”I hela landet skapar ideella kulturföreningar verksamhet, mötesplatser och möjligheter till deltagande, skapande och arrangörskap. En stor del av detta arbete hålls samman genom riksorganisationer som erbjuder utbildningar, nätverk, medlemsstöd, samordning och utveckling”, skriver Anna Livion Ingvarsson, verksamhetschef för Ideell kulturallians, i ett uttalande.
Inflationen har urholkat stöden Rapporten bygger på en analys av statliga verksamhets- och organisationsstöd mellan 2016 och 2026 samt en enkät bland medlemsorganisationerna. Enligt rapporten har de ideellt organiserade kulturorganisationernas resurser minskat med 34 procent i reala termer under perioden. Om stöden hade följt inflationen skulle organisationerna tillsammans ha haft omkring 35 miljoner kronor mer att bedriva verksamhet för i dag.
”Konsekvenserna för kulturlivet märks redan nu”, konstaterar Anna Livion Ingvarsson.
”Osynliga” nedskärningar För många organisationer syns inte nedskärningarna direkt i budgetarna. De kan ha fått ungefär samma anslag som tidigare eller mindre nominella höjningar. Men när kostnadsökningarna för personal, lokaler, resor och verksamhet räknas in har resurserna krympt betydligt.
Rapporten pekar också på att många organisationer blivit allt mer beroende av projektstöd. Samtidigt ökar kraven på ansökningar, uppföljning och rapportering. När långsiktiga organisationsstöd ersätts av kortsiktiga projektmedel blir det svårare att finansiera kanslier, medlemsservice, utbildningar och annan verksamhet som utgör grunden för organisationernas arbete.
Sveriges hembygdsförbund får mindre för kultur Sveriges hembygdsförbund är en av organisationerna i rapportens underlag. För SHF har stöden från kulturpolitiskt håll i reala termer minskat med sammantaget 32 procent på tio år, enligt generalsekreterare Jan Norwall.
Medlemsföreningarna arrangerar omkring 30 000 öppna aktiviteter varje år, varav många riktar sig till barn och unga, men stödet från Kulturrådet har alltid varit begränsat, framhåller han.
– Trots föreningarnas betydelse för kulturliv utanför centralorterna har stödet från Kulturrådet alltid varit väldigt blygsamt – som mest 490 000 kronor. I dag får vi nöja oss med 350 000 kronor.
Även det större stödet från Riksantikvarieämbetet har minskat i reala termer.
– I dag mottar SHF 1,7 miljoner kronor. En minskning med 100 000 kronor jämfört med 2016. Men räknar man in inflationen är det en minskning med 29 procent, konstaterar Jan Nordwall.
Ökning av stöd för miljö Samtidigt har bidragen från miljöpolitiken till Sveriges hembygdsförbund utvecklats i motsatt riktning. Det stödet har ökat kraftigt under samma period.
2016 uppgick bidraget till 600 000 kronor. I dag mottar SHF 1,5 miljoner kronor. En ökning med 89 procent om man räknar in inflationen.
Den utvecklingen, tillsammans med medlemsavgifter och andra intäkter, har gjort att förbundet kunnat fortsätta utveckla verksamheten.
– Till skillnad från andra ideella kulturorganisationer har SHF en unikt stark egenfinansiering genom medlemsavgifter. Affärsavtalet med Länsförsäkringar Halland har vissa år också bidragit till att vi kunnat bygga upp Hembygdsportalen. Sammantaget betyder detta att vi kan arbeta långsiktigt och även utveckla stödet till medlemsföreningarna, säger Jan Nordwall.
Nyligen fick Sveriges nationella förteckning över levande kulturarv tio nya tillskott, som ett led i förvaltandet av Unesco-konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet. När Unesco skapade konventionen fanns det redan förteckningar över det fysiska och det materiella kulturarvet.
I en stor del av världen är de muntliga traditionerna betydande, vilket var ett argument för den nya konventionen som Sverige sedan skrev under 2011. Immateriellt kulturarv kan vara allt från högtider, musik och hantverk till dialekter, mattraditioner och lokala sägner. Det handlar om sådant som människor gör tillsammans och lär av varandra.
