Ingen bofast – men 1 400 medlemmar

Gotska Sandön. Foto: Sofia Hoas
Ingen bor där, men Gotska Sandöns hembygdsförening samlar ändå fler medlemmar än de flesta kan drömma om.
Jenny Damberg
29 aug, 2025

Text: Ida Säll

Hur fungerar en hembygdsförening på en ö där ingen bor?

Gotska sandön, 40 kilometer norr om Fårö, har trots öns enslighet en hembygdsförening med 1 400 medlemmar. Det gör Gotska Sandöns hembygdsförening till Gotlands största hembygdsförening. Sofia Hoas, aktiv i föreningen sedan barnsben, tror att föreningens popularitet har att göra med öns karaktär.

– Många blir väldigt tagna av att besöka Gotska Sandön. Det är Sveriges mest isolerade ö, och det känns verkligen. Jag tror att de som kommer på besök här börjar tänka på andra saker än vad de gör hemma.

Gotska Sandön har ett föränderligt landskap med både sandiga stränder, hög tallskog och lövskog med hassel och ek. Redan 1909 blev delar av ön nationalpark.

Ingen av er bor på ön – vad är det som förenar er?
– Det är intresset för ön! Både bevarandet av natur och kultur och att få vara ute på ön och arbeta.

Hembygdsföreningen bildades 1975 och firar i år 50 år tillsammans.

– De första åren handlade föreningens arbete främst om att bevara byggnaderna på ön. Många av dem var i dåligt skick. Då, på 1980-talet ansåg Naturvårdsverket att det var öns natur, och inte dess kulturarv, som var viktigt att bevara.

– Men natur och kultur är ju nära förknippade. Människorna blir präglade av naturen och naturen blir präglad av människorna.

100 procent av besökarna på ön kommer till museet.

De flesta av föreningens medlemmar bor på Gotland eller i Mälardalsområdet men finns även utspridda på andra platser i Sverige.

– Det är en utmaning när man ska ordna en träff utanför ön. Men det är inte helt lätt att ordna en träff på ön heller, eftersom färjan bara tar 90 passagerare. Dessutom går båten till ön bara sommartid.

På senare år har föreningen främst träffats i Stockholmsområdet och på Gotland.

– Då hyr vi in oss på hotell eller i hembygdsgårdar, förklarar Sofia Hoas.

På Gotska Sandön finns två museer som föreningen driver i samarbete med Gotlands museum. Ett av dem, beläget i öns gamla skola, öppnade i somras en ny utställning om öns dramatiska historia. Där finns ett anslag som hjälper föreningen att växa.

– ”Vill du också vara med och vårda och värna ön?” skriver vi. Fördelen för oss är att 100 procent av besökarna på ön kommer till museet. Därför har vi lätt att nå fram till de som förhoppningsvis är intresserade.

Föreningen bjuder även in till informationsträffar – nu senast på biblioteket Visby.

– Då berättar vi om öns natur och kultur och värvar nya medlemmar.

På ön finns en fyr från 1859 med tillhörande fyrsamhälle. Enligt sägen ska fyren ha varit tillhåll för sjörövare. Här finns också jakt- och fiskestugor från 1920-talet.

I dag ansvarar Länsstyrelsen för nationalparken med tillhörande byggnader.

– De tar in professionella byggnadsvårdare och arbetsleder ideella insatser från oss i föreningen. I dag är det självklart att byggnaderna på ön ska tas om hand på ett riktigt sätt.

Vilken är den bästa tiden att besöka Gotska Sandön, om man frågar dig?
– Det är just nu – i slutet på augusti när ljungen blommar och skogen skiftar färg. Då finns det lingon och kantareller att plocka – och vita sandstränder med varmt, kristallklart vatten, säger Sofia Hoas.

Arkeologiprojekt på Gotska Sandön med Johan Rönnby, Sabine Sten, Ny Björn Gustafsson och Sofia Hoas. Foto: Sofia Hoas

Senaste artiklar

se fler >>

Relaterad läsning

Så forskar du om fastigheter

I handboken "Forska om fastigheter" guidar släktforskaren Eva Johansson till hur fastigheters historia kan spåras genom århundradena.

Manifestation mot uranbrytning i Skövde, Östersund och Vilhelmina

”Det handlar om ett stort hot mot vår livsmiljö, självklart deltar vi i protesterna”, säger Jan-Olof Berglund från Västergötlands hembygdsförbund.

Energidirektiv i konflikt med kulturhistoria

Kulturhistoriska värden står på spel när nya EU-regler om energieffektiva byggnader ska införas i Sverige.