Boken har undertiteln ”kulturhistoriska och samtida perspektiv”. Hur kan kunskap om dessa perspektiv påverka vår upplevelse av träden?
– Jag tänker att de bidrar till att skapa både nyfikenhet och ökad förståelse för de träd vi har runt omkring oss och de sammanhang de ingår i. Förhoppningsvis kan detta i förlängningen också leda till en ökad vilja att ta hand om de träd man har i sin omgivning.
Hur har svenskens relation till träden förändrats över tid?
– Träden har i äldre tid fyllt många olika funktioner för människan, och detta är något som boken verkligen visar! Dels på ett materiellt plan förstås, trädens användningsområden är ju nästan outtömliga, men också på ett mer andligt och symboliskt plan – det har funnits trosföreställningar av många slag kopplade till träd. I dag fyller ju inte träden samma självklara och konkreta roll i människors vardag, vilket gör att mycket har förändrats. Men samtidigt finns det undersökningar som visar att den andliga dimensionen fortfarande är en viktig del av människans upplevelse av träd och skog.
”’Barkbröd och björksav gör folket kraftigt’ – om vilda träds bidrag till kosthållet” är titeln på ett kapitel. Skogen rymmer mycket ätbart, hur viktiga har just träden varit på denna punkt?
– Träden har varit mycket viktiga genom sin stabila närvaro även under missväxtår. Att kunna dryga ut det vanliga mjölet med andra produkter har då ofta varit avgörande för att klara livet. Framför allt är det tallens bark som har använts, men även bark från andra träd liksom torkade bär och bladknoppar.
Du skriver själv i boken om namn på träd, som Gasteken och Supeken. Vad kan vi lära oss och förstå av de namn som enstaka träd har haft?
– Namnen visar på hur närvarande och levande träd har varit i människors vardag. Dels berättar de om vardagslivet i sig, namn som Supeken och Suptallen berättar till exempel var man hade sin rastställen när man var på resande fot. Men namnen berättar också om folktro, som i Gasteken, Trolltallen och Vittertallen och folkmedicin, där vi har exempel som Tandvärkstallen och Smöjgranen.
Träd har ofta varit förknippade med vilopauser av olika slag, skriver du. Här nämns Lunchgranen och Mateken, men också Otendagstallen och Meraftonsboken. Vad är detta för måltider?
– Otendag och merafton har varit dialektala ord för ett slags eftermiddagsmål. Träden har fått sina namn för att man i skördetid brukat inta denna måltid under dem.
Boken är utgiven av Institutet för språk och folkminnen och resultatet av ett symposium ni arrangerat, i en serie som tidigare inkluderat även geten och nötkreatur i Sverige. Har ni fler liknande projekt planerade?
– Ja, vi har just dragit i gång planeringen av nästa symposium, och temat blir fåglar. Ett annat stort och mycket intressant ämne! Vi siktar på att det ska äga rum våren 2025, under bästa fågelsångstiden.
I ”Träd i Sverige – kulturhistoriska och samtida perspektiv” skildrar tio forskare från olika ämnesområden trädens betydelse och funktioner i Sverige från äldsta tider till i dag. Boken finns att ladda ner gratis från Institutet för språk och folkminnen.