Ofta förs kunskapen vidare muntligt – genom berättelser runt köksbordet, i föreningslivet eller under hembygdsdagar och guidningar.
Satsning på berättande i Stockholms län I Stockholms län pågår för närvarande ett arbete för att synliggöra och dokumentera länets levande kulturarv, med särskilt fokus på just berättande och muntliga traditioner – sådant som inte går att ställa i en monter men som ändå formar människors identitet och relation till en plats. Projektet ”Levande traditioner i Stockholms län” drivs av flera aktörer, däribland Stockholms läns museum och Stockholms läns hembygdsförbund. Utgångspunkten är att kulturarv inte bara handlar om att bevara gamla byggnader och föremål, utan också om att ta vara på kunskaper, minnen och praktiker som fortfarande används och berättas i dag.
I mars 2026 arrangerades en konferens på temat i Farsta. Under en heldag samlades forskare, kulturarbetare och föreningsaktiva för att diskutera hur berättelser och traditioner kan dokumenteras och föras vidare.
Efterlyses: Fler vardagsberättelser Jonas Engman, etnolog och folklorist vid Nordiska museet, efterlyste fler vanliga berättelser. Det är sällan vardagsberättelser om både det triviala och existentiella rapporteras in till museernas samlingar, menade han. Här kan Unescos ramverk kring immateriellt kulturarv inspirera till att samla in mer vardagliga berättelser om hur vi människor betraktar världen. Allt berättande, alla gestaltningar av världen vi lever i, är viktiga att dokumentera. Stater och länder vill gärna lyfta fram immateriella kulturarv som en del av en nationell snäv identitet, vilket man som forskare kan vara kritisk till, påtalade Jonas Engman.
Unga gör radio om skärgården Med de yngre målgrupperna har berättandet flyttat till digitala format. Katja Uneborg och Sven R. Ohlson presenterade det pedagogiska arbetet med Radio Möja och ungas berättelser från skärgården. Unga i åldern 10 till 15 år deltar i ett podläger för att göra research och välja ut berättelser, skapa en inspelningsplan, klippa ljud och lära sig mer om formatet. Berättelserna handlar om skärgårdens liv – allt från fisketurer i gryningen och stormiga vintrar till midsommarfiranden på dansbanor. Historierna från både dåtid och nutid blir en del av platsbundna berättelser där generationer möts. Här har bland annat true crime-rörelsen varit en inspiration och man är också en del av Möjas Kulturella Ungdomsrörelse (MKU) med olika kulturaktiviteter.
Berättarkvällar på Ingarö Kristina Nordblom, folkhögskollärare, har ägnat mycket tid åt att undersöka vad som hänt i bygden de senaste 200 åren. Hon flyttade från Värmdö till Ingarö och i samband med studier samlade hon berättelser och sägner från sin nya ö. Hon vände sig också till hembygdsföreningen för att anordna berättarkvällar som blev mycket populära. Även här fick deltagarna ta del av historiska berättelser från ön.
Med kulturarv och historiska berättelser som utgångspunkt, har museet i Kalmar sedan år 2012 arbetat målmedvetet med att nå äldregrupper på deras villkor. – Vi vet att dessa möten spelar roll för välbefinnandet och att de äldre har massor att bidra med, säger Linda Liljeberg, projektledare på Kalmar läns museum.
Minnesväskor skapar samtal Museets personal har exempelvis besökt alla länets äldreomsorgsboenden med välpackade ”minnesväskor”, som gett upphov till berikande samtal och möten. Nu har Kalmar läns museum fått 3 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse, för att under åren 2026-2028 utveckla sina äldrebesök.
– Under dessa tre år ska vi skapa en långsiktig struktur, så att kulturarvsarbetet på boenden och träffpunkter lever vidare i många år framåt, säger Linda Liljeberg.
