I Vindeln finns en av Västerbottens största hembygdsgårdar med 14 ditflyttade, historiska byggnader – bland annat en rökbastu, ett härbre, en bagarstuga och en smedja.
– Vi bjuder in till midsommarfirande, julmarknad, konserter och berättarcafé. Vi har också rustat oss ordentligt för tidsresor för barn, bland annat genom att införskaffa redskap för gammeldags lek, berättar Lars Löfgren, ordförande för Vindelnshembygdsförening.
Samarbetar med Finland Sedan några år tillbaka samarbetar Vindelns hembygdsförening med Stundars, ett av Finlands största friluftsmuseer, beläget strax utanför Vasa. Det grundades 1938 och består av ett flertal museigårdar som skildrar hur människor levde och arbetade på den österbottniska landsbygden omkring år 1900.
– Vasa är ju Umeås närmaste grannstad, påminner Lars Löfgren.
Tillsammans har man producerat utställningen ”Med färg och murslev”. Den bygger på en inventering av dekorationsmålade interiörer och murade eldstäder som genomfördes inom Leaderprojekten ”Österbottniskt byggnadsarv – ett samarbetsprojekt med Västerbotten” och ”Gamla gårdar och kulturarv – en resurs för Västerbotten”.
– Utställningen jämför schablonmåleri och eldstäder i Österbotten och Västerbotten. Den har fått mycket uppmärksamhet i både Finland och Sverige och kommer att visas på både Skellefteå museum och på Västerbottens museum i Umeå. Så småningom hoppas vi att den kommer till Vindeln också.
Vad betyder samarbetet med Stundars för er? – Det ger oss stimulans, pepp och idéer. Det är ett väldigt givande samarbete för oss – och även för dem.
Ska ljudsätta hembygdsgården Det var ett besök på Stundars som gav Vindelns hembygdsförenings kassör Ulrika Åkesdotter idén att ljudsätta Vindelns hembygdsgård, berättar Lars Löfgren.
– När man kliver in på Stundars hör man hur hönsen kacklar och bastun sprakar. Det förstärker autenticiteten i miljöerna.
Nu har Vindelns hembygdsförening beviljats bidrag från Riksantikvarieämbetet för att producera både audioguider och ljudmiljöer i den västerbottniska hembygdsgården.
– Vi kommer att ta hjälp av en österbottnisk tekniker för att ljudsätta fyra miljöer. Bland annat kommer besökarna att kunna höra hur kon råmar och fåren bräker i vår ladugård.
– Men vi kommer också att spela in på egen hand – till exempel ljudet av kavling och småprat till vår bagarstuga. Dialogen är inte särskilt viktig, men däremot dialekten. Det ska kännas lokalt.
Stöttas av Riksantikvarieämnbetet Projektstödet från Riksantikvarieämbetet är 178 000 kronor. Och det är inte första gången föreningen mottar medel från myndigheten för att driva kulturarvsprojekt.
– Nej det är femte gången vi får anslag, faktiskt. Tidigare har vi bland annat har vi fått pengar för att ställa i ordning och utrusta vår smedja, och för att digitalisera våra samlingar.
FAKTA. Tipsar om ansökningar för kulturarvsprojekt
Vill du ha tips och råd kring hur man söker stöd för kulturarvsprojekt? I höst håller Västerbottens läns hembygdsförbund ett webbinarium i ämnet.
Pionjärfotografen Sophie Janson donerade sin bildskatt till Västernärkes hembygdsförening. Nu har bilderna digitaliserats – och ett torg i bygden har fått fotografens namn.
– Människor och djur är återkommande motiv hos Sophie Janson. Ofta står de utanför sitt hem, säger Gunnar Öquist från Västernärkes hembygdsförening.
Han har ägnat flera år åt att digitalisera Jansons efterlämnade glasnegativ. Bilderna kan nu nås via föreningens webbaserade bilddatabas.
