Text: Ida Säll
Pionjärfotografen Sophie Janson donerade sin bildskatt till Västernärkes hembygdsförening. Nu har bilderna digitaliserats – och ett torg i bygden har fått fotografens namn.
– Människor och djur är återkommande motiv hos Sophie Janson. Ofta står de utanför sitt hem, säger Gunnar Öquist från Västernärkes hembygdsförening.
Han har ägnat flera år åt att digitalisera Jansons efterlämnade glasnegativ. Bilderna kan nu nås via föreningens webbaserade bilddatabas.
– Hon var väldigt känslig vad gäller ljus. Inget lämnades åt slumpen i hennes fotografier.
Verksam som fotograf i 50 år
Sophie Janson var verksam som fotograf under 1900-talets första hälft. Länge drev hon en egen porträttateljé i Fjugesta men cyklade också omkring i Närke som dokumentärfotgraf.
– Janson föddes in i en relativt välbeställd jordbrukarfamilj år 1874. Hon ville inte bli piga, och började därför utbilda sig på handelsskola. När hon fick hon höra att fotograf var ett välbetalt jobb bestämde hon sig för att satsa på det. Det var ett av få yrken som var möjliga för kvinnor på den tiden, berättar Gunnar Öquist.
Under sina 50 år som fotograf hann Sophie Janson dokumentera flera generationer närkingar. Att bildskörden sedermera hamnade hos Västernärkes hembygdsförening berodde på att Janson själv var medlem i föreningen sedan länge, och mån om att bilderna skulle bevaras för framtiden.
– Men det hade också praktiska skäl. Glasnegativ är både tunga och skrymmande. Sammanlagt gör de efterlämnade negativen anspråk på uppåt 50 löpmeter.
– Det motsvarar ett helt rum, förtydligar Gunnar Öquist.
Hur har hembygdsföreningen förvarat glasplåtarna i alla år?
– Från början hade man planer på att förvara dem i en fattigstuga från 1700-talet. Men som tur var kom man till sans och tog kontakt med Stadsarkivet i Örebro. Där är det perfekta förhållanden – mörkt och svalt.
Under sina 50 år som fotograf hann Sophie Janson dokumentera flera generationer närkingar.
Arrangemang ger ledtrådar om makt och släktförhållanden
Ofta var människorna som Sophie Janson fotograferade uppställda i grupp.
– Man får ledtrådar om människors position genom bilderna. Hästar hade man gärna med i bild, för de signalerade makt. Ibland kan en liten pojke stå ensam, en bit ifrån resten av familjen. Då kan man ana att han är fosterbarn.
Vad betyder Sophie Jansons bilder för Fjugesta?
– Det som har störst betydelse är faktiskt att det inte bara är fotografierna som sparats. Vi har också sittningsboken, det vill säga loggboken med uppgifter om vem som beställt bilden, var denne bodde, vad bilden kostade och var den togs. På så vis blir det ett slags bygdearkiv.
Har namngett torg i Fjugesta
När Sophie Janson dog 106 år gammal var hon Örebro läns äldsta invånare. Och sedan i somras bär torget i Fjugesta hennes namn.
– Det är torget mitt i samhället, med apotek, Konsum och kommunhus. Det var vi i hembygdsföreningen lade fram namnet som ett medborgarförslag, säger Gunnar Öquist.
FAKTA. Utställning i Fjugesta december 2026
- Bläddra bland Sophie Jansons bilder på Västernärkes hembygdsförenings hemsida.
- Med anledning av att fotografikonsten fyller 200 år anordnar Västernärkes hembygdsförening och Lekebergs fotoförening i december 2026 en fotoutställning i Fjugesta utställningshall. Vernissage 14 december. Alla som vill inbjuds att välja en Sophie Janson-bild ur bilddatabasen och göra en egen tolkning av den. Se Nytolkat.se.
- Läs mer om Sophie Jansons värv! ”Sophie Janson – Ljusets drottning” och ”En livsresa i ljus och svartvitt” är båda böcker av Rolf Jansson.
TRE FOTOGRAFIER UR SOPHIE JANSONS ARKIV
