I Vindeln finns en av Västerbottens största hembygdsgårdar med 14 ditflyttade, historiska byggnader – bland annat en rökbastu, ett härbre, en bagarstuga och en smedja.
– Vi bjuder in till midsommarfirande, julmarknad, konserter och berättarcafé. Vi har också rustat oss ordentligt för tidsresor för barn, bland annat genom att införskaffa redskap för gammeldags lek, berättar Lars Löfgren, ordförande för Vindelnshembygdsförening.
Samarbetar med Finland Sedan några år tillbaka samarbetar Vindelns hembygdsförening med Stundars, ett av Finlands största friluftsmuseer, beläget strax utanför Vasa. Det grundades 1938 och består av ett flertal museigårdar som skildrar hur människor levde och arbetade på den österbottniska landsbygden omkring år 1900.
– Vasa är ju Umeås närmaste grannstad, påminner Lars Löfgren.
Tillsammans har man producerat utställningen ”Med färg och murslev”. Den bygger på en inventering av dekorationsmålade interiörer och murade eldstäder som genomfördes inom Leaderprojekten ”Österbottniskt byggnadsarv – ett samarbetsprojekt med Västerbotten” och ”Gamla gårdar och kulturarv – en resurs för Västerbotten”.
– Utställningen jämför schablonmåleri och eldstäder i Österbotten och Västerbotten. Den har fått mycket uppmärksamhet i både Finland och Sverige och kommer att visas på både Skellefteå museum och på Västerbottens museum i Umeå. Så småningom hoppas vi att den kommer till Vindeln också.
Vad betyder samarbetet med Stundars för er? – Det ger oss stimulans, pepp och idéer. Det är ett väldigt givande samarbete för oss – och även för dem.
Ska ljudsätta hembygdsgården Det var ett besök på Stundars som gav Vindelns hembygdsförenings kassör Ulrika Åkesdotter idén att ljudsätta Vindelns hembygdsgård, berättar Lars Löfgren.
– När man kliver in på Stundars hör man hur hönsen kacklar och bastun sprakar. Det förstärker autenticiteten i miljöerna.
Nu har Vindelns hembygdsförening beviljats bidrag från Riksantikvarieämbetet för att producera både audioguider och ljudmiljöer i den västerbottniska hembygdsgården.
– Vi kommer att ta hjälp av en österbottnisk tekniker för att ljudsätta fyra miljöer. Bland annat kommer besökarna att kunna höra hur kon råmar och fåren bräker i vår ladugård.
– Men vi kommer också att spela in på egen hand – till exempel ljudet av kavling och småprat till vår bagarstuga. Dialogen är inte särskilt viktig, men däremot dialekten. Det ska kännas lokalt.
Stöttas av Riksantikvarieämnbetet Projektstödet från Riksantikvarieämbetet är 178 000 kronor. Och det är inte första gången föreningen mottar medel från myndigheten för att driva kulturarvsprojekt.
– Nej det är femte gången vi får anslag, faktiskt. Tidigare har vi bland annat har vi fått pengar för att ställa i ordning och utrusta vår smedja, och för att digitalisera våra samlingar.
FAKTA. Tipsar om ansökningar för kulturarvsprojekt
Vill du ha tips och råd kring hur man söker stöd för kulturarvsprojekt? I höst håller Västerbottens läns hembygdsförbund ett webbinarium i ämnet.
Sten Rentzhog har gått ur tiden. Sten var chef för Jamtli i över 40 år och utvecklade under den tiden vårt länsmuseum till en nationell och internationell föregångare med sitt fokus på att göra historia tillgänglig och intressant för folk i allmänhet och barn i synnerhet. Efter sin pension tog Sten över ordförandeskapet i Heimbygda, Jämtland Härjedalens hembygdsförbund, 2010 där han blev kvar fram till 2018. Han tog med sig samma engagemang, glöd och visionskraft som genomsyrade hans tid på Jamtli in i Heimbygda. Under Stens tid påbörjades ett stort förändringsarbete i länets hembygdsrörelse. Hans vision var klar och tydlig: Rörelsen skulle återigen bli en resurs för länets utveckling såsom Heimbygda tidigare varit och den skulle vara en rörelse som samlade människor oavsett ålder, yrke, utbildning eller varifrån man kommer. Som Sten formulerade det i kallelsen till det första av flera rådslag om länets utveckling som Heimbygda anordnade 2015: ”Ju mer som förenar människor med platsen där de bor, desto större trivsel, motivation och självförtroende känner de. Verksamheternas viktigaste syfte är att skapa samhörighet och gemenskap – i tid och rum, mellan alla som bor i bygden, mellan generationerna, mellan förr, nu och framtid.”
