I Sverige finns över 40 olika pilgrimsleder, med stor variation i längd och karaktär. Vissa är flera hundra kilometer långa och leder mot klassiska pilgrimsorter som Trondheim i Norge och Vadstena, medan andra är kortare, lokala leder som går mellan kyrkor eller genom vackra kulturlandskap.
Utmed vissa sträckor saknas dock andra boendemöjligheter än att bära med sitt eget tält. Därför arbetar Riksförbundet Pilgrim i Sverige för att få till stånd fler enkla boenden. Hembygdsgårdar, bygdegårdar, församlingshem och liknande lokaler är av intresse. 2024 genomfördes en pilotstudie finansierad av paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv för att kartlägga förutsättningarna, inklusive knäckfrågor som regler för övernattning i byggnader och försäkringar.
2025 arbetar Pilgrim i Sverige vidare med konceptet Enklare boende, bland annat genom att utbilda coacher med uppdrag att stötta och vägleda cirka åtta testanläggningar längs pilgrims- och vandringsleder i Östergötland och Västergötland. Det handlar om hembygdsföreningar, församlingar och bygdegårdar som får hjälp att starta eller vidareutveckla möjligheten till övernattning – och samtidigt bidra till att bygga upp erfarenhet och kunskap inom projektet.
– Att pilgrimsvandra under flera dagar – ibland upp till 10, 20, 30 eller fler – kräver noga planering. I södra Sverige är boenden med 10-20 kilometers mellanrum ännu inte självklara, eftersom långvandringar inte varit lika vanliga där som i norra Sverige. Men intresset växer, och därmed behovet av fler enkla, prisvärda boenden, säger Josefine Schön på Pilgrim i Sverige.
Intresset växer, och därmed behovet av fler enkla, prisvärda boenden.
En av de största utmaningarna som identifierats i projektet – och som många har påpekat tidigare – är oklarheten i regelverket kring enklare övernattning. Reglerna är dessutom olika tolkade från kommun till kommun, vilket skapar osäkerhet och bromsar utvecklingen.
– Det handlar ju inte om att driva ett hotell, utan om att tillfälligt erbjuda enkel och tillgänglig logi för vandrare, säger Josefine Schön.
Vid årsskiftet ändrades reglerna för hotelltillstånd – det krävs numera bara anmälan, inte tillstånd. Det är ett steg i rätt riktning, menar Josefine Schön, men fortfarande återstår frågor om vad som faktiskt gäller för enklare boendeformer.
– Brandskyddet är förstås fortsatt viktigt – det finns inget utrymme för att kompromissa med säkerheten. Men för att fler aktörer ska våga öppna upp sina lokaler för tillfälliga vandrare krävs tydligare och mer ändamålsenliga regler, samt förenklingar i processen.
– En annan avgörande fråga är försäkringar. Det behövs en aktiv dialog med försäkringsbolagen för att hitta en rimlig nivå som både skyddar den som erbjuder boende och gör det möjligt att bedriva verksamheten på ett hållbart sätt.
Pilgrim i Sverige ser att möjligheten att övernatta i församlingshem, hembygdsgårdar eller bygdegårdar skulle ge vandrarna en mer genuin och lokalt förankrad upplevelse.
– Det är i mötet med platsens historia, natur och människor som pilgrimsvandringen blir meningsfull – och det är precis den typen av upplevelse många söker, säger Josefine Schön.
En faktor i den stora framgången för Camino de Santiago i Spanien är enkel tillgång till boende, något som lett till ett kraftigt ökat antal vandrare och samtidigt gett nytt liv åt landsbygden genom fler boenden, kaféer och arbetstillfällen, konstaterar hon.
Det behöver inte alltid handla om boende. En hembygdsförening som upplåter sin toalett, fyller på vattenflaskor, säljer fika eller låter vandrare vila under tak en regnig dag, bidrar till en mer välkomnande vandringskultur. Även att kunna stämpla sitt pilgrimspass eller köpa en påse torrvaror kan vara värdefullt, ser Pilgrim i Sverige.
Men övernattningsmöjligheter är viktiga.
– På vissa orter är hembygdsgården eller församlingshemmet den enda byggnad som realistiskt kan användas för övernattning. I sådana fall kan ett fåtal säng- eller golvplatser vara avgörande – det kan rädda en hel led från att bli ”ovandringsbar”. Utan boende tvingas vandrare bära tält, vilket många vill undvika. Men finns det tak över huvudet vid rätt avstånd, blir leden tillgänglig för många fler, säger Josefine Schön.