– Hon var väldigt känslig vad gäller ljus. Inget lämnades åt slumpen i hennes fotografier.
Verksam som fotograf i 50 år Sophie Janson var verksam som fotograf under 1900-talets första hälft. Länge drev hon en egen porträttateljé i Fjugesta men cyklade också omkring i Närke som dokumentärfotgraf.
– Janson föddes in i en relativt välbeställd jordbrukarfamilj år 1874. Hon ville inte bli piga, och började därför utbilda sig på handelsskola. När hon fick hon höra att fotograf var ett välbetalt jobb bestämde hon sig för att satsa på det. Det var ett av få yrken som var möjliga för kvinnor på den tiden, berättar Gunnar Öquist.
Under sina 50 år som fotograf hann Sophie Janson dokumentera flera generationer närkingar. Att bildskörden sedermera hamnade hos Västernärkes hembygdsförening berodde på att Janson själv var medlem i föreningen sedan länge, och mån om att bilderna skulle bevaras för framtiden.
– Men det hade också praktiska skäl. Glasnegativ är både tunga och skrymmande. Sammanlagt gör de efterlämnade negativen anspråk på uppåt 50 löpmeter.
– Det motsvarar ett helt rum, förtydligar Gunnar Öquist.
Hur har hembygdsföreningen förvarat glasplåtarna i alla år? – Från början hade man planer på att förvara dem i en fattigstuga från 1700-talet. Men som tur var kom man till sans och tog kontakt med Stadsarkivet i Örebro. Där är det perfekta förhållanden – mörkt och svalt.
Under sina 50 år som fotograf hann Sophie Janson dokumentera flera generationer närkingar.
Arrangemang ger ledtrådar om makt och släktförhållanden Ofta var människorna som Sophie Janson fotograferade uppställda i grupp.
– Man får ledtrådar om människors position genom bilderna. Hästar hade man gärna med i bild, för de signalerade makt. Ibland kan en liten pojke stå ensam, en bit ifrån resten av familjen. Då kan man ana att han är fosterbarn.
Vad betyder Sophie Jansons bilder för Fjugesta? – Det som har störst betydelse är faktiskt att det inte bara är fotografierna som sparats. Vi har också sittningsboken, det vill säga loggboken med uppgifter om vem som beställt bilden, var denne bodde, vad bilden kostade och var den togs. På så vis blir det ett slags bygdearkiv.
Har namngett torg i Fjugesta När Sophie Janson dog 106 år gammal var hon Örebro läns äldsta invånare. Och sedan i somras bär torget i Fjugesta hennes namn.
– Det är torget mitt i samhället, med apotek, Konsum och kommunhus. Det var vi i hembygdsföreningen lade fram namnet som ett medborgarförslag, säger Gunnar Öquist.
FAKTA. Utställning i Fjugesta december 2026
Bläddra bland Sophie Jansons bilder på Västernärkes hembygdsförenings hemsida.
Med anledning av att fotografikonsten fyller 200 år anordnar Västernärkes hembygdsförening och Lekebergs fotoförening i december 2026 en fotoutställning i Fjugesta utställningshall. Vernissage 14 december. Alla som vill inbjuds att välja en Sophie Janson-bild ur bilddatabasen och göra en egen tolkning av den. Se Nytolkat.se.
Läs mer om Sophie Jansons värv! ”Sophie Janson – Ljusets drottning” och ”En livsresa i ljus och svartvitt” är båda böcker av Rolf Jansson.
Den 12 september arrangeras Vandringens dag 2026. För Bodsjö hembygdsförening är vandring del av något större: att göra naturen tillgänglig för fler och bidra till bättre psykisk hälsa. Forsaleden är en sju kilometer lång vandringsled längs Forsaån i Jämtland som ingår i EU-nätverket Natura 2000. Här finns storslagen natur, fornlämningar och populära platser för både bad och fiske. Genom ett samarbete mellan bland annat regionen, Bräcke kommun, Länsstyrelsen, organisationen Hej Främling och den lokala hembygdsföreningen introduceras nu Forsaleden för fler – för att främja psykisk hälsa.