Stens starka fokus på att göra historia intressant och tillgänglig för barn och unga initierade också ett omfattande arbete för att föryngra hembygdsrörelsen i länet. Främst genom att öppna upp och förändra arbetssätt, strukturer och bilden av vad och för vem en hembygdsförening är intressant. Drygt tio år efter det första rådslaget samt starten på föryngringsarbetet så kan vi konstatera att dessa delar i dag utgör en stor del av grunden för Heimbygdas arbete. Att vara en tydlig och pådrivande röst för länets hembygdsrörelse i det regionala utvecklingsarbetet har blivit en självklar del genom både projekt och påverkansarbete. Föryngrings- eller snarare förändringsarbetet, ser vi i den allt bredare generationsblandningen i våra föreningar och de nya aktiviteter som tar form riktade till barn och unga.
Det finns så mycket att säga om Sten, men kanske är det främst två delar som gör både honom och hans gärning så unik: Dels hans tydliga fokus på barn och lekens roll för lärande som banade väg för en ny pedagogik inom Sveriges museivärld. Dels hans förmåga att få vision att bli verklighet och hur tydligt sammankopplad den förmågan är till vår rörelses främsta motto: ”Om stilla du lyssnar till tider, som svunnit, Så hör du ock suset av tider, som stunda.”
Sten kunde som få andra höra de tider som svunnit och därigenom se de tider som stundar och bana väg för dem.Så det är knappast en slump att Jamtli fortsätter vara föregångare inom museivärlden eller att länets hembygdsrörelse hör till landets mest aktiva och framåtskridande.
Stens betydelse för vårt län är enormt och han lämnar ett stort tomrum efter sig. Men vägen han banat för oss är tydlig, och vi kommer att göra vårt främsta för att fortsätta bryta ny mark för den.
Vissefjärdahembygdsförening tilldelas Sveriges hembygdsförbunds utmärkelse Åretshembygdsbok2026 för boken ”Kyrkeby bränneri – berättelsen om ett unikt industri- och kulturarv i Kalmar län”. Prisutdelningen kommer ske vid en tillställning 7 november.
– Kyrkeby bränneri visar vilken kraft som finns i det ideella kulturarvsarbetet. Här har föreningen både bevarat en unik miljö, samlat kunskap och gjort historien tillgänglig för fler, säger Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges hembygdsförbund.
Så här lyder juryns motivering: ”Boken Kyrkeby bränneri är en imponerande berättelse om ett unikt svenskt kulturarv – tillverkningen av potatisbrännvin. Engagerade Vissefjärdabor har samlat kunskap från skrifter och skrönor och genom samtal med äldre bränneriarbetare. Deras arbete har också omfattat rekonstruktion och renovering av hela anläggningen, där tillverkningen har återupptagits och i dag drivs av Vissefjärda hembygdsförening. Den inledande historiken är mycket lärorik. Boken är välskriven och har en briljant formgivning, med ett rikt och fantastiskt bildmaterial. Sammantaget är detta en bok vars betydelse och attraktionskraft torde sträcka sig långt utanför Vissefjärda sockens gränser.”
Utmärkelsen Årets hembygdsbok är instiftad av Sveriges hembygdsförbund för att uppmärksamma kulturhistorisk litteratur. Varje år ger förbundets 2 000 medlemsföreningar ut runt 1 300 skrifter som på olika sätt berättar om lokalsamhällenas människor, miljöer och utveckling men också om det immateriella kulturarvet.
Varje år ger förbundets 2 000 medlemsföreningar ut runt 1 300 skrifter.