Inspiration från Sydafrika Kalmar läns museum har bland annat hämtat inspiration från sitt tidigare utbyte med omsorgen i Sydafrika, där det finns en lång tradition av att betrakta umgänge, vardagstrivsel och historiska minnen som något viktigt. Guidningar och högläsnings- och samtalsbesök inom äldreomsorgen är andra beprövade delar av Kalmar läns museums verksamhet. Museet har även arrangerat tedanser, med jazz på kalmaritiska om platser i närområdet.
– Vi har en hel bank av rekvisita och historiska tidstypiska kläder som vi kan jobba med, utan att behöva vara rädda för att något går sönder, säger Linda Liljeberg.
Det viktiga är att lyssna, få till möten, väcka minnen och bygga ett rum för samtal om vår historia.
Stenkulor och nylonskjortor Linda Liljeberg minns ett tillfälle när länsmuseet hade med sig glaskulor till en äldregrupp i länet, för att visa hur man spelar kula. Då fick hon veta att förr i tiden spelade man med stenkulor. En annan gång berättade en äldre man om hur han blivit säljare i Sverige av amerikanska nylonskjortor.
– Det viktiga är att lyssna, få till möten, väcka minnen och bygga ett rum för samtal om vår historia, säger Linda Liljeberg.
Museet kommer till målgruppen Linda Liljeberg förklarar att många äldre, av till exempel av ekonomiska skäl, inte har möjlighet att möta kulturarvet genom museibesök. Därför är det viktigt att museets personal kommer ut till omsorgsboenden och träffpunkter.
De äldre behöver få känna att deras historia och livsberättelse är viktig och har betydelse, förklarar hon.
– Vi vill också skapa ett nätverk med anställda inom äldreomsorgen, så att det här arbetet blir långsiktigt. Många av de anställda är unga. De kanske inte har hört talas om de äldres uppväxt med till exempel 1950- och 1960-talets dansbanor.
Skapa arbetsmodell Målsättningen för Kalmar läns museum är också att, under de kommande tre åren, skapa en arbetsmodell som får regional och nationell spridning.
Även Konst- och designcentret Vandalorum i Värnamo har fått 3 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse, till sitt nya äldreprojekt ”Årsrik”. Under åren 2026-2028 ska äldre erbjudas bland annat workshops med professionella konstnärer och formgivare, visningar av aktuella utställningar, ambulerande utställningar, trädgårdsprogram samt filmade visningar från utställning och trädgård. Syftet är att öka livskvaliteten för behövande äldre i hela Småland.
– Konst och design väcker människors sinnen till liv och skapar ökat välmående. Äldre är i ett särskilt behov av estetisk och intellektuell stimulans som stärker positiva tankar, minnen och känslor, säger Elna Svenle, museichef på Vandalorum i ett pressmeddelande.
Studieförbundens kulturella verksamhet befinner sig på historiskt låga nivåer. Det framkommer i en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys som belyser utveckling och geografisk variation för studieförbundens kulturella verksamhet.
Efter att ha toppat 2019 rasade utbud och deltagande till följd av pandemin, och har sedan dess inte återhämtat sig.
Såväl antalet arrangemang som deltagare har minskat kraftigt. Till exempel var antalet studiecirkelträffar 58 procent lägre 2024 jämfört med 2019, före pandemin. Antalet arrangemang med kulturprogram var 66 procent lägre 2024 än 2019.
– Rapporten visar som väntat att pandemin innebar en kraftig minskning i studieförbundens kulturella verksamhet. Men det är anmärkningsvärt att deltagande och antal arrangemang har legat kvar på så låga nivåer även åren efter pandemin, säger Erik Vestin, utredare och statistiker vid Myndigheten för kulturanalys i ett pressmeddelande.
Det är anmärkningsvärt att deltagande och antal arrangemang har legat kvar på så låga nivåer.
Mest aktivitet i avlägsna landsbygdskommuner Statistiken i rapporten bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån för perioden 2004–2024. Till den kulturella verksamheten hos studieförbunden räknas bildkonst, skönlitteratur och skrivande, musik, hantverk och design, medieproduktion samt spel och hobby.