– Vi vill skapa möjligheter för svagare grupper att uppleva naturen. Det är själsläkande, säger Kjell Berg från Bodsjö hembygdsförening.
Föreningen fick Vandringspriset 2025 Projektet inleddes 2023 när Bodsjö hembygdsförening lejde sommarjobbande ungdomar att plocka skräp i Forsaleden. Förra året tilldelades föreningen Vandringspriset för sitt arbete med att tillgängliggöra vandringsleden för fler – till exempel personer med lättare funktionsvariation, äldre och mindre vana vandrare.
I en ny rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att naturvistelse är en viktig källa till välmående, men att olika grupper tillbringar olika mycket tid i utomhusmiljö. ”För att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen är det viktigt att alla har möjlighet att vistas i naturen, och det finns skäl att rikta särskilda insatser till de grupper som vistas där minst i dag”, konstaterade Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
Arrangerade bussutflykt för ovana vandrare Nu går projektet med Forsaleden in på sitt tredje år. I slutet av maj månad genomförde föreningen en bussutflykt för mindre vana vandrare, både nyanlända och boende i Sverige sedan länge. Turen gick från Bräcke samhälle till Åkerviken.
– Därifrån gick gruppen två kilometer längs ån. Det var både kvinnor och män, pensionärer och småflickor i lackskor som vandrade. En salig blandning, helt enkelt.
Som en del i tillgänglighetssatsningen har Forsaleden numera skyltar som utöver svenska kan läsas upp på engelska, tyska, somaliska och arabiska med hjälp av QR-koder. Med ekonomiskt stöd från lokala företag bjöds vandrarna på grillade hamburgare, kaffe och fika.
– Många av deltagarna hade inte varit med om något liknande förut, och tyckte det var väldigt roligt. Leden är ju dessutom anpassad just för att du ska kunna gå i vanliga kläder och gympaskor. Det krävs ingen proffsutrustning.
Kan nå fler och yngre Under 2026 satsar regeringen och SKR sammanlagt 1,32 miljarder kronor för att främja psykisk ohälsa och suicidprevention – bland annat genom statsbidrag till organisationer.
Kjell Berg hoppas att det gör att fler engagerar sig i den gemensamma folkhälsan.
– Dådet i gymnasieskolan i Fagersta visar hur viktigt det är att motverka ensamhet och psykisk ohälsa. Jag tror att ett bättre samarbete mellan kommuner och ideella föreningar kan göra stor skillnad. Dessutom gör sådana här initiativ att föreningen når ut till nya, yngre medlemmar.
FAKTA. Vandringens dag 12 september 2026
Den 12 september arrangeras Vandringens dag, med målet att locka fler att komma ut och njuta och fördjupa kunskapen om Sveriges natur- och kulturmiljöer.
Dagen initierades av Svenska Turistföreningen 2019 och genomförs i samarbete med flera olika organisationer och föreningar.
Inför kommunalvalet 13 september arrangerade Solnahembygdsförening i slutet av augusti 2026 en lokalpolitisk hearing. Det är tredje gången föreningen håller i ett sådant arrangemang. Jörgen Mark-Nielsen, vice ordförande, berättar mer.
Hur upplevde ni kvällen, blev samtalet vadni hade hoppats på? – Arrangemanget utformades som en hearing, vilket beskrivs som en ”offentlig utfrågning av sakkunniga personer”. Och våra lokalpolitiker är ju sakkunniga just på lokalpolitik. Det var alltså inte en debatt där olika åsikter bryts mot varandra; debatter behövs förstås också men det finns redan ett forum för dessa: fullmäktigemöten. Här ville vi lyssna till politikernas bästa idéer och visioner, inte varför de menar att andra har fel. Det tycker vi är ett bättre format för en partipolitiskt obunden förening som hembygdsföreningen är.