Kyrkeby gårdsbränneri, Emmaboda kommun, Kalmar län är ett museibränneri i gårdsmiljö över brännvinsbränning från 1770-talet till 1971. Vid nedläggningen 1971 hade bränneriet varit i drift i drygt 220 år. Ägarna låste dörrarna och bränneriet bevarades i det skick det var vid nedläggningen. År 1988 skänkte de sista ägarna anläggningen till Vissefjärda Hembygdsförening. Bränneriet byggnadsminnesförklarades år 2000. Till anläggningen hör 28 byggnader, med bränneri, mälteri, spritcisternbyggnad, arbetarbostäder, herrgård, trädgård, en engelsk park och mycket annat.
Efter en nystart har bränneriet rustats upp och tillverkningen har återupptagits så nu kan det åter serveras brännvin från Kyrkeby gårdsbränneri. 2002 fick Kyrkeby utmärkelsen Årets Industriminne 2002 och 2018 tilldelades Kyrkeby Bränneri ”Årets Guldnubbe” av Spritakademin.
2022 spelade Kalmar läns museum in en film om Kyrkeby bränneri under temat ”Kalmar läns matmirakel” .
ÅRETS HEMBYGDSBOK – HEDERSOMNÄMNANDEN 2026
Förutom att utse en vinnare har juryn gett hedersomnämnanden till följande böcker:
”Sundre och Hoburgen, Gotlands dramatiska sydspets”. Utgiven i samarbete med Hoburgs hembygdsförening, på Gotland.
”Horns säteri – En historisk resa i Enhörna”. Utgiven av Enhörna Hembygdsförening, i Stockholms län.
”Livet genom tiderna i Ask och Ekebyborna”. Utgiven i samarbete med Ask Ekebyborna hembygdsförening, i Östergötland.
Rivningskartan består av en interaktiv karta över Sverige där alla som vill kan lista byggnader som rivits sedan 2016. Ursprungsidén kommer från den schweiziska organisationen Countdown2030 och det svenska initiativet har tagits av ACAN (Architects Climate Action Network) Sverige tillsammans med Sally Future Manifestation Lab.
Söker kunskap från hembygdsföreningar Nu hoppas man att även hembygdsrörelsen vill delta i kartläggningen av byggnader.
– Vi vill nå ut utanför storstäderna i högre grad och är jättetacksamma om föreningar runtom i landet kan bidra, säger Anna Mistry Bergbom, arkitekt verksam i ACAN.
Byggbranschen står i dag för 22 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp och 39 procent av avfallet enligt Boverkets miljöindikatorer. På grund av klimatkrisen behöver vi drastiskt minska våra utsläpp genom att vårda, utveckla och anpassa byggnader i stället för att riva dem, skriver Rivningskartan.se.
– Det ekonomiska systemet som vi har nu gör det mer lönsamt att riva och bygga nytt. Men många rivningar sker också på ren slentrian. Det tar mer tid och kraft att finna lösningar för att förändra något befintligt. Men det är jätteviktigt, menar Anna Mistry Bergbom.
Många rivningar sker på ren slentrian.
Kan lista både byggnader och miljöer Via sajten kan alla som vill lista rivna, hotade och räddade miljöer.
– Man får gärna lägga till så mycket information som möjligt. Till exempel bilder, eller länkar till artiklar som berättar om platsen och pågående planer för hur den är tänkt att förändras.
Det personliga elementet är extra viktigt, understryker hon.
– Man kan lägga till egna berättelser och minnen knutna till platsen i fråga.
Initiativ som finns i flera länder Rivningskartan drivs som ett ideellt projekt. Rivningskartan hoppas i nuläget på fler finansiärer. Sedan i våras har man stöd från Riksantikvarieämbetet för att underhålla och administrera sajten under ett år.
Liknande kartor finns i ett flertal länder runtom i världen.
– Vi har ett nära samarbete med organisationen i Schweiz som gjorde den första kartan. Vi hoppas kunna koppla samman alla liknande initiativ, så att man kan få överblick och jämföra hur det ser ut i olika länder.
För att riva krävs rivningslov som utfärdas av kommunen, påminner Rivningskartan. Dokumenten är offentliga handlingar, men planerna flaggas sällan i förväg. När rivningsplanerna väl offentliggörs ligger projektet ofta långt fram i planeringen.Via kommunernas hemsidor kan man i många fall hitta gällande detaljplaner och planprogram där man kan utläsa vad som ska hända i framtiden. Under rubriken ”Kulturmiljöutredningar” finns ofta information om de byggnader som finns på platsen och vad som planeras att hända med dem.
