Inför kommunalvalet 13 september arrangerade Solna hembygdsförening i slutet av augusti 2026 en lokalpolitisk hearing. Det är tredje gången föreningen håller i ett sådant arrangemang. Jörgen Mark-Nielsen, vice ordförande, berättar mer.
Hur upplevde ni kvällen, blev samtalet vad ni hade hoppats på?
– Arrangemanget utformades som en hearing, vilket beskrivs som en ”offentlig utfrågning av sakkunniga personer”. Och våra lokalpolitiker är ju sakkunniga just på lokalpolitik. Det var alltså inte en debatt där olika åsikter bryts mot varandra; debatter behövs förstås också men det finns redan ett forum för dessa: fullmäktigemöten. Här ville vi lyssna till politikernas bästa idéer och visioner, inte varför de menar att andra har fel. Det tycker vi är ett bättre format för en partipolitiskt obunden förening som hembygdsföreningen är.
Solna hembygdsförenings vision är att lära av historien, leva i nuet och bry sig om framtiden. Detta var också grunden för de tre frågor vi ställde till politikerna:
– Solna stad fyller 83 år i år – berätta om något som skett – bra eller dåligt – och som du tycker vi kan lära oss av.
– Om en person eller familj överväger att flytta från Solna – vilka är dina tre viktigaste argument för att få dem att stanna kvar i Solna?
– Hur skulle Solna se ut år 2035 om du fick bestämma själv?
Under hearingens tre pass lyftes dessa frågeställningar. Samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige medverkade i hearingen. Stämningen var god och deltagarna bjöd på sina tankar om Solna igår, idag och i morgon. Utifrån såväl partiprogram som personliga erfarenheter och utgångspunkter. Så vi är klart nöjda med kvällen.
Här ville vi lyssna till politikernas bästa idéer och visioner, inte varför de menar att andra har fel.
Var det några svar eller resonemang som överraskade er när det gällde frågan om vad Solna kan lära av sitt förflutna?
– Att staden allt sedan 1960-talet har drabbats av flera stora leder och järnvägar med genomfartstrafik som skapar barriärer mellan stadsdelarna var inte någon nyhet för oss som bor här. Men att staden samtidigt lyckats slå vakt om och bygga vidare på den historia och kulturhistoria som är unik för de olika stadsdelarna var ett nytt och intressant perspektiv. Det handlar om militärstaden, filmstaden, idrottsstaden och de kungliga slotten liksom nationalstadsparken och det nyöppnade friluftsmuseet på Överjärva gård. Och allt detta är ju faktiskt saker som hembygdsföreningen engagerat sig i.
Hur många kom och lyssnade? Når ett sådant här arrangemang personer utanför den vanliga kretsen kring hembygdsföreningen?
– Omkring 50 personer kom och lyssnade på hearingen och de allra flesta var medlemmar i föreningen. Det var också vår primära målgrupp. Vi tror att det finns ett intresse även bland andra Solnabor, men då behövs det lite mer extern marknadsföring av hearingen för att de ska komma.
Ni har arrangerat liknande hearingar tidigare valår. Hur uppstod idén?
– Bakgrunden är att vi vill bidra till ett ökat engagemang för och diskussion om vår hembygd. Det innebär bland annat att vi vill ta del av de politiska partiernas tankar om Solna och då främst det långsiktiga perspektivet. Vi vill också bidra till att lyfta de kommunalpolitiska frågorna som ibland kommer i bakgrunden i och med att valdagen är gemensam för kommun, region och riksdag. Partierna har alltid varit positiva till att medverka i våra hearingar och oftast låtit sig representeras av första namnet på den kommunala valsedeln.
Vilka råd skulle ni ge till andra hembygdsföreningar som funderar på att ordna en lokalpolitisk hearing? Vad är viktigast att tänka på för att få politikerna att delta, locka publik och få till ett bra och partipolitiskt obundet samtal?
– Det första rådet är att vara ute i mycket god tid med inbjudan, ledande lokalpolitiker är väldigt upptagna på kvällarna när valrörelsen pågår. Det andra rådet är att informera partiernas representanter om hur hearingen kommer att gå till samt vilka frågor ni kommer att ställa. Då är de bättre förberedda och klarar av att presentera ett tydligt budskap på begränsad tid. Det tredje rådet är att begränsa antalet partier till dem som är representerade i kommunfullmäktige. Det är en naturlig gränsdragning.
Vi vill bidra till att lyfta de kommunalpolitiska frågorna som ibland kommer i bakgrunden.
Finns det något ni har lärt er av era tidigare hearingar – något ni skulle rekommendera andra att göra, eller att undvika?
– Ja, vi har några råd även om genomförandet. Begränsa anförandetiden. På tre minuter hinner man säga mycket. Lotta gärna fram nästa talare successivt under hearingen. Ett hyfsat högt tempo och lottning gör publiken mer engagerad – det hinner aldrig bli tråkigt trots att åtta personer ska svara på samma fråga. Det är givetvis också viktigt att vara noga och rättvis med tidmätningen så att alla partirepresentanter får lika lång tid på sig.
– Låt inte heller hearingen övergå i en frågestund. Det händer ibland att personer i publiken vill ställa egna frågor till politikerna, men då är risken stor att endast några av dem får frågor och att frågorna inte är av så allmänt intresse. I stället har vi bett politikerna stanna kvar en stund efter hearingen så att åhörarna kan prata med enskilda politiker som sina hjärtefrågor. Det har fungerat bra.