Studieförbund är, vid sidan av bibliotek, den enda form av publik kulturverksamhet som finns i landets samtliga 290 kommuner. I det stora hela är mängden arrangemang och deltagare fördelade mellan kommungrupperna på ett liknande sätt som befolkningen. Antalet arrangemang och deltagare per capita är dock något högre i landsbygdskommunerna, i synnerhet de som ligger på långt avstånd från någon större stad. Detta är också den kommuntyp som har flest studiecirklar per capita. Lägst var aktiviteten i gengäld i landsbygdskommuner nära större städer.
Folkbildning och ideell sektor av intresse Rapporten ”Studieförbundens kulturella verksamhet” är en del i Kulturanalys arbete med att stärka kunskapen om folkbildningens och den ideella sektorns roll i kultursektorn.
Utvecklingen är intressant för myndigheten särskilt för sitt breda deltagande, och som en av få typer av kulturverksamheter som återfinns i alla landets kommuner, skriver Kulturanalys chef Mats Granér i rapportens förord.
Studieförbunden är också relevanta att studera just nu eftersom deras verksamhetsförutsättningar har förändrats kraftigt under de senaste åren, konstaterar rapportförfattarna.
År 2023 minskade det statliga anslaget till studieförbund och folkhögskolor från 4,8 till 4,3 miljarder kronor. Under 2024 började regeringen också specificera hur anslaget skulle fördelas mellan studieförbund och folkhögskolor. I samband med detta minskade den del som i slutändan tillföll studieförbunden ytterligare – från 1,8 miljarder till 1,5 miljarder kronor per år.
Läs hela rapporten Studieförbundens kulturella verksamhet här.
– Det är viktigt att fler får möjlighet att upptäcka historien där man bor. När generationer möts kring kulturarvet skapas både kunskap och gemenskap, säger Jan Nordwall generalsekreterare för Sveriges hembygdsförbund.
Totalt arrangerades omkring 6 100 aktiviteter för barn och unga runt om i landet under 2025. Det innebär en ökning av antalet barn och unga som deltog jämfört med tidigare år, enligt ny statistik från Sveriges hembygdsförbund.
– Den ökning vi ser nationellt är mycket glädjande. Föreningarna arbetar aktivt för att nå yngre målgrupper och skapa verksamhet som väcker intresse för lokal historia och kulturarv, säger Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges hembygdsförbund.
Runt om i landet bjuder hembygds- och kulturarvsföreningar in barn och unga till slöjdläger, hantverk, bak i vedeldad ugn och praktiskt lärande i olika kulturmiljöer. Under lov och högtider ordnas pyssel, historiska lekar, guidningar och prova-på-aktiviteter som väcker nyfikenhet på platsens historia och traditioner.
Sveriges hembygdsförbunds statistik bygger på enkätsvar från 1 153 av förbundets 2 060 medlemsföreningar. Läs mer om föreningarnas verksamhet 2025 på förbundets hemsida, under statistik.
Föreningarna arbetar aktivt för att nå yngre målgrupper och skapa verksamhet som väcker intresse för lokal historia och kulturarv.
FN-organet Unesco utsåg år 1996 Laponia i norra Sverige till världsarv. Det anses vara Europas största sammanhängande naturlandskap, med flera tusenåriga spår av mänsklig verksamhet.
Förra året placerade Unescos världsarvskommitté Laponia, eller Laponia-tjuottjudus på samiska, under så kallad ”reaktiv övervakning”. Detta sedan regeringen beviljat bearbetningskoncession för gruvbrytning vid Kallak/Gállok, drygt 30 kilometer från världsarvsgränsen.
Riksantikvarieämbetet rapporterar till Unesco Med anledning av Unescos varningsflagg för Laponia, har Riksantikvarieämbetet nu i dagarna skickat in en rapport till Unesco om hur Sveriges förvaltning av Laponia fortskrider. I detta svar står att den gruvkoncession som beviljats vid Kallok/Gállok visserligen ”ger rätt att utvinna mineraler”. Men för att en gruva verkligen ska kunna etableras krävs tillstånd enligt miljöbalken, och någon ansökan om ett sådant tillstånd har ännu inte lämnats in, poängterar Riksantikvarieämbetet.