– Det handlar inte om att driva ett hotell – utan om att öppna upp en plats, kanske bara under vissa veckor om året, och vara en länk i något större. Det kan vara ett sätt för föreningen att bli mer synlig, relevant och engagerande, både för lokalsamhället och för de som passerar genom det.
Det handlar inte om att driva ett hotell – utan om att öppna upp en plats, kanske bara under vissa veckor om året, och vara en länk i något större.
FAKTA Över 40 pilgrimsleder i Sverige
I Sverige finns över 40 olika pilgrimsleder, med stor variation i längd och karaktär. Vissa är flera hundra kilometer långa och leder mot klassiska pilgrimsorter som Trondheim i Norge och Vadstena, medan andra är kortare, lokala leder som går mellan kyrkor eller genom vackra kulturlandskap.
Den mest kända leden i dag är Olavsleden, som sträcker sig från Selånger utanför Sundsvall till Trondheim – en historisk rutt i den helige Olavs fotspår. En annan lång led är Romboleden, Sveriges längsta, som går från Köping till Trondheim och mäter hela 900 kilometer.
För den som vill uppleva en kortare men naturskön vandring finns till exempel sträckan från Jönköping till Vadstena längs Vätterns östra sida – en vandring på lite mer än en vecka. Den följer i den heliga Birgittas fotspår, då Vadstena är ett viktigt vallfartsmål kopplat till henne.
Även Västergötland erbjuder många leder, perfekta för allt från dagsvandringar till flerdagsturer. På Gotland finns dessutom S:t Olofsleden – Gotland, som är cirka 58 km lång och tar ungefär 3–4 dagar att vandra. Källa: Pilgrim i Sverige
Sommartid är högsäsong för föreningsdrivna våffelkaféer och kaffestugor landet runt. Men enligt flera hembygdsföreningar gör kommunerna olika tolkningar av regelverket för livsmedelshantering. Det innebär mindre pengar i kassan och drabbar verksamheten. Vad gör man om man upplever att kommunen tolkar lagen oriktigt?
Helt centralt är frågan om den som håller i serveringen räknas som livsmedelsföretag eller inte.
– Om en förening ska räknas som livsmedelsföretag innebär det otroligt mycket mer jobb – vilket i vårt fall förstås är helt ideellt. Det är så att man tappar sugen nästan, säger Bertil Glansberg, kassör i Bergs hembygdsförening i Jämtlands län.
– Vi har servering omkring tio gånger under sommaren. 2018 fick vi klartecken om att vi utifrån serveringens omfattning inte behövde göra någon anmälan.
Anmälan innebär i detta fall en registrering hos kommunen som livsmedelsföretag – med tillhörande regelverk och regelbunden, avgiftsbelagd tillsyn av kommunen.
– Men 2024 ringde kommunen upp. De hade sett på vår Facebook att vi hade haft adventsmarknad med servering. Nu hade de ändrat sig och menade att vi skulle klassas som livsmedelsföretag.
De hade sett på vår Facebook att vi hade haft adventsmarknad med servering. Nu hade de ändrat sig och menade att vi skulle klassas som livsmedelsföretag.
Bergs kommun menade att serveringen som Bergs hembygdsförening bedrev var organiserad och kontinuerlig och att föreningen därför också skulle klassas som livsmedelsföretag. Tilläggas bör att man alltså inte behöver vara ett registrerat företag hos Bolagsverket för att klassas som företag.
– Vi har ju hållit på sedan 1940 med det här upplägget, så det var svårt för oss att hävda att serveringen inte var kontinuerlig.
Bertil Glansberg är tydlig med att det inte är kommunen som bör klandras.
– Men lagen är otydligt skriven, och går därför att tolka på olika sätt. I Bergs kommun menar man att man att det räcker att en förening har servering två, tre gånger per år för att den ska klassas som livsmedelsföretag – om det sker flera år i följd.
Alexander Sobestiansky är statsinspektör på Livsmedelsverket. Han håller med om att lagstiftaren i detta fall inte är tydlig med exakt var gränsen går.
– Hur långt är ett snöre? Det finns helt enkelt utrymme för bedömning i den här frågan – och då blir det också svårt att få samma bedömning över hela landet. Men vi har en tydlig vägledning på vår hemsida för vad som gäller.
Om en förening känner sig orättvist behandlade vad gäller kommunens sätt att tolka lagen är det viktigt att man överklagar, menar han.
– Ingen myndighet kan ompröva beslutet. Det är en följd av hur man organiserat livsmedelskontrollen.
Han poängterar att en överklagan aldrig kan innebära repressalier.
