På Svenskatal.se finns sedan november 2023 en stor samling tal, både historiska och samtida. Martin Jedestav vid Uppsala universitet arbetar med databasen som är tänkt att tjäna som kunskapskälla och inspiration för skolan, för forskare och för den intresserade allmänheten.
Hur går insamlingen till? Får ni in manus, skriver ni av? – Insamlingen går till på flera olika sätt. När det finns ett tal vi vill arkivera så hör vi alltid av oss till talaren och frågar om den har ett manus eller preferens på hur publiceringen ska gå till. Så på hemsidan finns det allt från originalmanus till egna transkriberingar.
Finns det ett slutdatum? – Vi har finansiering till slutet av 2025 men söker finansiering för att fortsätta. Även om vi inte får finansiering så tycker vi att det är ett så viktigt projekt att vi kommer fortsätta driva arkivet.
”I bästa fall kan databasen genom talsamlingen berätta den svenska offentliga kulturens och demokratins historia” skriver ni – berätta mer! Vilken bild ger Svenska tal av den svenska offentliga kulturens och demokratins historia? – Med vårt arkiv vill vi belysa en del av vår historia som inte än berättats. Stora delar av samlingen är helt nya och har inte tidigare varit lättillgängliga för forskare eller allmänheten. Så att berätta historien är fortfarande en ogjord uppgift, men överlag ser vi en levande debattkultur där politiker och aktivister får stort utrymme för att säga vad de tycker. Man kan se i arkivet att vi i Sverige både historiskt och samtida har haft kloka människor som argumenterat för att göra vårt land och sina samhällen bättre.
Hur ser förhållandet riks/regionalt/lokalt ut för materialet i dag? – Som materialet ser ut nu är övervägande del av talen från Stockholm eller Göteborg. Jag tror att vi har fler tal från Slottsskogen än vi har från hela Norrland. Anledningen att det blivit så är att bland annat riksdagen naturligtvis producerar väldigt många tal. Men vi är ett arkiv för hela Sveriges taltradition så vi jobbar nu på att få större spridning i arkivet.
Jag tror att vi har fler tal från Slottsskogen än vi har från hela Norrland.
Vad hoppas ni på från hembygdsföreningars håll? – För att vårt material ska bli användbart bygger vi upp korpusar som till exempel fokuserar på tal från Järvaveckan eller Pride-parader. Det vi hoppas hitta är därför tal-traditioner vilka vi kan sortera in i samlingar. Utan lokal kännedom blir det svårt för oss att veta vilka årliga tal som hålls på mindre orter, men det är viktigt för oss att lära oss mer. Så om det finns någon årlig folkfest eller annan tradition där människor höjer sina röster så är vi intresserade av att veta mer. Givetvis måste det även finnas någon form av manus från talen bevarat för att vi ska kunna arkivera traditionen också.
Har du några favoriter bland det insamlade materialet? – Ja! Jag ska försöka göra en lista som inte endast består av Palme-tal och klassiker som Alice Bah Kunkes nationaldagstal. Några tal jag kommer att tänka på är Hasse Alfredssons tal på Tage Danielssons minnesstund, det är ett tårdrypande farväl. Greta Thunberg har också hållit några otroliga tal, hennes ”how dare you?”-tal dyker upp spontant. Sen är jag också svag för de gamla agitatorerna som Kata Dahlström och Elise Ottesen-Jensen. Den sistnämndas tal ”Ovälkomna barn”, kan ses som en inblick i vår historia.
Och relaterat: Finns det någon gyllene era för de svenska talen? – Jag har nyligen jobbat med att arkivera tal från tidigt 1940-tal vilka har varit helt otroliga. Givetvis kan vi inte kalla en så mörk period för en gyllene era men det visar att i tid av stor kris finns det människor som kommer höja sina röster i viktiga frågor. Sen är det svårt att inte bli imponerad över retoriken när Palme och Fälldin debatterade med varandra.
