unga upp till 26 år som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia.
Enligt Karin Keisu är majoritetssamhällets kunskapsnivån om tornedalingarnas historia låg.
– Vi vill ha en mer självklar plats i historieskrivningen och i samtiden. Och vi vill ha chans att uttrycka vad vår minoritet behöver.
Genom sin hemsida erbjuder Met Nuoret språkpaket som riktar sig till skolor, förskolor och föräldrar som vill föra vidare meänkieli till nästa generation. Nu planeras också workshops i skolor, kulturfestival och språkläger.
– Vi jobbar för att skapa mötesplatser för språket. Vissa deltagare kan väldigt lite, medan andra pratar flytande. Det är tänkt att man ska kunna lära sig och luta sig mot varann. Alla som är nyfikna är välkomna.

Vi vill ha chans att uttrycka vad vår minoritet behöver.

En stor del av Met Nuorets arbete har hittills bestått i möten och kunskapsutbyte med Kulturdepartementet och Svenska kyrkan i samband med försoningsprocessen mellan tornedalingarna och den svenska staten.
Sannings- och försoningskommissionen tillsattes av regeringen 2020 och var den första svenska i sitt slag. Kommissionen har genomfört intervjuer, arkivstudier och sammanställt forskning för att utreda svensk assimileringspolitik under 1800- och 1900-talen. I november 2023 lämnade kommissionen in sitt slutbetänkande med titeln ”Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset”, där man presenterar konkreta förslag på hur den svenska staten och andra samhälleliga aktörer kan gå vidare för att ge minoriteten upprättelse.


”Försvenskningspolitiken innebar att minoritetens språk, kultur och identitet nedvärderades och skambelagdes. Konsekvensen blev bland annat att meänkieli över generationer minskade i användning och blev hänvisat till att gömmas undan i familjen eller närmiljön. Efter hand fördes språket inte vidare till nästa generation annat än i begränsad utsträckning”, konstaterar kommissionen. Man skriver vidare att ”en central utgångspunkt för en försoningsprocess är att minoriteten tillförsäkras det skydd och de rättigheter den åtnjuter enligt Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Staten har även en moralisk förpliktelse att reparera skadan som har uppstått.”

– För många unga kan utredningen ge en förklaring till varför man själv inte kan språket, eller varför det bildats ett avstånd mellan generationer i en släkt för att man talar olika språk, menar Karin Keisu.
– Samtidigt fungerar utredningen som ett underlag för oss som organisation i kontakt med myndigheter och andra delar av majoritetssamhället.
Trots glädjeyran över de beviljade medlen understryker Karin Keisu att dessa räcker till att starta upp och genomföra projekt på kort sikt.
– Pengarna gör en otrolig skillnad. Men bidraget gäller 2024, och därefter vet vi inte om vi beviljas något mer. För att upprätthålla försoningsprocessen behövs mer medel. 

FAKTA. Meänkieli betyder ”vårt språk”
  • Meänkieli (meänkieli: ”vårt språk”), eller tornedalska, är ett finsk-ugriskt språk som sedan år 2000 är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige.
  • Det talas av de tre folkgrupperna tornedalingar, kväner och lantalaiset som lever i delvis överlappande områden i de nordligaste delarna av Sverige och i viss mån även i Norge och Finland.
  • 40 000 till 70 000 personer beräknas behärska meänkieli.
  • Läs mer om ungdomsorganisationen Met Nuoret här.
    Källa: Wikipedia, Met Nuoret

FAKTA. Läs utredningen här: ”Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset” går att ta del av på regeringens hemsida.

Senaste artiklar

se fler >>

Relaterad läsning

Experternas råd: Hantera konflikter i föreningen

Hur hanterar man medlemmar som inte sköter sina åtaganden eller skapar dålig stämning? Som experter på konflikthantering vet Tamara Mašković Wängborg och Anders Unger.

Vattenkraft: ”Risk att vandringsvägar prioriteras bort”

Regeringens förslag kring vattenkraft kan slå hårt mot fiskbestånden i de norrländska älvarna, menar hembygdsföreningar.

Vattenkraft: ”En katastrof för bygdens framtid”

Sjöar och dammar i Dalarna har börjat tömmas på sitt vatten, till följd av nya miljöregler för vattenkraften.

Att använda AI: Hitta nya medlemmar

Kan AI hjälpa en hembygdsförening att få fler medlemmar? Johan Falk, expert på artificiell intelligens, menar att det är värt att testa.

Fäbodkultur kulturarv på Unescos lista

I december 2024 upptogs svensk fäbodkultur samt norsk seterkultur på Unesco:s lista över mänsklighetens immateriella kulturarv.

Kvarnen – i centrum för småskalig livsmedelsproduktion

En ny stenkvarn ger nya möjligheter för småskalig odling i Stockholms län – där en fjärdedel av arealen för spannmålsodling försvunnit på 20 år.

Vattenkraft: ”Vi ifrågasätter om prövningen är rättssäker”

Enligt Sveriges hembygdsförbund underlättar inte de föreslagna regeländringarna för vattenkraft för de småskaliga och kulturhistoriskt värdefulla kraftverken.

Förläng samlingens liv: Städa utställningar och förråd

Att städa är en del av att vårda kulturarvet. Anna Djuvfelt och Joanna Thompson vid Östergötlands museum ger sina bästa tips för städning i magasin och utställningar.

Så slår regeringens nedskärningar mot studieförbund

Regeringen kapar en tredjedel av statens stöd till studieförbund. 450 personer har sagts upp, musikhus och träffpunkter stängts – och det är bara början.