Kan vindkraft etableras på ett sätt som innebär en socialt hållbar industri och attraktiva livsmiljöer? Det är en fråga för ”Samexistens i omställningens tid”, ett projekt som syftar till att utveckla metoder för gemensamma problemformuleringar kring landskapens kulturella och historiska värden i relation till vindkraftsetablering.
Sveriges hembygdsförbund ingår i projektgruppen tillsammans med Svensk Vindenergi, SLU Alnarp och koordinatorn Lablab. Projektet pågår till och med november 2025 och består bland annat av workshops i samarbete med regionala hembygdsförbund och Årdala hembygdsförening i Sörmland och Fasterna hembygdsförening i Uppland i början av juni. Planer finns även på att anordna en workshop under sensommaren i Dalarna.
I samband med vindkraftsetableringar och i de samtal som förs inom projektet är Sveriges hembygdsförbunds roll att företräda både det allmänna intresset och det lokala perspektivet.
– Vi företräder hembygdsrörelsens rätt att bli informerade, att delta i förändring av landskapet och påverka sin närmiljö. Det har de flesta hembygdsföreningar rätt till både enligt Århus- och Europeiska landskapskonventionen, säger Helena Rosenberg, kulturmiljöstrateg Sveriges hembygdsförbund.
Sveriges hembygdsförbund är i grunden positiva till att ställa om till mer förnybar energi, men förbundet ställer sig neutralt till formen för energiutvinning.
– Inte av politiska skäl, utan för att bevara både natur och kultur med respekt för tidigare generationers värv för kommande generationer. Det bör inte ske på bekostnad av kulturmiljön och kulturlandskapet utan anpassas till den så att bevarande, användning och utvecklande går hand i hand, i enlighet med de nationella kulturmiljömålen, säger Helena Rosenberg.
Vi företräder hembygdsrörelsens rätt att bli informerade, att delta i förändring av landskapet och påverka sin närmiljö.
När Sveriges hembygdsförbund hört sig för hos ett antal lokala föreningar har det framkommit att de inte ombetts ha synpunkter på planer för vindkraft i närområdet.
– Antingen har de fått kännedom om att något sådant varit på gång genom att vindkraftsbolagen gjort utskick till allmänheten eller så har de, när de nämnt hembygdsföreningens intresse, fått ett eget möte med exploatören, säger Helena Rosenberg.
Vilken roll kan hembygdsföreningar spela i samråd kring vindkraft? – Ur demokratisk synvinkel är det viktigt att allmänheten får komma till tals vid förändringar av det offentliga rummet, där vi alla vistas, vilket också gäller landskap på landsbygden, säger Helena Rosenberg.
– Hembygdsföreningar kan företräda det allmännas intresse om de uppfyller vissa kriterier. Därför är det viktigt att de får möjlighet att delta i samråd. Vi hoppas att det här projektet kan leda till att öka samråden med hembygdsföreningar, antingen det är genom inbjudningar från vindkraftsbolagen eller när kommunerna tar fram vindbruksplaner.
FAKTA. Mer om projektet
Projektet Samexistens i omställningens tid pågår november 2024-november 2025. Syftet är att utveckla metod för förflyttning från intressekonflikt till gemensam problemformulering om landskapens kulturella och historiska värden i relation till energiomställningens infrastruktur med fokus på vindkraftsetablering.
I projektgruppen ingår Lablab (koordinator), Svensk Vindenergi, Sveriges hembygdsförbund samt SLU – Sveriges lantbruksuniversitet. Läs mer här.
”Först efterlyste vi personer som ville hjälpa styrelsen. En av 160 medlemmar svarade. När vi i stället startade mycket specifika arbetsgrupper där folk förstod vad de skulle göra, varför och när det skulle vara klart fick vi 25 svar på två dagar.”
Det berättar Elisabeth Wahl, ordförande, koloniföreningen Drevviken Fritidsträdgårdar i rapporten ”Maxa mikroengagemanget”.
Mikroengagemang är som namnet anger en kortform av engagemang. Det är något många föreningar redan använder sig av, men som har potential att användas mer, menar Angeli Sjöström Hederberg som skrivit rapporten.
Mikroengagemang är något som kan erbjudas såväl befintliga som potentiella medlemmar. Utöver att det är ett sätt att få något som behöver göras gjort kan det för föreningens del ha positiva konsekvenser som större genomslagskraft, fler medlemmar, att nå nya målgrupper, väcka nyfikenhet för ett uppdrag eller fördjupa befintlig lojalitet, skriver Angeli Sjöström Hederberg.
På andra plan stärker engagemanget demokratin och ger den enskilde chansen att lära sig mer, känna meningsfullhet och ingå i ett sammanhang.