Berätta lite mer om de tankar och förhoppningar som finns kring hur databasen ska kunna användas! – Av ekonomiska skäl prioriteras ofta forskning på texter över forskning på muntliga framföranden, det är en extrakostnad att transkribera och ofta svårt att hitta ett bra muntligt material. Det vill vi ändra på. Vi vill göra det lättillgängligt att studera, läsa och forska om vår muntliga historia. Vi vill också visa upp att den viktiga politiska debatten inte endast förs på riksdagen eller under stora demonstrationer. Vi vill visa upp hela Sveriges talade tradition på ett sätt den inte visats tidigare.
Viby by, som ägs av kungen och förvaltas av Statens fastighetsverk, ska säljas. Byn är en oskiftad klungby i Venngarn i Sigtuna kommun, bevarad i stort sett som den såg ut för i slutet av 1800-talet. Här förde generationer av torpare en kamp för överlevnad under flera hundra år. Varje gård har flera hus för skilda funktioner, typiskt för det gamla allmogesamhället. Viby by är i dag ett besöksmål, bland annat finns här kafé och en skrivarstuga som kan lånas av den som för en stund eller en dag vill sitta ned och skriva. Den tidstypiska byn har genom åren också använts för flera filminspelningar, inklusive ”Emil i Lönneberga”.
Sedan några år ingår Viby by på Statens fastighetsverks lista över potentiella försäljningsobjekt. Nu har representanter för såväl opposition som styre i Sigtuna kommun aviserat att man vill att kommunen köper byn.
– Det är ett kulturarv som behöver bevaras och finnas tillgängligt för kommuninvånarna. Det finns inte många sådana byar kvar i landet, säger oppositionsrådet Marie Axelsson (S) till nättidningen Märsta.nu.
– Jag vill inte se kommersiella intressen som tar inträde för att besöka Viby by. Hellre att den är del av Sigtuna museum, fast med fri entré, tillägger Axelsson.
Jag vill inte se kommersiella intressen som tar inträde för att besöka Viby by. Hellre att den är del av Sigtuna museum, fast med fri entré.
Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande, skriver i ett inlägg på Märsta.nu att kommunen redan förhandlar med Statens fastighetsverk. Styret i kommunen består av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Sigtunapartiet Samling för Sigtuna. De har gett kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att ta fram en idéskiss över vad Viby by skulle kunna användas till, med inriktning på att bevara befintliga kulturvärden och att göra den till en tydligare del av del av besöksupplevelsen i Sigtuna kommun. ”Under åren som gått har kommunen kontinuerligt återkommit till Statens fastighetsverk med vår begäran men intern byråkrati inom Statens fastighetsverk har gjort att ärendet dragit ut på tiden”, skriver Holst.
På grund av Viby bys höga kulturhistoriska värde måste en eventuell försäljning först godkännas av Riksantikvarieämbetet.
Olov Holst menar att underhållet av Viby by är kraftigt eftersatt. ”Stora åtgärder kommer krävas för att återställa och bevara byn i ett acceptabelt skick. Det gör att kommunens vilja att betala stora summor för området är begränsat men att vi i utbyte mot en symbolisk köpesumma är villiga att ta på oss det fulla ansvaret för upprustning, drift och bevarande av den unika kulturhistoriska miljön”, skriver han.
FAKTA. Fler fastigheter som kan säljas Statens fastighetsverks aktuella avyttringsplan finns att ta del av på Sfv.se.
– Nu måste regeringen kliva in och rädda denna unika kulturmiljö! säger Birgitta Johansen, chef för Örebro läns museum.
Vid Järle kvarn illustreras svensk järnframställning från 1200-talet och framåt. Området är klassat som naturreservat för att bevara både unika natur- och kulturvärden. Det ägs av Naturvårdsverket, som vill riva kvarndammen för att fisk ska kunna vandra uppströms i Järleån.
Hembygdsrörelsen och rad andra föreningar, företagare och privatpersoner är mycket kritiska till detta. Den juridiska striden om kvarnen har pågått sedan år 2020. Sommaren 2023 gav mark- och miljööverdomstolen klartecken till Naturvårdsverkets och länsstyrelsens planer vid Järle kvarn. Hembygdsföreningen Noraskog, Örebro läns hembygdsförbund, Nora kommun och flera andra överklagade beslutet till Högsta Domstolen, HD.
