Text: Ida Säll
Väster om Götene, i kanten av Kinnekulle ligger Husaby. En liten by med stor betydelse för formandet av Sverige som rike.
– Husaby är en plats som nämns i de allra äldsta skriftliga källorna som finns att tillgå i Sverige. Trots det vet vi förhållandevis lite om vad det egentligen är för plats, berättar Anna Nyqvist Thorsson från Västsvensk arkeologi som projektleder de nya arkeologiska utgrävningarna i Husaby.
Projektet finansieras löpande med hjälp av medel ur fonder, bland annat Harald och Gustaf Ekmans stiftelse för kulturminnesvård och miljövård och i samarbete med olika föreningar, däribland Husaby hembygdsförening.
I Husaby finns Sankt Sigfrids källa där Olof Skötkonung, den första kristna kungen, sägs ha blivit döpt i början på 1000-talet. Efter dopet skänktes byn till stiftet, och kungen inrättade ett biskopssäte i byn. Här finns också ruinerna av den biskopsborg i sandsten som byggdes i fem etapper, och en praktfull medeltidskyrkan med tre torn som när den uppfördes på 1100-talet var Sveriges första biskopskyrka. I anslutning till kyrkan finns storslagna, gåtfulla gravmonument, som senast undersöktes för knappt hundra år sedan.
– Vilken roll spelade monumenten i den tidiga medeltidens Husaby och i maktens topografi i det nya rike som sakta växte fram? Arkeologiska undersökningar kan ge redan känt arkeologiskt material ny relevans – och helt nya svar, säger Anna Nyqvist Thorsson.
Hösten 2023 utfördes en undersökning av kyrkans västra torn med hjälp av georadar, som kan liknas vid en sorts ekolod. Syftet var att ta reda på om det fanns så kallade stiftargravar under golvet – det vill säga gravplatser åt de personer som en gång i tiden bekostade och uppförde kyrkan.
– Vi fann inga säkra tecken på att det finns sådana gravar här. Däremot fann vi vad vi tror är resterna av en stentrappa under golvet, som verkar leda till ett källarutrymme under tornet. Förmodligen har tornets funktion att göra med försvar eller förvaring av spannmål. Kyrktorn hade inte bara en sakral funktion på den tiden.
Ett forskningsprojekt bygger på att man har lokal förankring, och utan hembygdsföreningen hade det varit svårt att genomföra det här.
Västergötlands museum är huvudman för utgrävningarna, som genomförs av föreningen Västsvensk arkeologi. Samarbetspartners är även föreningen Historiana, Götene kommun och Svensk metallsökarförening. Husaby hembygdsförening har bidragit i den publika delen av projektet, berättar föreningens ordförande Kjell Gustafsson.
– När man haft visningar av kyrkan och utgrävningarna har vi sålt fika. Vissa dagar har det kommit upp emot 200 besökare. Alla intäkter har skänkts till projektet.
Omkring hundra medlemmar från den lokala föreningen är inblandade i utforskandet av bygdens historia.
– Vi har också hjälpts åt i föreningen att söka pengar från Riksantikvarieämbetet, som hade en utlysning riktad mot hembygdsföreningar.
Riksantikvarieämbetets bidrag till kulturarvsarbete har till syfte att bevara, använda och utveckla kulturarvet. Husaby hembygdsförening söker medel för att finansiera nya skyltar på platsen – och ytterligare utgrävningar.
– Vi vill också bekosta en utställning om forskningsprojektet i Husaby och dess resultat i vår hembygdsgård.
På frågan om vilken del i projektet som han själv är mest nyfiken på får Kjell Gustafsson svårt att välja.
– Allting! Men skulle vi kunna bekräfta att Olof Skötkonung ligger begravd här vore det toppen. Vad som hände före 1000-talet vet vi inte heller mycket om.
Det arkeologiska forskningsprojektet i Husaby planeras pågå i tre år. Arkeolog Anna Nyqvist Thorsson vill betona vikten av samarbetet med hembygdsföreningen.
– Ett forskningsprojekt bygger på att man har lokal förankring, och utan hembygdsföreningen hade det varit svårt att genomföra det här. För att sätta Husaby i ett sammanhang är lokal kunskap jätteviktig.
Följ de arkeologiska utgrävningarna av Husaby på Historiana.se.