I ett livesänt samtal under Landsbygdsveckan 5–11 maj 2025, möjligt att ta del av även i efterhand, samtalade Angeli Sjöström Hederberg med Bygdegårdarnas riksförbunds organisationsutvecklare Anna Öhman om mikroengagemang.
Ett konkret tips är att gräva där man står och addera till det man redan gör.
– Man kan fråga sig: Kan vi addera någon typ av mikroengagemang till detta? Säg att man planerar en familjedag. Kan vi göra något kring marknadsföring, städning, kaffekokning – kan vi hitta något avgränsat och bjuda in till detta och på så sätt hitta en, två eller sju nya krafter?
Ett annat råd är genomtänkt paketering.
– En framgångsfaktor är när det man ska genomföra heter något snyggt, eller knyter an till exempelvis FN:s temadagar, säger Angeli Sjöström Hederberg i samtalet.
Mikroengagemang är som namnet anger en kortform av engagemang.
Rönö bygdeförening på Vikbolandet i Östergötland är en av de föreningar som bidrog med underlag till rapporten. Lolita Nilsson, ordförande, berättar hur föreningen lyckats engagera över 50 personer i en stor flytt av en festplats som tidigare stått på ofri grund. Föreningen tog beslut på att köpa ny mark och bygga där.
– Projektet har ökat och ökat, ekonomiskt och sett till folk som hjälper till. Vi har arbetsgrupper för det ideella arbetet, för markröjning, snickeri, måleri, en sponsor- och bidragsgrupp. Och så har vi servicegruppen. Den är nästan den viktigaste av alla för den ser till att vi har kul tillsammans, ger oss fika och lunch och ser till att det inte blir för långa arbetspass, säger Lolita Nilsson i websamtalet.
De ideella krafterna är en mix av tidigare medlemmar och personer som har kommit in för att bistå i det aktuella projektet. Arbetet genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan i studiecirkelform och har gett mycket, säger Lolita Nilsson.
– Det här har gett så mycket i form av gemenskap och nya gemenskaper som vi inte hade förut. Det har ökat den sociala hållbarheten i bygden och leder till mindre ensamhet.
Det har ökat den sociala hållbarheten i bygden och leder till mindre ensamhet.
FAKTA. Mer om mikroengagemang
Angeli Sjöström Hederberg är samhällsentreprenör och driver Medlemsutveckling.se som i samarbete med fackförbundet Sveriges lärare producerat ”Maxa mikroengagemanget”, som är baserad på en digital enkät och intervjuer med föreningsaktiva från ett 30-tal föreningar, däribland ett par hembygds- och bygdeföreningar.
Angeli Sjöström Hederberg beskriver mikroengagemang, eller lågtröskel-/instegsengagemang som fenomenet också kallas som enkla, avgränsade och/eller kortvariga former av engagemang. Syftet är att möjliggöra för fler att påverka och bidra till föreningens verksamhet och ändamål.
Rapporten ”Maxa mikroengagemanget” kan beställas kostnadsfritt för nedladdning på Medlemsutveckling.se.
Ta del av samtalet i efterhand på Bygdegårdarnas riksförbunds Youtubekanal.
Juryns motivering lyder: ”Med enastående bredd, kunskap och ideellt engagemang levandegör Lidingö hembygdsförening kulturarvet genom sitt museum, sina utställningar och sin omfattande bildbank. Med kvalificerad bokutgivning och inflytande i kommunens kulturmiljöarbete har föreningen blivit en kraft och tydlig röst för historiens plats i samtiden. En värdig mottagare av Årets hembygdsförening 2025.”
Karin Mörk är ordförande i Lidingö Hembygdsförening.
Grattis! – Tack så väldigt mycket. Det är jätteroligt det här.
Har ni hunnit fira? – Nej, men jag har skickat ut uppmaningar till alla arbetsgrupper att de ska fira med kaffe och tårta. Vi har ungefär hundra aktiva medlemmar som ingår i olika arbetsgrupper. Så har vår förening varit organiserad länge. Hantverksgruppen har exempelvis funnits sedan föreningen startade 1931.
Vad är fördelen med att verka i arbetsgrupper? – I många av våra arbetsgrupper har vi specialister i de olika områdena, i till exempel föremålsgruppen ingår en arkeolog – hon vet vad hon pratar om. Vi har överlag väldigt mycket kunskap i föreningen och då är det en styrka att alla gör det som de är bra på inom sitt respektive område.
Ni prisas bland annat för ert engagemang i och inflytande på kommunens kulturmiljöarbete. Berätta lite om detta. – En av våra arbetsgrupper är en natur och kultur-grupp som bland annat fungerar som remissinstans för kommunens planarbete. När Lidingö kommun antog ett nytt kulturmiljöprogram 2024 föregicks det av ett arbete där vi var delaktiga genom två representanter. De lyssnade på oss.