– Det dröjde så länge med besked från HD att vi började hysa förhoppningar om att till slut få rätt. Särskilt med tanke på diskussionen i Sverige kring säkerhetsfrågor, att skydda dammar och att trygga tillgången till framtida elproduktion, säger Eva Järliden som är ordförande i Noraskogs hembygdsförening.
Det dröjde så länge med besked från HD att vi började hysa förhoppningar om att till slut få rätt.
Nu har Högsta Domstolen beslutat att inte lämna prövningstillstånd. Mark- och miljööverdomstolens beslut om att tillåta en rivning av dammen ligger därmed fast.
– Vi är mycket besvikna och oroliga, säger Eva Järliden.
Det produceras i dag ingen el vid Järle kvarn. Enligt Naturvårdsverket påverkar kvarndammen djurlivet negativt. ”Provfisken och inventeringar visar att Järleån i dag inte har förutsättningar för långsiktigt, livskraftiga bestånd av strömlevande fisk och musslor”, skriver Naturvårdsverket bland annat. ”Vi måste därför vidta åtgärder för att skydda de arter och livsmiljöer som ska bevaras och skyddas”.
Dammluckorna ska tas bort för att återskapa en fors där luckorna har suttit. Bron över dammen ska renoveras och kvarnbyggnaden får vara kvar, förklarar Naturvårdsverket.
Birgitta Johansen, chef för Örebros läns museum, är besviken efter Högsta Domstolens besked.
– Naturvårdsverket hänvisar till EU-direktiv, men inget annat land tolkar reglerna så hysteriskt så man gör i Sverige. Man verkar vilja bygga vattenvägar och riva dammar överallt, så att det ska se ut som det gjorde innan det ens fanns några människor här, säger Birgitta Johansen.
– Så klart finns det plats för undantag, och ett sådant borde vara Järle kvarn. Här är det kulturmiljöer som funnits i tusen år som ska förstöras.
Så klart finns det plats för undantag, och ett sådant borde vara Järle kvarn.
Birgitta Johansen tycker att det är hög tid för regeringen att gripa in och skydda dammen vid Järle kvarn.
– Det kan regeringen göra eftersom det handlar om en statlig egendom som behöver skyddas. Naturvårdsverket ska inte kunna agera hur som helst, säger hon.
Trots HD:s beslut har gruppen av motståndare till en rivning av kvarndammen ännu inte helt gett upp, förklarar Eva Järliden från Noraskogs hembygdsförening.
– Vi undersöker olika möjligheter, för vi vill ju verkligen behålla dammen säger hon.
Läs mer. Sveriges hembygdsförbunds samlade material om Järle kvarn och konflikten kring kulturmiljön finns att ta del av på http://Hembygd.se/shf/jarle-kvarn.
Vad gör vi när långvarig friktion i föreningen eskalerar till ett storbråk? Eller när en medlem missar sina åtaganden, gång på gång?
Konflikter förekommer i alla sorters samarbeten. Men i en ideell organisation är det extra viktigt att ha tydliga gemensamma regler, menar Tamara Mašković Wängborg, specialist på konflikthantering och grundare av Medlingscentrum.
– Det kan handla om hur man tar hand om gemensamma ytor, hur möten går till eller rutiner kring den gemensamma mejlkommunikationen. Har vi tydliga spelregler kring allt som kan väcka irritation minskar vi risken för socialt skav.
Det gemensamma regelverket kan man jobba fram tillsammans i föreningen – till exempel under en temadag.
– Man kan jobba i smågrupper där alla får jobba fram förslag. Reglerna får gärna hänga på väggen, utskrivna och inramade.
Anders Unger är organisationspsykolog och fristående specialist på medling och konflikthantering. Han vill poängtera skillnaderna mellan de sociala strukturerna i föreningslivet i förhållande till de i arbetslivet.
– Vi går in i föreningen med våra egna drivkrafter och eftersom vi inte är avlönade finns det inte samma formella skydd som på en arbetsplats.
Som privatperson med ett personligt engagemang blir man också mer sårbar.