– Det är jätteviktigt att föreningarna överklagar om de upplever att det inte gått rätt till. Det är det viktigaste verktygen de har i den här frågan.
Det finns helt enkelt utrymme för bedömning i den här frågan – och då blir det också svårt att få samma bedömning över hela landet.
”Branschriktlinjer för säker mat i samlingslokaler” är tänkt som en handfast guide till livsmedelslagen. Riktlinjerna som ska göra det lättare för föreningar att följa lagen har tagits fram i samarbete mellan Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker, Sveriges Hembygdsförbund samt Våra Gårdar.
Gunnel Berdén är livsmedelskonsult och driver företaget Mat och Rätt. Tidigare har hon arbetat som livsmedelsinspektör för Karlstad kommun.
Gunnel Berdén har fått i uppdrag av nyss nämnda organisationer att skriva de branschriktlinjer som är tänkta att uppdateras med ett par års mellanrum. Men den senaste versionen har blivit kraftigt försenad. Parterna – Livsmedelsverket och organisationerna – har nämligen svårt att enas. I skrivande stund är det oklart när de uppdaterade branschriktlinjerna utkommer.
– Vi har snubblat på mållinjen där, berättar hon per telefon. Vi är inte överens om samma skrivning.
Diskussionen gäller just hur kriterierna ska se ut – när bör en förening klassas som företag och ingå i kommunens kontroll?
– Maten är det sekundära i de här sammanhangen. Föreningarna har inget intresse av att fuska sig fram i livsmedelsbranschen.
Frågar man Gunnel Berdén borde tröskeln för att räknas som företag vara högre för föreningarna.
– Annars riskerar kontrollavgiften att äta upp den lilla vinst man får på sina bullar.
Det svenska föreningslivet är på många sätt unikt i EU, påminner hon. Därför haltar också tolkningen av lagen på vissa punkter.
– Det kan inte rimligtvis ligga i lagstiftarens syfte att skinna föreningslivet på pengar.
Det kan inte rimligtvis ligga i lagstiftarens syfte att skinna föreningslivet på pengar.
Tillbaka till Bergs kommun, där vinsten från sommarens servering står för ungefär 80 procent av hembygdsföreningens årliga intäkter.
– Vi har börjat förbereda för de rutiner som krävs när man räknas som livsmedelsföretag – om vi verkligen måste registreras som det. Föreningen är beroende av de här intäkterna, säger kassör Bertil Glansberg.
Fössta tossdan i mass är en inofficiell högtidsdag för Småland och de småländska dialekterna. Till firandet hör att äta en massipantåta (marsipantårta) och ibland även dricka en bäss (bärs). Dagen har ibland kallats för ”Smålands nationaldag” och firas i hela landet. Firandet sker hemma, på arbetsplatser och på sociala medier, skriver Institutet för språk och folkminnen, som nu inkluderar högtidsdagen på listan över Sveriges levande kulturarv.
Högtidsdagen är ett av de 20 immateriella kulturarv som våren 2025 tas upp på Sveriges nationella förteckning. Bland de övriga nykomlingarna märks betydligt äldre företeelser som sydsvenskt bonadsmåleri, nålbindning, ranavävning, näverslöjd i Härjedalen, höhässjning och ängshävd på Gotland.
Traditionen uppges ha startat på Facebook så sent som år 2010.
Även Skåne bidrar med en extra viktig torsdag: I Loshult och närliggande orter har Kristi himmelsfärdsdag varit en så kallad gångedag till Loshults kyrka. Folk samlas fortfarande för gudstjänstfirande på Kristi himmelsfärdsdag med efterföljande fika och umgänge. Företeelsen, känd som Loshulta torsda, inkluderas nu på listan.
Fössta tossdan i mass är som sagt en ung tradition. Traditionen uppges ha startat på Facebook så sent som år 2010 då Jonas Svenningson, uppvuxen i Jönköping, skapade sidan Fössta tossdan i mass som önskade sina följare en ”glad fössta tossdan i mass”. Bakgrunden var att han och hans syster hade en faster som sade ”fössta mass” med småländsk dialekt, vilket de uppmärksammade sinsemellan och så småningom på den gemensamma arbetsplatsen Scandinavian Photo i Stockholm. Fenomenet spreds snabbt på sociala medier, uppmärksammades i nyhetsmedia och fick även fäste hos bagerier och konditorier som följer upp semmelsäsongen med massipantåta.
”Att dagen firas just den första torsdagen i mars och att en marsipantårta har huvudrollen i firandet är att både datumet och bakverket uttalas på ett särpräglat sätt i de småländska dialekterna. R-ljudet blir försvagat eller faller bort i ord där r:et följs av vissa konsonanter: mars blir mass och tårta blir tåta”, skriver Isof.