Hur ser våren och sommaren ut? – I morgon (7 maj) har vi kafferep. Det arrangerar vi två gånger om året, med sju sorters hembakat serverat på finporslin. Senare i maj medverkar vi på vårfest i centrum och nationaldagsfirandet på Millesgården, vi har en konsert med Mattias Enn och mycket annat. Under sommaren är det Bellmandagen 6 juli och så har vi öppet på museet på lördagar.
Men resten av året håller museet öppet fler dagar? – Ja. När det inte är sommar har vi öppet tisdag, torsdag, lördag och söndag.
Vad har varit ert fokus som förening de senaste åren? – Att synas. Att försöka vara med på så mycket som möjligt och att synas. Vi jobbar med anslagstavlor, Instagram, Facebook och samarbetar med andra organisationer. Vi har bland annat ett treårigt samarbete med Sensus studieförbund kring ett projekt som heter I sällskap, som syftar till att bryta ofrivillig ensamhet. Nyligen hade vi ett gemensamt evenemang på museet där vi bjöd in till att ta med sin mobil eller padda för att få hjälp med den. Det var lite en chansning, men det kom 50 personer! Många av dem hade aldrig varit på museet. Det är något vi kommer att arbeta mer med.
FAKTA. Om Lidingö hembygdsförening – Årets hembygdsförening 2025
Föreningen bildades 1931 och har i dag omkring 1700 medlemmar. Därmed är vi en av de största hembygdsföreningarna i Sverige. En huvuduppgift är att driva Lidingö museum, beläget intill Lidingö centrum. Föreningen medverkar som remissinstans i stadens planering och deltar i utformning av stadens kulturskyltar. Föreningen ger även ut böcker och genomför tillfälliga utställningar och evenemang. Läs mer på hembygd.se/lidingo
Arbetet utförs till allra största del ideellt av aktiva i arbetsgrupper. En deltidsanställd kanslichef bistår med administrativa uppgifter.
Anki Berg arbetar som chef på Örnsköldsviks museum och konsthall. I ett 18 månader långt projekt initierat av museet stöttar projektet tre lokala hembygdsföreningar i affärsutveckling.
Museet har generellt mycket kontakt med föreningslivet och kulturarvsaktörer.
– När jag började min tjänst märkte jag att flera hembygdsföreningar hade behov av ekonomisk stöttning. Det förvånade mig – eftersom föreningarna ofta satt på sådana guldlägen, säger Anki Berg.
– Ulvön är surströmmingens centrum och räknas som Höga kustens hjärta. Grundsunda hembygdsförening har haft sommarverksamhet sedan 1960-talet och har öppet dagligen sommmartid, och Brynge kulturförening har verksamhet i ett riksintresseområde för kulturmiljö. Många människor har minnen från dessa platser.
Efter dialog mellan föreningarna och museet inleddes arbetet med att skriva en projektansökan, och få möjlighet att anställa en projektledare – med syfte att främja affärsutveckling.
– Eller föreningsutveckling, snarare. Vi använder hellre ord som man kan associera till inom föreningslivet. Många anser ju inte att de håller på med affärsverksamhet.
De här metoderna handlar absolut inte om att den ideella sektorn ska in i ett ekonomiskt ekorrhjul.
Projektet fokuserar på att öka graden av självfinansiering hos föreningarna. Pengar söktes genom Leader Höga kusten – ett EU-stöd ämnat att utveckla den egna bygden utifrån lokala förutsättningar.
En generell problematik bland hembygds- och kulturarvsföreningar är att man inte värderar den egna produkten tillräckligt högt ekonomiskt, förklarar Anki Berg. I detta fall kan produkten vara exempelvis en guidad tur.
– Man är övertygad om att man inte kan ta mer än 60 kronor per person, för då kommer ingen att vilja betala.
Men om ingen vill betala 60 kronor för den guidade turen måste man fundera på om det går att utveckla sin produkt‚ resonerar Anki Berg.
– Kanske kan man kalla det ”historievandring med smakprovning”, och erbjuda något som gästerna får smaka på? Då kan man ta 120 kronor per person.
Besökare värderar en upplevelse högre än en guidad tur, förklarar hon.
– Det handlar i hög utsträckning om hur man paketerar sin produkt för att göra den intressant.
En annan resurs som tenderar att undervärderas är de egna lokalerna.
– Många föreningar har flera hus och stora ytor som skulle kunna hyras ut till andra aktörer som också är verksamma inom kulturarvsområdet. Till exempel en hantverkare, konstnär eller matproducent. Det skulle kunna förmera besöksmålet om man vågade släppa in fler aktörer.
