När Björnlunda hembygdsförening öppnade sitt vandrarhem 1938 hade den lagstadgade semestern precis införts.
– Hur diskussionerna gick vet vi inte i dag, men en anledning till att öppna vandrarhem kan ha varit att semesterlagen kom 1938 då alla anställda fick rätt till två veckors betald semester. Det var vanligt med cykelsemester då få hade bil, säger föreningens ordförande Pia H Forss.
– Det är en genuin plats, rofylld och vacker. Avskilt, men ändå nära till Björnlunda samhälle. Eriksgatan i närheten passar för cykelutflykter till badsjöar. Skogen finns inpå knuten med bär och svamp och här finns ett levande lantbruk, säger Pia H Forss.
Åtta bäddar i två loftbodar De åtta bäddplatserna är fördelade på fyra rum i två loftbodar från 1600- och 1700-talen. Dessa flyttades till hembygdsgården från två gårdar i socknen under 1930-talet.
För att anpassa byggnaderna togs nya fönster upp, väggarna målades och golven förbättrades. Sängar, sängkläder och porslin kom från STF. En vaktmästare bodde på hembygdsgården under sommaren, serverade frukost och kunde även ordna middag åt gästerna, berättar Pia H Forss.
Miljön är alltjämt enkel och genuin: Ytterdörrarna är original och gården har fortfarande torrdass, kompletterat med en separat duschstuga.
Fler enkla boenden efterfrågas Runt om i landet finns redan många hembygdsföreningar som erbjuder någon form av övernattning. Sveriges hembygdsförbund har samlat dem i en översikt över genuina boenden inom hembygdsrörelsen, från Murjek i norr till Västergarn på Gotland.
För hembygdsföreningar kan det också vara ett sätt att utveckla verksamheten och skapa fler möten med besökare.
– Många av våra medlemsföreningar erbjuder boenden, några vid pilgrimsleder. Och det handlar inte bara om boenden utan om att bidra till fler kulturarvsupplevelser längs lederna generellt, säger Olov Norin.
Vandrarhemmet drivs inte i första hand för ekonomisk vinning. Vårt huvudsakliga syfte är att ha en levande hembygdsgård där besökare känner sig välkomna.
En levande hembygdsgård 2021 lämnade Björnlunda hembygdsförening Svenska Turistföreningen. Sedan dess driver man vandrarhemmet i egen regi med säsongsanställd personal. För föreningen handlar verksamheten om mer än ekonomi.
– Vandrarhemmet drivs inte i första hand för ekonomisk vinning. Vårt huvudsakliga syfte är att ha en levande hembygdsgård där besökare känner sig välkomna, säger Pia H Forss.
Boendet har också blivit en tillgång när föreningen hyr ut hembygdsgården för fester, kurser och andra arrangemang. De åtta bäddplatserna gör det möjligt för gäster att stanna längre och använda gården på fler sätt.
För föreningar som funderar på att erbjuda boende är hennes råd att hålla verksamheten enkel.
– Gör det så enkelt som möjligt men ändå trivsamt och ombonat. Välj textilier med omsorg, håll rent och fräscht och ha tydliga rutiner för värdarna.
”I hela landet skapar ideella kulturföreningar verksamhet, mötesplatser och möjligheter till deltagande, skapande och arrangörskap. En stor del av detta arbete hålls samman genom riksorganisationer som erbjuder utbildningar, nätverk, medlemsstöd, samordning och utveckling”, skriver Anna Livion Ingvarsson, verksamhetschef för Ideell kulturallians, i ett uttalande.
Inflationen har urholkat stöden Rapporten bygger på en analys av statliga verksamhets- och organisationsstöd mellan 2016 och 2026 samt en enkät bland medlemsorganisationerna. Enligt rapporten har de ideellt organiserade kulturorganisationernas resurser minskat med 34 procent i reala termer under perioden. Om stöden hade följt inflationen skulle organisationerna tillsammans ha haft omkring 35 miljoner kronor mer att bedriva verksamhet för i dag.
”Konsekvenserna för kulturlivet märks redan nu”, konstaterar Anna Livion Ingvarsson.
”Osynliga” nedskärningar För många organisationer syns inte nedskärningarna direkt i budgetarna. De kan ha fått ungefär samma anslag som tidigare eller mindre nominella höjningar. Men när kostnadsökningarna för personal, lokaler, resor och verksamhet räknas in har resurserna krympt betydligt.