Hela listan över Sveriges nu cirka 90 levande immateriella kulturarv finns på Levandekulturarv.se.
Christian Dyvik är museipedagog och arbetar med projektet Dövas Kulturarvscentrum, som drivs av Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) i samarbete Västanvik Folkhögskola och vänföreningen Pär Aron Borgs vänner. Projektet genomförs från oktober 2023 till oktober 2026 med stöd av Arvsfonden och för tillfället pågår insamlingsarbete – där man efterfrågar allmänhetens hjälp.
– Vi arbetar för att etablera ett museum i Leksand och ett digitalt kulturarvscentrum som både bevarar och lyfter fram dövas historia och kultur. Projektet, som nu är inne på sitt andra år har som mål att bilda en stiftelse som varaktigt värnar om och bevarar dövas rika och fascinerande kulturarv. Dövas historia är en självklar del av det svenska kulturarvet, men har länge förbisetts. Vår vision är att skapa en levande mötesplats där besökare – både döva och hörande – kan fördjupa sin förståelse för dövas livsvillkor genom tiderna, berättar Christian Dyvik.
Dövas historia är en självklar del av det svenska kulturarvet, men har länge förbisetts.
När Dövas Kulturarvscentrum står klart kommer besökaren att möta en interaktiv utställning fylld med föremål, berättelser och historiska inslag. Museet ska vara tillgängligt för alla och inte bara vara en plats där man lär sig om dövas historia, utan också en plats där besökare kan känna, uppleva och reflektera. Döva besökare ska kunna identifiera sig med sitt arv och förstå den långa kampen för rättigheter – såsom erkännandet av svenskt teckenspråk – samt inspireras av förebilder som banat väg för framtida generationer.
– Samtidigt vill vi skapa förståelse hos hörande och visa på dövas bidrag till samhället. Exempelvis har skickliga konstnärer och hantverkare, som Gösta Wiberg, lämnat avtryck i historien, och hans verk har till och med uppmärksammats i SVT:s Antikrundan, säger Christian Dyvik.
Ni efterlyser material från allmänheten, är det något särskilt ni söker? – Vi söker ständigt mer material för att ge en så bred och rättvis bild av dövas kulturarv som möjligt. Vi har dokumentation och föremål från slutet av 1700-talet och framåt, men vi saknar fortfarande information om hur döva levde före 1800-talet. Det vi vet om dövas historia kommer i stor utsträckning från den skolverksamhet som Pär Aron Borg instiftade i Stockholm 1809. Vad som hände före det är höljt i dunkel, och vi är övertygade om att det finns mer material där ute som väntar på att bli upptäckt. Hur såg vardagen ut för döva på 1600- och 1700-talet? Vi har hittat en del spår i rättegångsprotokoll och bouppteckningar, men vi tror att ännu fler berättelser väntar på att komma fram i dagens ljus.
Vi har hört talas om fascinerande uppfinningar, såsom tidiga väckarklockor för döva, men vi vet inte exakt hur de såg ut eller fungerade.
Är det något särskilt ni efterfrågar? – Just nu efterlyser vi särskilt mångfald i vårt insamlingsarbete. Med det menar vi att vi vill spegla hela det döva samhället genom historien – oavsett kön, ålder, yrke, socioekonomiskt bakgrund och geografisk härkomst. Hur såg livet ut för döva i äldre tider? Vilka yrken hade döva? Fick döva ärva? Hur såg deras vardag ut på landsbygden jämfört med i städerna? Vi är också intresserade av föremål och berättelser från döva med olika kulturella och språkliga bakgrunder, samt hur migration har påverkat dövas gemenskap genom historien. Vi vill få en bredare representation av dövas historia och livsvillkor.
– Vi har hört talas om fascinerande uppfinningar, såsom tidiga väckarklockor för döva, men vi vet inte exakt hur de såg ut eller fungerade. Att få insikt i sådana detaljer skulle vara oerhört värdefullt. Ju mer vi vet, desto mer kan vi dela med våra besökare!
Har ni varit i kontakt med några hembygdsföreningar? – Inte än. Men vi ser möjligheten att etablera kontakter med hembygdsföreningar, eftersom många av dem kan sitta på unika skatter – dokument, bilder, föremål och berättelser om döva i det lokala samhället – som kan ge värdefulla insikter och bidra till en rikare bild av dövas historia.