Inte sällan finns det en rädsla att hyra ut och inleda nya samarbeten, förklarar Anki Berg.
– Man ser ofta hindren och är rädd att förlora kontroll.
Men det är fortsatt föreningen som sitter på kontrollen, betonar hon, om rätt sorts avtal skrivs.
– På kursdagar och kvällar har vi tittat närmare på det juridiska tillsammans – vad ska man tänka på när man ingår samarbeten eller upplåter sina lokaler till andra? Genom korrekt skrivna avtal har föreningen fortsatt makten.
När man kommit till den punkten att människor inte orkar, då måste man våga tänka nytt.
Många i föreningslivet är äldre, och för föreningar som driver populära besöksmål kan somrarna bli slitsamma.
– Ofta behöver man våga anställa och våga ha öppet mer.
Hon vill få föreningarna att se sig som spelare i ett större samhällsprojekt. Om de äldre backar lite och inte gör hela jobbet får också de yngre en chans att ta vid.
– I stället för att tre föreningsmedlemmar sliter ut sig under en sommarsäsong kan man anställa fem unga sommarjobbare – och ge dem världens bästa start i arbetslivet.
Anki Berg har själv lång erfarenhet av ideellt arbete. Hon är medveten om att föreningslivet inte alltid ser med blida ögon på affärstänk.
– Vi utmanar sättet att tänka kring ideellt arbete och vad det har för värden. Det är ovärderligt – men man måste också tänka hållbart.
När människor som jobbar ideellt är på väg att gå in i väggen måste man se över sitt arbetssätt, förklarar hon.
– De här metoderna handlar absolut inte om att den ideella sektorn ska in i ett ekonomiskt ekorrhjul. Men när man kommit till den punkten att människor inte orkar, då måste man våga tänka nytt.
I boken ”Hembygdens smaker” presenteras recept, råvaror och matproducenter från hela landet. Tre hembygdsföreningar med ett aktivt matkulturarbete presenteras i närbild.
I sörmländska Enhörna är hembygdsmuseet inrymt i den ena av två före detta skolbyggnader, medan det sommaröppna kaféet med hembakt återfinns i den andra. Föreningen har också verksamhet knutet till mathantverk, som konservering.
– Förr när det inte fanns kylskåp eller frys var man tvungen att konservera. Den kunskapen är vi med och för vidare. Man kan ju konservera nästan allt, berättar Kicki Lindqvist från Enhörna hembygdsförening i boken ”Hembygdens smaker”. Huskvarna hembygdsförening arrangerar med jämna mellanrum soppkulturluncher med föredrag om ortens historia och kulturarv.
– Det sociala är det viktigaste. Folk behöver träffas och umgås för att må bra. Mat är så mycket mer än näring, säger Lisbeth Hall från föreningen i boken.
Folk behöver träffas och umgås för att må bra. Mat är så mycket mer än näring.
En av de 15 historiska byggnader som tillhör Vindelns hembygdsgård är en flitigt använd bagarstuga, både för bak och som samlingspunkt vid flera av föreningens aktiviteter. Föreningen månar om att visa det arbete som krävts för att ställa mat på bordet. Lars Löfgren visar i ”Hembygdens smaker” en stor grynstamp, som användes för att krossa korn till gryn.
– Vi vill att besökarna ska förstå hur mycket arbete som låg bakom maten förr. Det är en viktig del av det vi försöker förmedla här, säger han i boken.
Totalt har drygt hundra hembygdsföreningar varit engagerade i Hembygdens smaker.
– Potentialen är stor för hembygdsföreningar att jobba med mat – besökare vill uppleva något genuint och gärna lokalt, och här har ju hembygdsföreningar möjlighet att matcha de vackra miljöerna och lokal kulturhistoria med något att äta, säger projektledaren Carolin Vallgren.
Intrycken förstärker varandra, menar hon.
– Genom att äta något blir upplevelsen större, och får man smaka på något med en historia blir upplevelsen än bättre! Det behöver inte vara något avancerat, det kan vara en kaka som innehåller en råvara som har en historia kopplad till platsen. I vår bok finns mycket inspiration.
FAKTA. Gratis lärplattform
I projektet Hembygdens smaker har Hushållningssällskapet arbetat för att synliggöra hembygdsföreningar som besöksmål och stötta de föreningar som vill utvecklas inom mat och måltider. Boken ”Hembygdens smaker” är en del av detta projekt.
Hushållningssällskapet har 15 lokalavdelningar i Sverige. Organisationen jobbar med mat och inom de gröna näringarna och har ett stort kontaktnät och kunskap inom mat- och livsmedelsfrågor.
På Hushållningssällskapets gratis lärplattform finns inspelade föreläsningar och inspiration från det nu avslutade projektet. Läs mer här.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