Rapporten pekar också på att många organisationer blivit allt mer beroende av projektstöd. Samtidigt ökar kraven på ansökningar, uppföljning och rapportering. När långsiktiga organisationsstöd ersätts av kortsiktiga projektmedel blir det svårare att finansiera kanslier, medlemsservice, utbildningar och annan verksamhet som utgör grunden för organisationernas arbete.
Sveriges hembygdsförbund får mindre för kultur Sveriges hembygdsförbund är en av organisationerna i rapportens underlag. För SHF har stöden från kulturpolitiskt håll i reala termer minskat med sammantaget 32 procent på tio år, enligt generalsekreterare Jan Norwall.
Medlemsföreningarna arrangerar omkring 30 000 öppna aktiviteter varje år, varav många riktar sig till barn och unga, men stödet från Kulturrådet har alltid varit begränsat, framhåller han.
– Trots föreningarnas betydelse för kulturliv utanför centralorterna har stödet från Kulturrådet alltid varit väldigt blygsamt – som mest 490 000 kronor. I dag får vi nöja oss med 350 000 kronor.
Även det större stödet från Riksantikvarieämbetet har minskat i reala termer.
– I dag mottar SHF 1,7 miljoner kronor. En minskning med 100 000 kronor jämfört med 2016. Men räknar man in inflationen är det en minskning med 29 procent, konstaterar Jan Nordwall.
Ökning av stöd för miljö Samtidigt har bidragen från miljöpolitiken till Sveriges hembygdsförbund utvecklats i motsatt riktning. Det stödet har ökat kraftigt under samma period.
2016 uppgick bidraget till 600 000 kronor. I dag mottar SHF 1,5 miljoner kronor. En ökning med 89 procent om man räknar in inflationen.
Den utvecklingen, tillsammans med medlemsavgifter och andra intäkter, har gjort att förbundet kunnat fortsätta utveckla verksamheten.
– Till skillnad från andra ideella kulturorganisationer har SHF en unikt stark egenfinansiering genom medlemsavgifter. Affärsavtalet med Länsförsäkringar Halland har vissa år också bidragit till att vi kunnat bygga upp Hembygdsportalen. Sammantaget betyder detta att vi kan arbeta långsiktigt och även utveckla stödet till medlemsföreningarna, säger Jan Nordwall.
Efter flera års väntan finns nu de på plats: Branschriktlinjer för säker mat i samlingslokaler. Bygd och Natur har tidigare uppmärksammat de problem bristen på nationella riktlinjer inneburit, där regelverket tolkats mycket varierande i olika kommuner.
För många hembygdsföreningar är servering en viktig del av verksamheten. Sommarkaféer, våffelserveringar, marknader och större arrangemang bidrar är en avgörande intäktskälla.
Riktlinjerna har tagits fram av konsulten Gunnel Berdén på initiativ av Sveriges hembygdsförbund, Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker samt Våra Gårdar, och har granskats av Livsmedelsverket.
– Vi har väldigt mycket gemensamt när det gäller ideellt fastighetsägande och den verksamhet som bedrivs i våra lokaler. Branschriktlinjerna är ett viktigt verktyg och ett stöd för föreningarna, säger Sveriges hembygdsförbunds generalsekreterare Jan Nordwall.
De räknas som livsmedelsföretag Riktlinjerna beskriver hur livsmedelslagstiftningen kan tillämpas i den typ av ideella verksamheter som bedrivs på hembygdsgårdar, bygdegårdar och andra samlingslokaler. De kan också användas som stöd i kontakten med kommunens livsmedelsinspektörer.
I ett webbinarium, som finns att ta del av i sin helhet, gav Cecilia Sassa Corin, matkonsult vid Hushållningssällskapet Västra, i juni 2026 en introduktion till regelverket och vad det innebär i föreningarnas vardag.
Frågan om vem som räknas som livsmedelsföretag har varit en av de mest omdiskuterade bland ideella föreningar. Många verksamheter bygger på ideella krafter och bedrivs bara under vissa delar av året, vilket gjort det svårt att veta vilka regler som gäller.