– När något går fel eller om man inte blir förstådd, kan det därför kännas mycket hårdare än i andra sammanhang.
Konfliktscenario 1: När någon inte gör det den lovat Det har nyss blivit vinter och vid föreningens förra möte tog medlemmen X på sig att sanda framför hembygdsgården. Vid dagens möte har sysslan fortsatt inte utförts, och X syns inte till. Föreningens kassör faller på en isfläck. Visst var det såhär förra året också? muttrar någon medan ordförande börjar sanda. Mötet försenas.
Att fördela arbetsuppgifter är en självklar del i föreningslivet, men leder ofta till irritation – om jobbet inte utförs. Hur löser man det – utan att gå in i konflikt?
– Man kan bestämma en deadline för varje sak som ska göras, säger Tamara Mašković Wängborg. Vid nästkommande möte följer man sen upp och ser vad som uträttats och inte.
– Märker man att arbetet som ska utföras av någon anledning har varit knivigare än väntat behöver ordförande se hur man kan underlätta att det blir av.
Men om ej utfört arbete alltför ofta faller på ordförandens lott kan det lätt bli ett problem, menar Anders Unger.
– Ordförande ska aldrig ta allt ansvar på egen hand, för då blir man lätt väldigt ensam.
Om medlemmarna inte håller vad de lovat är det också viktigt att man håller sig till sakfrågan när man adresserar problemet.
– ”Go hard on problems and soft on people” brukar man säga inom intressebaserad medling, förklarar Andes Unger. Istället för att skuldbelägga kan man vara tydlig: ”Det här var vad vi kom överens om – varför har det avtalet inte hållits?” Man kan också bjuda in personen till en lösning av problemet – ”Vad ska vi göra nu?”.
I den här sortens samtal är det extra viktigt att alla parter lyssnar på varann och talar i jag-perspektiv.
– Man ska undvika anklagelser som ”Du är alltid slarvig” eller ”Man kan inte lita på dig”.
Värderande uttryck blir lätt generaliserande och gör att den andra personen hamnar i försvarsställning.
Konfliktscenario 2: Personlig hygien En i övrigt mycket omtyckt person har fått svårt att sköta sin personliga hygien. Vad kan man göra, funderar en annan medlem, förutom att öppna ett fönster på glänt?
– Samtal om personlig hygien är svåra, fastslår Tamara Mašković Wängborg.
– Därför bör man möta upp personen på ett fint sätt, och höra efter hur det står till. Kanske kan man visa sig behjälplig på något vis?
Anders Unger påminner om att man ska vara tydlig med att markera sin välmening.
– Ibland kan man också behöva fråga sig: är det här verkligen ett problem, på riktigt? När det kommer till att vara välvårdad eller snygg har vi förstås olika normer. Är det av välvilja jag säger till, eller för att jag själv vill att saker ska vara på ett visst sätt?
Känsliga frågor kräver ett modigt ledarskap, menar Tamara Mašković Wängborg.
– När det handlar om förutsättningar för att samarbetet i en förening ska fungera är det viktigt att våga prata, även när det är jobbigt. För att det inte ska låta som anklagelser kan man inleda med orden ”Jag märker att…”
Konfliktscenario 3: Styrelseledamöter i skilsmässa Styrelseledamot A och styrelseledamot B ligger i gemensam skilsmässa. Situationen färgar av sig på föreningens arbete i form av gliringar, verbala attacker och allmänt dålig stämning. Vad gör man? undrar styrelseledamot C, som inte vill ta parti i den pågående konflikten.
– I en sådan här situation behöver man prata med båda parter och vara både rak och öppen. Till exempel kan man säga: ”Jag förstår att det är en tuff tid för er båda. Hur påverkar det här er möjlighet att samarbeta i föreningen?” föreslår Anders Unger.
Det är av yttersta vikt att man är tydlig med att gruppen inte vill ta parti, utan skapa en funktionell arbetsmiljö för alla.
– Det kan vara bra att ha en tredje part, någon från styrelsen eller en annan betrodd person, som hjälper till att medla, säger Anders Unger.