FAKTA. Bidra med material Den som har föremål, dokument eller en berättelse som kan vara värdefull för Dövas Kulturarvscentrum är välkommen att kontakta projektgruppen.
Högan kallas den hembygdsgård i Lekebergs kommun som ombesörjs av Västernärkes hembygdsförening. När Örebro län år 2023 drabbades av ihållande regnoväder blev det kraftig översvämning i föreningens gamla smedja.
– Smedjan ligger i utkanten av Fjugesta på en sluttning ned mot en liten bäck, berättar ordförande Jakob Englund.
– Eftersom det regnat så pass mycket och vi visste att smedjan ligger som den gör anade vi vad som hade skett.
Det var svårt att göra något i det akuta skedet. Vi var tvungna att vänta tills vattnet skjutit undan.
Efter ett telefonsamtal begav sig fem personer till den översvämmade hembygdsgården. Huvudbyggnaden som ligger längre upp i slänten var inte märkbart drabbad, men inne i smedjan stod vattnet en hel meter upp på väggen.
– Man blev lite uppstressad, kan jag säga. Men det var svårt att göra något i det akuta skedet. Vi var tvungna att vänta tills vattnet skjutit undan.
I stället enades föreningens medlemmar i en annan brådskande uppgift.
– Den lokala biodlarföreningen har ett hus precis i närheten och vi har ett pågående samarbete. Vi hjälptes åt att rädda bikuporna som höll på att flyta i väg i vattnet.
Därefter tog man genast kontakt med hembygdsförsäkringen, som skickade en skadetekniker. Försäkringen täckte återställandet av byggnaden men vad gäller lösöret blev självrisken högre än vad föreningen räknat med. I stället för att nyttja försäkringen på den punkten hjälptes man åt att laga den gemensamma utrustningen som skadats av vattnet.
– Någon lagade gräsklipparen, någon annan torkade stenkolet. Verktygen gick också att laga. Vi har goda ideella krafter här.
Finns det några spår från översvämningen I dag? – Nej, inte direkt. Som tur var har smedjan betonggolv och eftersom det är just en smedja blir den varm, vilket hjälpt byggnaden att torka.
Vad har ni gjort för att det inte ska hända igen? – Vi kan ju inte flytta huset, men vi hoppas att det inte ska bli lika allvarligt nästa gång. Nu när det är vår blir det tydligt att marken är mjuk. Kanske kommer vi att dränera kring byggnaden.
Hur kan man förebygga att en byggnad skadas vid översvämning? Hembygdsförsäkringen tipsar om att:
Inte förvara föremål direkt på golvet i källaren. Ställ dem i hyllor eller på lastpallar.
Rensa hängrännor, stuprör och dagvattenbrunnar och se till att leda bort vattnet. Kontrollera att takpannor och plåtar är hela och sitter på plats på taket.
Se till att marken runt byggnaden sluttar nedåt och att kantstenar på eventuell intilliggande gata inte saknas, eftersom det gör att vatten från rännstenen riskerar att rinna in på gården.
Kontrollera att tomtens dagvattenbrunnar och uppsamlingsbrunnar sväljer vatten bra. Slamsug vid behov. Kontrollera även närliggande brunnar i gator och vägar och meddela ansvariga om brunnarna inte fungerar. Vintertid är det vanligt att brunnar täcks av snödrivor vid snöröjning.
Om skadan redan är framme och översvämning pågår – gör så här:
Först och främst: Bryt strömmen! Vattnet kan vara strömförande.Täta igen ventiler och andra öppningar.
Försök att avleda vattnet genom att gräva ett enkelt dike.
Om vattnet kommer in via golvbrunnarna – tryck in en filt eller handduk i brunnen och lägg en rejäl tyngd på minst 10 kilo ovanpå.
Torka, pumpa eller ös ut vatten.
Dokumentera skadorna, börja avfukta och anmäl skadorna snarast möjligt.
På Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps hemsida Msb.se finns kartor där man kan ta reda på översvämningsrisken I sitt närområde. Ofta kan man även kommunens hemsida ge information om vilka de senaste översvämningarna varit och vilka konsekvenserna blev då.
FAKTA. Hembygdsförsäkringen
Grundförsäkringen omfattar alla föreningar som är anslutna till Sveriges Hembygdsförbund och ingår i medlemsavgiften till respektive regionalt hembygdsförbund. Krav finns dock på att fylla i och skicka in blanketten ”Underlag till försäkringsteckning”. Grundförsäkringen omfattar ansvar, rättsskydd, förmögenhetsbrott och olycksfall. Därutöver finns tillvalsmöjligheter som bland annat byggnads- och verksamhetsförsäkring.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