– Nu är det viktigt att fortsätta bevaka att Laponias värden inte skadas, och att en kommande prövning kring miljötillstånd för gruvverksamhet föregås av konsekvensanalyser, som utreder påverkan på världsarvet och förmedlas till Unesco, säger Elene Negussie, utredare vid Riksantikvarieämbetet.
Nu är det viktigt att fortsätta bevaka att Laponias värden inte skadas.
Unik kombination av natur- och kulturvärden Laponia är 9 400 kvadratkilometer stort. I området ingår nio samebyar, nationalparkerna Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet och Muddus, plus naturreservaten Sjávnja och Stubbá. Här finns en unik kombination av natur- och kulturvärden. Men Unesco beskriver sin oro för att gruvverksamhet i Kallak/Gállok kommer att påverka renarnas flyttleder och betesområden, utanför världsarvet där renarna rör sig mellan sommar- och vinterbete. På grund av gruvplanerna finns därför en risk för att Laponia i framtiden kan komma att avlistas som världsarv.
Analyserar Unescos rekommendationer Riksantikvarieämbetet beskriver i sin rapport till Unesco att man, tillsammans med Naturvårdsverket, arbetar med att analysera Unescos rekommendationer, ”i dialog med berörda parter”. Arbetet med att ta fram underlag som stärker skyddet av Laponia pågår, förklarar Riksantikvarieämbetet.
Hembygdsförbundet har ingen direkt medverkan i detta arbete, förklarar kulturmiljöstrategen Helena Rosenberg.
– Däremot är vi med i programrådet för traditionell kunskap och hållbart sedvanebruk, som samordnas av Sametinget i samverkan med Centrum för biologisk mångfald vid SLU, säger hon.
– Det är ett nationellt arbete med att uppfylla delar av det svenska genomförandet av FN:s konvention om biologisk mångfald. Där diskuteras både frågor om samiskt kulturlandskap och andra lokala samhällen med traditionella livssätt som är relevanta för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, säger Helena Rosenberg.
Liverpool förlorade världsarvsstatus 2021 Unesco publicerar årligen en lista över hotade världsarv, där många har koppling till väpnade konflikter. Andra är utsatta för hårt tryck, till följd av stadsutveckling, utvinning av naturresurser eller andra anspråk. År 2021 förlorade till exempel den brittiska hamnstaden Liverpool sin världsarvsstatus, när det byggdes bostäder och en fotbollsarena i stadens viktorianska hamnmiljö.
Unesco beskriver sin oro för att gruvverksamhet i Kallak/Gállok kommer att påverka renarnas flyttleder och betesområden.
FAKTA. Unescos motivering för Laponias naturvärden: ”Området är ett framstående exempel på hur jorden har utvecklats framför allt geologiskt, och hur ekologiska och biologiska förändringar sker i dag. Här finns även enastående naturfenomen med exceptionell naturskönhet liksom betydelsefulla naturliga lokaler för att skydda biologisk mångfald.”
FAKTA. Unescos motivering för Laponias kulturvärden: ”Lapplands världsarv i norra Sverige, som alltsedan förhistorisk tid varit befolkat av samerna är ett av de bäst bevarade exemplen på ett nomadområde i norra Skandinavien. Det innehåller bosättningar och betesmarker för stora renhjordar, en sed som en gång i tiden var mycket vanlig och har spår tillbaka till ett tidigt stadium i människans ekonomiska och sociala utveckling.”
Sveriges 15 världsarv
• Birka och Hovgården, Mälaren
• Drottningholms slottsområde, Stockholm
• Engelsbergs Bruk, Västmanland
• Falun och Kopparbergslagen
• Gammelstads kyrkstad, Luleå
• Grimeton radiostation, Halland
• Hansestaden Visby
• Hällristningsområdet Tanum, Bohuslän
• Hälsingegårdarna
• Höga kusten
• Laponia
• Skogskyrkogården, Enskede, Stockholm
• Struves meridianbåge (mätpunkter från Hammarfest i Norge till Izmail vid Svarta havet)
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