Det behöver inte finnas något vinstsyfte. Även en förening eller privatperson kan enligt lagstiftningen räknas som livsmedelsföretagare.
– Det behöver inte finnas något vinstsyfte. Även en förening eller privatperson kan enligt lagstiftningen räknas som livsmedelsföretagare, även om man enligt Skatteverket inte är ett företag, säger Cecilia Sassa Corin.
Enligt riktlinjerna kan det exempelvis handla om att föreningen regelbundet serverar mat till allmänheten, erbjuder catering eller lagar mat till fester och arrangemang. Som riktmärke nämns verksamheter som sker omkring tio gånger per år eller mer.
Om föreningen omfattas av reglerna ska den registreras hos kommunen och blir föremål för livsmedelskontroll. Hur ofta kontroller genomförs varierar mellan olika kommuner och beror bland annat på verksamhetens omfattning och tidigare resultat.
– I många kommuner handlar det kanske om tre kontroller på fem år. Sköter man sig bra kan kontrollerna bli mer sällsynta, så föreningen kan själv påverka sina kostnader, säger Cecilia Sassa Corin.
Enkelt kök är okej hembygdsföreningar bedriver verksamhet i äldre byggnader med enkla kök. Det behöver inte vara något problem.
– Många hembygdsgårdar har ganska enkla kök. Det viktiga är att utgå från vilka risker som finns i verksamheten och hur arbetet kan organiseras.
Hon betonar att kraven alltid måste stå i proportion till verksamhetens omfattning.
– En livsmedelslokal kan ofta vara ganska enkel om verksamheten är liten och riskerna låga. Det viktiga är att de grundläggande principerna uppfylls.
Många föreningar säljer exempelvis hembakat bröd eller kakor som har bakats hemma. Det kan ofta fungera bra, menar Cecilia Sassa Corin, så länge verksamheten organiseras på ett säkert sätt.
– Om jag använder mitt eget kök hemma kan jag städa ordentligt, baka under en del av dagen och sedan plocka undan innan jag gör något annat.
Det handlar framför allt om att skilja råa livsmedel från färdiga produkter, hålla rent mellan olika arbetsmoment och skapa arbetsflöden som minskar risken för smittspridning.
– Man kan ofta använda samma lokal till olika typer av livsmedel, så länge man städar mellan momenten. Det viktiga är att skilja smutsigt arbete från rent arbete och råa livsmedel från tillagade.
Hygienen är avgörande Personlig hygien får stort utrymme i riktlinjerna. Den som är sjuk ska givetvis inte arbeta med livsmedelshantering, därutöver är handtvätt av stor vikt.
– Alla som hanterar livsmedel har ett stort personligt ansvar. Om ni handleder andra är det viktigt att informera om vad som gäller. Vi har ett ansvar för våra kunder och för att maten är säker, säger Cecilia Sassa Corin.
Handtvätt är en av de viktigaste åtgärderna för att minska risken för matförgiftning. Det bästa är ett särskilt handfat med varmt och kallt vatten, flytande tvål och pappershanddukar, men även enklare lösningar kan fungera vid tillfälliga arrangemang utomhus.
Det är också viktigt att använda rena arbetskläder och att hålla privata kläder åtskilda från livsmedelshanteringen.
Håll maten kall – eller varm Fel temperatur är en av de vanligaste orsakerna till matförgiftning.
– Temperaturen har avgörande betydelse för matens kvalitet och hållbarhet. Bakterier växer inte när det är riktigt kallt eller riktigt varmt, säger Cecilia Sassa Corin.
Kylvaror ska förvaras enligt anvisningarna på förpackningen, och varm mat ska hållas vid minst 60 grader. Om maten inte kan hållas tillräckligt kall eller varm bör den inte stå framme längre än två timmar.
Håll minus 18 i frysen och gärna inte varmare än 4 grader i kylen.
FAKTA. Checklista inför sommarens servering
Behöver verksamheten registreras hos kommunen?
Finns möjlighet till handtvätt?
Vet alla funktionärer vilka hygienrutiner som gäller?
Kan maten hållas kall eller varm under serveringen?
Finns tillräckligt med kylutrymme?
Är städutrustning och rengöringsmedel åtskilda från livsmedel?
– Polisen lägger sig inte i civilrättsliga förhållanden, det vill säga huruvida någon hyr ut något till någon annan, förtydligar Anders Kellerth, operativ koordinator i polisregion Mitt.