Finns det någon byggnad som du är extra mån om att bevara? – En byggnad som är på väg att rivas är Lärarnas hus på Stora Essingen i Stockholm. Det är ett platsgjutet kontorshus med fasader av natursten och fönster i ädelträ som har tillhört Lärarförbundet. Det har definitivt potential att bevaras och göras om, säger Anna Mistry Bergbom.
Den 12 september arrangeras Vandringens dag 2026. För Bodsjö hembygdsförening är vandring del av något större: att göra naturen tillgänglig för fler och bidra till bättre psykisk hälsa. Forsaleden är en sju kilometer lång vandringsled längs Forsaån i Jämtland som ingår i EU-nätverket Natura 2000. Här finns storslagen natur, fornlämningar och populära platser för både bad och fiske. Genom ett samarbete mellan bland annat regionen, Bräcke kommun, Länsstyrelsen, organisationen Hej Främling och den lokala hembygdsföreningen introduceras nu Forsaleden för fler – för att främja psykisk hälsa.
– Vi vill skapa möjligheter för svagare grupper att uppleva naturen. Det är själsläkande, säger Kjell Berg från Bodsjö hembygdsförening.
Föreningen fick Vandringspriset 2025 Projektet inleddes 2023 när Bodsjö hembygdsförening lejde sommarjobbande ungdomar att plocka skräp i Forsaleden. Förra året tilldelades föreningen Vandringspriset för sitt arbete med att tillgängliggöra vandringsleden för fler – till exempel personer med lättare funktionsvariation, äldre och mindre vana vandrare.
I en ny rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att naturvistelse är en viktig källa till välmående, men att olika grupper tillbringar olika mycket tid i utomhusmiljö. ”För att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen är det viktigt att alla har möjlighet att vistas i naturen, och det finns skäl att rikta särskilda insatser till de grupper som vistas där minst i dag”, konstaterade Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
Arrangerade bussutflykt för ovana vandrare Nu går projektet med Forsaleden in på sitt tredje år. I slutet av maj månad genomförde föreningen en bussutflykt för mindre vana vandrare, både nyanlända och boende i Sverige sedan länge. Turen gick från Bräcke samhälle till Åkerviken.
– Därifrån gick gruppen två kilometer längs ån. Det var både kvinnor och män, pensionärer och småflickor i lackskor som vandrade. En salig blandning, helt enkelt.
Som en del i tillgänglighetssatsningen har Forsaleden numera skyltar som utöver svenska kan läsas upp på engelska, tyska, somaliska och arabiska med hjälp av QR-koder. Med ekonomiskt stöd från lokala företag bjöds vandrarna på grillade hamburgare, kaffe och fika.
– Många av deltagarna hade inte varit med om något liknande förut, och tyckte det var väldigt roligt. Leden är ju dessutom anpassad just för att du ska kunna gå i vanliga kläder och gympaskor. Det krävs ingen proffsutrustning.
Kan nå fler och yngre Under 2026 satsar regeringen och SKR sammanlagt 1,32 miljarder kronor för att främja psykisk ohälsa och suicidprevention – bland annat genom statsbidrag till organisationer.
Kjell Berg hoppas att det gör att fler engagerar sig i den gemensamma folkhälsan.
– Dådet i gymnasieskolan i Fagersta visar hur viktigt det är att motverka ensamhet och psykisk ohälsa. Jag tror att ett bättre samarbete mellan kommuner och ideella föreningar kan göra stor skillnad. Dessutom gör sådana här initiativ att föreningen når ut till nya, yngre medlemmar.
FAKTA. Vandringens dag 12 september 2026
Den 12 september arrangeras Vandringens dag, med målet att locka fler att komma ut och njuta och fördjupa kunskapen om Sveriges natur- och kulturmiljöer.
Dagen initierades av Svenska Turistföreningen 2019 och genomförs i samarbete med flera olika organisationer och föreningar.
