Krubbemölla är en vattenkvarn och ett arrendejordbruk som ägs av Högestad Christinehof och som förvaltas av Krubbemöllaringen, inom Albo härads hembygdsförening.
– Halmtaken på de vinkelbyggda husen har ersatts i omgångar, berättar Krubbemöllaringens ordförande Henrik Valentin, som har gjort en film om det senaste takbytet.
– Flera träd har fått växa upp nära byggnaderna skuggas halmtaket vilket förkortar livslängden. Halmtak håller normalt i 25-30 år, men här har vissa delar aldrig riktigt torkat efter regnväder, vilket förkortat livslängden. Därför försöker vi nu få tillstånd att fälla flera höga träd som står nära ån.
Driften vid vattenkvarnen upphörde på 1910-talet och när hembygdsföreningen övertog ansvaret för förvaltningen på 1950-talet hade även arrendejordbruket avvecklats. Alla byggnader utom en liten bostadslänga hade rivits.
Råghalm var ursprungligen det material som var billigast och som fanns nära till hands på den skånska landsbygden. I dag är det exklusivt material, konstaterar Henrik Valentin. Högestad Christinehof, som äger Krubbemölla, betalade för den del av omläggningen som länsstyrelsen inte lämnade bidrag till.
– I dag går det inte att få tag i svensk, långstråig råghalm. Problemet är i synnerhet att det inte finns några tröskor som klarar av sådana strån och blir inte tröskningen tillräckligt bra får man skadedjur i taket som förstör det. Halmen som vår entreprenör använde var polsk där man utvecklat tekniken. Kostnaden blir därefter. Kvalitetshalm är rena hårdvalutan.
För hembygdsföreningar som i likhet med Krubbemöllaringen/Albo härads hembygdsförening förvaltar byggnader med halmtak och vill behålla materialet är det viktigt att vara tidigt ute för att få tag i kunniga hantverkare, betonar Henrik Valentin
– Det kan handla om att boka in en omläggning ett till två år i förväg. Numera läggs oftast bara en del i sänder om vilket underlättar eftersom arbetet är väderberoende och kan tvingas avbrytas under perioder med ihållande regn.
Krubbemöllaringen satsar nu mycket på att åskådliggöra mer av det avvecklade arrendejordbruket. Man ska bland annat sätta upp fler skyltar, göra en audioguide och bli fler som kan hålla guidningar. Genom ett nytt samarbete med Österlens museum blir fler aspekter av vårt kulturarv belyst.
– Att göra en film som denna nya om omläggningen av halmtaket är också ett sätt att synliggöra vår verksamhet och den kulturmiljö vi ansvarar för, säger Henrik Valentin, som lärt sig mycket om halmtak genom arbetet med kortfilmen.
Se dokumentationen ”Omläggning av halmtaket på Krubbemölla” på Youtube.