Man är heller inte ute efter att göra inskränkningar i den grundlagsskyddade föreningsfriheten.
– Men vi har sett att representanter ur rörelser som klassas som våldsbejakande extremism har hyrt bland annat bygdegårdar. Ofta har man utgett sig för att man ska använda lokalerna till något helt annat.
Nynazister bokade bygdegård Dagens Nyheter berättade den 30 maj om en bygdegård i Sevalla, Västerås kommun där en bokning visade sig gälla en nynazistisk sammankomst. Evenemanget skulle snart börja när en av arrangörerna upptäckte kartonger fulla av armbindlar med hakkors, Hitlermasker och muggar med Nordiska Motståndrörelsens logga.
Organisationen avhystes ur lokalen och polis tillkallades, men insatsen resulterade inte i någon anmälan.
Ring 114 14 Får man en känsla av att något inte står rätt till kan man alltid tipsa polisen via telefonnumret 11414, poängterar Anders Kellerth – även om det inte rör sig om en pågående brottslig handling.
– Ofta finns det en anledning att man bokar under falsk flagg, och att man är intresserad av lokaler som ligger lite avsides. Det kan finnas ett intresse för polisen att uppmärksammas på det.
– Bland annat kan den här typen av miljöer fungera som en plattform för rekrytering av minderåriga.
Hur många fall rör sig det här om, på senare år? – Det finns ingen statistik att tillgå. Men det är en trend vi kan se över tid.
Det är en trend vi kan se över tid.
Sommaren 2025 hyrde Tuna-Hästbergs hembygdsförening i Dalarna ut sin folkpark till en motorförening som i sin tur bokat högerextrema band, vilket uppdagades i samband med granskning genomförd av stiftelsen Expo och tidningen ETC.
– Riksförbundet valde att markera öppet mot det då, och jag skulle bli förvånad om föreningen gör samma misstag igen, säger Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges hembygdsförbund.
Sveriges hembygdsförbund tar bestämt avstånd från politisk extremism, betonar han.
– Det är viktigt att alla föreningar är uppmärksamma när man hyr ut sina lokaler. Hembygdsföreningar är normalt inte allmänna samlingslokaler och man har därför alla möjligheter att säga nej.
Man kan också ta hjälp av hyreskontraktet – till exempel genom att skriva in att en bokning som sker under falska förespeglingar kan hävas, påminner han.
– Om det upptäcks för sent, när arrangemanget redan genomförts, skulle man med stöd av kontraktet också kunna kräva skadestånd.
Tre fall våren 2026 Kenneth Lundmark är förbundschef för Bygdegårdarnas Riksförbund. Mellan 2021 och 2023 känner förbundet till tre fall av uthyrningar av bygdegårdar till högerextrema grupper, berättar han. I samtliga fall har hyresgästerna ljugit om sina förehavanden.
– Sedan dess har det varit lugnt. Men nu under våren har tre uthyrningar skett. I samtliga fall har hyresgästerna varit högerextrema grupper som ljugit för föreningarna.
Vi hyr inte ut till antidemokratiska organisationer och grupperingar.
Vitesbelopp kan bli aktuellt Sedan fem år tillbaka har Bygdegårdarnas Riksförbund antagit riktlinjer samt utformat ett stöd till föreningarna gällande antidemokratiska organisationer och grupperingar.
– Riktlinjerna är tydliga. Hos oss är alla välkomna, men vi hyr inte ut till antidemokratiska organisationer och grupperingar.
Han beklagar att uthyrande föreningar blir lurade på det här viset.
– Det skapar ofta medial uppmärksamhet och obehag.
I Bygdegårdarnas riksförbunds mall för hyresavtal finns i nuläget en passus om demokratisk värdegrund som måste godkännas av hyresgästen, berättar han vidare.
– Vi kommer att se över hyresavtalet tillsammans med vår jurist för att se om vi kan lägga in ett vitesbelopp i fall som dessa. I så fall blir det kostsamt att ljuga inför bygdegårdarna, säger Kenneth Lundmark.
