Text: Fredrik Loberg
Med ett förändrat säkerhetsläge i omvärlden pågår en översyn av totalförsvaret. En del handlar om att förbättra beredskapen för att kunna skydda kulturarv, det vill säga olika slags historiska spår av mänsklig aktivitet.
”Skyddet av vårt kulturarv och våra nationalskatter har en avgörande betydelse som samlande symboler för att stärka försvarsvilja, nationell identitet och motståndskraft i händelse av krig”, skriver MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i en rapport om stärkt civilförsvar till år 2030. ”Väpnade konflikter riskerar att slå sönder kulturarv, såsom skett under senare år i exempelvis Syrien och Ukraina.”
Hembygdsföreningarna har en unik möjlighet att även vid en kris skydda och tillgängligöra kulturarv i hela Sverige, förklarar Gabriella Ericson från Riksantikvarieämbetet.
– Kulturarvet är betydelsefullt och bidrar till mening och sammanhang i vardagen, men kanske alldeles särskilt i kris. Det har vi blivit än mer medvetna om utifrån rapporter från krigets Ukraina, säger hon.
Forum för skydd av kulturarv är tänkt att vara en arena för erfarenhetsutbyte mellan de olika aktörerna.
På nationell nivå är för första gången sedan 1970-talet ett kulturskyddsråd på väg att inrättas. Riksantikvarieämbetet har utrett hur detta råd ska kunna fungera, och Regeringen väntas ge grönt ljus inom kort.
– En av de saker som är mest brådskande för rådet att ta tag i gäller undanförsel, säger Gabriella Ericson.
Det handlar om att ha en samordnad och effektiv plan för att, vid höjd beredskap eller krig, föra undan nationens och regionernas mest värdefulla kultursamlingar och placera dessa i säkert förvar.
Tanken är att rådet ska arbeta under tre år och ha ett begränsat antal aktörer, för att jobba så effektivt som möjligt. Förslaget till regeringen är att bland annat Kungliga biblioteket, Riksarkivet, Centralmuseerna respektive Länsmuseernas samarbetsråd och Svenska kyrkan ska vara representerade. Vare sig Hembygdsförbundet, Arbetslivsmuseerna eller Arbetets museum kommer att ingå i rådet. I stället får dessa ideella organisationer varsin plats i ett nytt forum för skydd av kulturarv, som Riksantikvarieämbetet tagit initiativ till.
– Det blir ett forum för information, kunskaps- och erfarenhetsdelning om beredskapsfrågorna för skydd av kulturarv. Detta forum blir ett viktigt komplement till kulturskyddsrådets arbete.
Hur ser Riksantikvarieämbetet på de särskilda svårigheter ideella aktörer har i detta sammanhang, exempelvis brist på resurser?
– Självfallet har de ideella aktörerna helt andra förutsättningar än till exempel statliga och kommunala aktörer, inte minst vad gäller resurser. Bristen på resurser är dock som bekant stor även bland de offentliga museerna, där beredskapsplanering är eftersatt eller att man fått prioritera bort annan viktig verksamhet för att kunna göra nödvändig beredskapsplanering för skydd av kulturarv. Riksantikvarieämbetet har lyft behov av resurser till beredskap för skydd av kulturarv såväl till MSB som i myndighetens budgetunderlag.
Vad kan den ideella kultursektorn bidra med, som den professionella inte på samma sätt förmår?
– De ideella kulturarvsorganisationerna omfattar och engagerar ett stort antal medlemmar i hela landet. Det finns många exempel på hur betydelsefullt detta engagemang varit i samband med tidigare kriser. Vid våra samtal med Sveriges Hembygdsförbund lyfter man till exempel att lokalkännedomen om till exempel lokaler, tjänster och kompetenser som kan behövas snabbt vid en krissituation, kan vara ovärderlig. Forum för skydd av kulturarv är tänkt att vara en arena för erfarenhetsutbyte mellan de olika aktörerna, och förhoppningsvis kan den mötesplatsen också användas för att underlätta samverkan mellan olika aktörer i beredskapsfrågor.
20240301: Artikeln har tillfogats en rättelse, då en tidigare version gav sken av att Riksantikvarieämbetet föreslagit att rådet för skydd av kulturarv ska lyfta kulturarvets betydelse för försvarsvilja och motståndskraft. Det har också gjorts tydligare i texten att det är Riksantikvarieämbetet och inte Gabriella Ericson som stått för utredningen.
FAKTA: RISKHANTERING FÖR KULTURARVSAKTÖRER
Råd och stöd för att komma i gång med riskanalys och katastrofplan finns på sidan Verktyg och mallar för riskhantering | Riksantikvarieämbetet (raa.se)
Ett annat tips är Handbok i katastrofberedskap och restvärdesräddning Handbok i katastrofberedskap och restvärdesräddning (RVR) | Riksantikvarieämbetet (raa.se) som har checklistor för förebyggande arbete.
FAKTA: SÅ DEFINIERAS KULTURARV
Kulturarv avser alla materiella och immateriella uttryck (spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick, kunskaper etc.) för mänsklig påverkan.Oavsett om det skrivs i obestämd eller bestämd form – kulturarv eller kulturarvet – innefattar det en mångfald av kulturarv. Ibland kan begreppet preciseras för att belysa särskilda delar av samhällsutvecklingen, till exempel det biologiska kulturarvet, det industriella kulturarvet eller modernismens kulturarv.
Källa: Riksantikvarieämbetet