Den 30 augusti infaller Arkeologidagen 2026, då allmänheten ges möjlighet att djupdyka i historien. I samverkan med Riksantikvariämbetet ordnar länsmuseer, hembygdsföreningar och andra aktörer evenemang runt om i Sverige. I Sölvesborg arrangerar Ysane-Norje hembygdsförening, i samarbete med Sölvesborgs kommun och Blekinge fornminnesförening, en föreläsning med Bo Knarrström. Han är slagfältsarkeolog sedan början av 1990-talet, har arbetat på ett 20-tal fyndplatser runt om Europa och anlitats som expert till bland annat SVT:s serie ”Svenska slag”.
Hur stort är intresset för arkeologiska frågor i dag? – Man märker genom tv-seriers popularitet, böcker som skrivs och på så många andra sätt, att det finns ett väldigt stort intresse bland allmänheten för historia och förhistoria över huvud taget. – Om till exempel en fornlämning riskerar att ta skada på något sätt, är det något som inte accepteras av den lokala opinionen. Vi förstår allt bättre att det som handlar om vår historia är mycket viktigt för oss.
Hur märks allmänhetens historieintresse av i arkeologiska sammanhang? – Oavsett om om det handlar om visningar av hur vi arbetar vid utgrävningar, eller om vi ordnar guidningar, så kommer det alltid folk och visar sitt intresse.
Nya fynd på nyfynnet skånskt slagfält Under arkeologidagen i Sölvesborg den 30 augusti berättar Bo Knarrström om fältarbeten, fyndmaterial och nya tolkningar utifrån undersökningar som genomförts. Han belyser ett stort tidspann, från medeltiden till andra världskriget, inklusive de brutala strider som utkämpades mellan svenska och danska soldater i Skåne år 1678. Från denna tid har Bo Knarrström och hans kollegor, i Örja utanför Landskrona, gjort ett stort antal fynd på ett bortglömt slagfält. – Detta slagfält finns inte med i några andra källor, vilket är anmärkningsvärt, men det visar att sådana arkeologiska undersökningar behövs för att bättre förstå vår historia. Om bland annat detta ska jag berätta mer vid föredraget i Sölvesborg 30 augusti.
Vilka är dina förhoppningar på Arkeologidagen? – Genom åren har jag hållit föreläsningar för såväl 700 personer som för tre åhörare, och det blir alltid i intressanta diskussioner.
Finns det någon myt du vill slå hål på när det gäller arkeologi? – Det kan jag absolut göra. En vanlig bild som många har är att vi vi sitter med en pensel i handen ute på fyndplatsen och putsar lite på något föremål i keramik, och att vädret är soligt och fint. Så kanske vår arbetssituation kan se ut en dag på ett år, när vi ska ta emot en grupp besökare för visning ute vid en utgrävning. Men vanligare är att en 40-tons grävmaskin är i full gång med att schaktgräva. Det är ett effektivt arbete, som kan göras med stor precision, lerlager för lerlager, säger Bo Knarrström.– Det brukar heller inte kommer några grupper av besökare ut till fyndplatserna i november, när det är slaskigt och vi ligger och arbetar i lera med iskallt snöblandat regn rakt i ansiktet.
FAKTA. Det är Arkeologidagen
Sedan 1988 arrangeras Arkeologidagen årligen sista söndagen i augusti. Riksantikvarieämbetet samlar aktörer runt om i Sverige, som bjuder in allmänheten att delta genom att skapa lokala arrangemang om arkeologi och kulturhistoria. 30 augusti 2026 hålls drygt 40 sådana arrangemang, i flera fall i hembygdsföreningars regi:
Föreningen Stensho Fornborgens vänner i Skåne arrangerar föredrag på Österlens museum i Simrishamn. Anna Andréasson Sjögren, arkeolog och kulturvetare, berättar om det gröna kulturarvet – som trädgårdsarkeologi, kulturväxternas historia, kyrkogårdshistoria och ”blommande fornlämningar”.
Kulturföreningen Lyktan i Göteborg arrangerar en temadag om Labyrinter – i arkeologi, historia och kultur, med utställningar, guidad exkursion och föredrag.
På andra våningen, i Arkeologirummet i Falkenbergs Hembygdsmuseum, hålls premiärvisning av en ny utställning om Falkenbergs arkeologiska historia samt en prova på-arkeologisk utgrävning.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