FAKTA. Ur Sveriges hembygdsförbunds stadgar: ”Hembygdsrörelsen är en del av det levande samhället. Den skapar broar mellan det förgångna, nutiden och framtiden. Hembygdsrörelsen har ett humanistiskt och demokratiskt synsätt. Den är öppen för alla, oavsett bakgrund. Den respekterar kulturarvets skiftande former i tid och rum. Hembygdsarbetet skapar gemenskap, trygghet och identitet. Intresset för kulturarvet är drivkraften i engagemanget för hembygden. Här möts alla generationer.”
Projektet ”Mitt slott Ditt slott” finansierades av Allmänna Arvsfonden och utvecklade en rad metoder för att stärka ungas inflytande i det regionala arbetet med kulturarv och samhällsbyggnad.
Nu lanseras en hemsida som ska fungera som en digital verktygslåda, för att metoderna ska kunna användas av flera.
– Jag tror absolut att de här metoderna skulle passa även hembygdsrörelsen, säger Julia Göransson, som varit en av två projektledare.
– Det handlar om att ungdomar ska vara med och styra på riktigt – inte bara på papperet.
Anställde kulturmiljövårdsassistenter i åldern 15–18 år Julia Göransson är bebyggelseantikvarie på Västmanlands länsmuseum, som under tre år drev projektet i samarbete med Dalarnas länsmuseum. Utgångspunkten var att Barnkonventionen vid projektets start nyligen blivit svensk lag. Samtidigt hade man noterat att både vad gäller museibesök och i dialog mellan kommun och medborgare saknades det ungdomar.
Under projekttiden anställdes åtta kulturmiljövårdsassistenter mellan 15 och 18 år på Västmanlands länsmuseum.
– De ingick i en arbetsgrupp som tog fram metoder, genomförde och analyserade. Därtill hade alla fem mer specifika roller, förklarar Julia Göransson.
En av dem blev en sorts brygga mellan kommunens ungdomar och Länsmuseets kulturmiljövårdsenhet. När museet arbetade med ett kunskapsunderlag för tätorten Dingtuna fick samma ungdom i uppgift att ta fram en metod för att peka ut viktiga platser enligt ortens unga invånare.
– Hon samlade in all information och presenterade den för oss. När vi sedan gick ut och inventerade kunde vi tillbringa extra tid på de här platserna – och ta i beaktning hur viktiga de var för den här gruppen.
Arbetade med begriplighet Ett annat ämne som ungdomarna på museet arbetade med var begriplighet.
– Det är nämligen skitsvårt för en ung publik att förstå vad vi faktiskt håller på med, konstaterar bebyggelseantikvarie Julia Göransson.
Två av de unga arbetade således fram en förklarande instruktion för ung publik om hur man kan vara med och påverka när det sker en plötslig förändring på en plats man bryr sig om.
– Det genomfördes tillsammans med bygglovshandläggare i hela länet. Deras telefonnummer bifogades också på baksidan av publikationen.
Julia Göranssons roll i ”Mitt slott Ditt slott” handlade framför allt om att ge den unga gruppen ramar och en rimlig arbetsbörda, förklarar hon.
– Det viktiga i ett sådant här projekt är att de unga verkligen får känna att det är de som styr.
Metoden med konstaterat bäst effekt På hemsidan ”Mitt slott Ditt slott” redovisas en mängd metoder, tips och råd – tänkta att vara till nytta för tjänstemän inom kulturmiljöbranschen och andra aktörer som vill involvera ungdomar i högre grad.
– Den metod som gett konstaterat bäst effekt är de spökvandringar som genomfördes här museet. De innehöll både berättelser, ljud, ljus och skrämmande effekter. När rundturen var över berättade vi om projektet, och hur unga kan vara med och påverka sin närmiljö – till exempel om fotbollsplanen planeras byggas om till privata bostäder.
För att locka ungdomar är det viktigt att skapa sammanhang som inte liknar skolan, konstaterar Julia Göransson. Därtill jobbar de flesta ungdomar inte gärna gratis.
– I till exempel hembygdsföreningarna eller andra ideella sammanhang är det förstås en begränsning. Men jag tror att man många kan tänka sig att göra vissa jobb utan ersättning – så länge man får känna att man är med och styr.
Vad har då ”Mitt slott Ditt slott” inneburit för den unga gruppen? Även det går att läsa om på projektets hemsida:
”Att vara med i det här projektet har gjort att jag ser på staden och byggnaderna på ett annat sätt, och det känns kul att jag t. ex. kan berätta om Västerås historia och arkitektur för min mamma när vi är på stan.”, resonerar deltagaren Alice.