Att ha enskilda samtal med de två parterna kan vara en god idé, menar Tamara Mašković Wängborg.
– Man kan visa förståelse och samtidigt vara tydlig med att privata konflikter inte får påverka föreningslivet.
Inom en organisation eller förening bör man däremot inte vara rädd för konflikt, fortsätter hon.
– Paradoxalt nog finns det en otrolig potential i samarbetsutmaningar. En viss friktion är helt naturlig, när det gäller engagerade människor.
– Tillåts man drabba samman på ett hälsosamt sätt kan det leda till att man öppnar upp för fler och nya perspektiv.
– Fisket har alltid varit en viktig del av vår kultur som vi måste minnas, bevara och utveckla, säger Thommy Edlund från Helgums hembygdsförening.
Han ingår i Hembygd Norr, ett nätverk för ordföranden i hembygdsföreningar i Norrland. Förslaget från regeringen till omprövning av vattenkraftverkens miljötillstånd har diskuterats livligt i gruppen på senare tid.
– Vårt perspektiv är att man ska följa EU-direktiven, som lägger stor vikt vid fria vandringsvägar för levande organismer, säger Thommy Edlund.
– Det här är en inriktning som gett oss inom hembygdsrörelsen i Norrland nytt hopp. Vi ser att det har resulterat i nya initiativ för att främja fisket i våra vattendrag.
– Men med regeringens linje riskerar vi att gå i annan riktning. Det är i alla fall så vi uppfattar förslaget till omprövning av miljötillstånden för vattenkraften.
Vårt perspektiv är att man ska följa EU-direktiven, som lägger stor vikt vid fria vandringsvägar för levande organismer.
Thommy Edlund är ordförande i Helgums hembygdsförening. Helgum ligger i Sollefteå kommun i Västernorrland, ett av de län i Sverige där vattenkraften är som mest utbyggd.
– Fisket har alltid varit en viktig del av vår kultur och vårt sätt att leva, även om förutsättningarna försämrades när alla kraftverken byggdes i våra älvar i början på 1900-talet.
Vid flera av vattenkraftverken i Thommy Edlunds hemtrakter finns planer på att bygga nya vandringsvägar, så kallade omlöpen, för öring, lax och andra fiskarter.
– Här i Sollefteå kommun finns en bred politisk diskussion kring denna fråga. Det handlar också om att få med sig bolagen som driver kraftverken, säger Thommy Edlund.
– Nu vet vi inte vad som kommer att hända. Om regeringens förslag blir verklighet riskerar en rad planerade vandringsvägar att prioriteras bort av kraftbolagen.
Genom nätverket Hembygd Norr brukar deltagarna träffas på en digital mötesplattform för att diskutera aktuella frågor inom hembygdsrörelsen.
– De som deltar är representanter för hembygdsföreningar från Gästrikland och norrut, upp till Jämtland, Västerbotten och Norrbotten, berättar Thommy Edlund.
– Det är ett stort geografiskt område men vi har upptäckt att vi har mycket gemensamt.
Vattenkraftverken i Norrland är överlag betydligt större än de är i Götaland och Svealand. Därför finns det olika perspektiv inom hembygdsrörelsen på förslagen om förändrade miljöregler för vattenkraften.
– Längs Norrlandsälvarna är det inga kulturmiljöer som riskerar att förstöras som en följd av EU-direktiven, säger Thommy Edlund.
– För oss är det mycket viktigt att få tillbaka fisken till våra älvar, eftersom det gynnar naturturismen, friluftslivet och lokalbefolkningen.
I närheten av Helgum finns en av få fritt strömmande delar av Ångermanälvens, Faxälvens och Fjällsjöälvens vattensystem, och en välkänd plats för fritidsfiskare. Thommy Edlund önskar att många andra vattensystem i Norrland fick utvecklas på ett liknande sätt. En rad vandringsvägar för fisk borde kunna bli verklighet i till exempel Ljungan, Ljusnan, Indalsälven och Ångermanälven, anser han.
– För i de norrländska älvarna har det i alla tider funnits ett livaktigt fiske. Det är helt enkelt en del av vår kultur, säger Thommy Edlund.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