FAKTA: 7 tips från projektet ”Mitt slott Ditt slott” för att främja ungt deltagande i kulturarvsprojekt
Försök hitta teman med kulturhistorisk koppling som känns intressanta och relevanta för målgruppen.
Bjud på fika, snacks eller dryck!
Låt ungdomar själva planera och arrangera aktiviteter.
Vill du skapa intresse kring en viss aktivitet? Kombinera den med en tävling, inklusive ett utlovat pris. Det är ett effektivt sätt att skapa engagemang.
Glöm inte att anpassa tiderna efter målgruppen. Arrangera gärna på helgen om möjligt.
Kroka arm med en annan organisation när ni anordnar en sammankomst. Flera samarbetspartner innebär spridning av evenemanget i flera kanaler.
Arrangera aktiviteter på och i samarbete med skolor, fritidsgårdar eller andra platser som har en etablerad relation till en grupp ungdomar. Tröskeln att medverka blir lägre om aktiviteten sker på en plats där de unga är vana och trygga att vara. Dessutom får du får hjälp med marknadsföring av den andra aktören.
Fem av ungdomarna i Mitt slott ditt slott. Noor högst upp. från vänster Lilly, Ida, Alice och liggande i knä Vanessa. Foto: Västmanlands läns museumUngdomarna arbetar fram manus och regiserar informationsfilm inför kommande kulturmiljöunderlag i Dalarna. Ida och Alice gestaltar personer. Foto: Västmanlands läns museum
Tillvägagångssättet i ”Mitt slott Ditt slott” har inspirerats av Julia Göranssons kandidatuppsats ”Ungdomar: en grupp som sällan hörs när det kommer till kulturarv, Hur man talar med ungdomar om kulturarvsfrågor” samt Ebba Nilsson Löveheds masteruppsats ”Varning för barn! En studie i stadsutveckling genom dialog med barn och unga”.
Den 22 maj 2026 skrevs tio nya kulturarv in på Sveriges förteckning över immateriella kulturarv: Newroz/nouruz, majsjungning, kolning i mila, halmslöjd, tegelhantverk, Bellmanvitsar, Diwali, ljusstöpning, Bodapolska och att bada bastu.
För sammanställningen svarar Institutet för språk och folkminnen (Isof).
– De kulturarv som skrivs in i dag bidrar verkligen till att visa den bredd av levande traditioner och kunskaper i dagens Sverige. Vi hoppas att de ska hjälpa till att sprida kunskap om kulturarvens betydelse, och inspirera fler att komma med förslag på kulturarv som är viktiga för just dem, kommenterar Maria Nyström, senior rådgivare på Isof och ansvarig för arbetet med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet, i ett pressmeddelande.
Alla kan nominera kulturarv De nya kulturarven skrivs in efter att ha lämnats som förslag från allmänheten och bearbetats av Isof. En period varje år kan alla som vill lämna förslag till förteckningen genom ett formulär på Levandekulturarv.se, där också de befintliga levande kulturarven presenteras. I dagsläget är de ett hundratal. Bygd och Natur uppmärksammade 2025 tillskottet av den småländskt präglade högtiden Fössta tossdan i mass, som firas med massipantåta, på listan. Första torsdagen i mars blev en högtid så sent som 2010, medan många andra exempel på förteckningen har anor som sträcker sig hundratals eller tusentals år tillbaka.
2026 års nya levande kulturarv är:
Newroz/nouruz
Majsjungning
Kolning i mila
Halmslöjd
Tegelhantverk
Berätta Bellmanvitsar
Diwali
Ljusstöpning
Bodapolska
Bada bastu
FAKTA. Därför finns förteckningen Levande kulturarv
Sverige skrev under Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet år 2011. Alla länder som undertecknat konventionen ska upprätta en eller flera förteckningar över olika immateriella kulturarv inom det egna landet. Sveriges förteckning, Levande kulturarv, lanserades år 2014.
Sveriges arbete med konventionen leds och samordnas av Institutet för språk och folkminnen (Isof) och sker i samarbete med Nordiska museet, Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Sametinget och Statens musikverk/Svenskt visarkiv.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