Solna hembygdsförenings vision är att lära av historien, leva i nuet och bry sig om framtiden. Detta var också grunden för de tre frågor vi ställde till politikerna:
– Solna stad fyller 83 år i år – berätta om något som skett – bra eller dåligt – och som du tycker vi kan lära oss av.
– Om en person eller familj överväger att flytta från Solna – vilka är dina tre viktigaste argument för att få dem att stanna kvar i Solna?
– Hur skulle Solna se ut år 2035 om du fick bestämma själv?
Under hearingens tre pass lyftes dessa frågeställningar. Samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige medverkade i hearingen. Stämningen var god och deltagarna bjöd på sina tankar om Solna igår, idag och i morgon. Utifrån såväl partiprogram som personliga erfarenheter och utgångspunkter. Så vi är klart nöjda med kvällen.
Här ville vi lyssna till politikernas bästa idéer och visioner, inte varför de menar att andra har fel.
Var det några svar eller resonemang som överraskade er när det gällde frågan om vad Solna kan lära av sitt förflutna? – Att staden allt sedan 1960-talet har drabbats av flera stora leder och järnvägar med genomfartstrafik som skapar barriärer mellan stadsdelarna var inte någon nyhet för oss som bor här. Men att staden samtidigt lyckats slå vakt om och bygga vidare på den historia och kulturhistoria som är unik för de olika stadsdelarna var ett nytt och intressant perspektiv. Det handlar om militärstaden, filmstaden, idrottsstaden och de kungliga slotten liksom nationalstadsparken och det nyöppnade friluftsmuseet på Överjärva gård. Och allt detta är ju faktiskt saker som hembygdsföreningen engagerat sig i.
Hur många kom och lyssnade? Når ett sådant här arrangemang personer utanför den vanliga kretsen kring hembygdsföreningen?
– Omkring 50 personer kom och lyssnade på hearingen och de allra flesta var medlemmar i föreningen. Det var också vår primära målgrupp. Vi tror att det finns ett intresse även bland andra Solnabor, men då behövs det lite mer extern marknadsföring av hearingen för att de ska komma.
Ni har arrangerat liknande hearingar tidigare valår. Hur uppstod idén? – Bakgrunden är att vi vill bidra till ett ökat engagemang för och diskussion om vår hembygd. Det innebär bland annat att vi vill ta del av de politiska partiernas tankar om Solna och då främst det långsiktiga perspektivet. Vi vill också bidra till att lyfta de kommunalpolitiska frågorna som ibland kommer i bakgrunden i och med att valdagen är gemensam för kommun, region och riksdag. Partierna har alltid varit positiva till att medverka i våra hearingar och oftast låtit sig representeras av första namnet på den kommunala valsedeln.
Vilka råd skulle ni ge till andra hembygdsföreningar som funderar på att ordna en lokalpolitisk hearing? Vad är viktigast att tänka på för att få politikerna att delta, locka publik och få till ett bra och partipolitiskt obundet samtal? – Det första rådet är att vara ute i mycket god tid med inbjudan, ledande lokalpolitiker är väldigt upptagna på kvällarna när valrörelsen pågår. Det andra rådet är att informera partiernas representanter om hur hearingen kommer att gå till samt vilka frågor ni kommer att ställa. Då är de bättre förberedda och klarar av att presentera ett tydligt budskap på begränsad tid. Det tredje rådet är att begränsa antalet partier till dem som är representerade i kommunfullmäktige. Det är en naturlig gränsdragning.
Vi vill bidra till att lyfta de kommunalpolitiska frågorna som ibland kommer i bakgrunden.
Finns det något ni har lärt er av era tidigare hearingar – något ni skulle rekommendera andra att göra, eller att undvika? – Ja, vi har några råd även om genomförandet. Begränsa anförandetiden. På tre minuter hinner man säga mycket. Lotta gärna fram nästa talare successivt under hearingen. Ett hyfsat högt tempo och lottning gör publiken mer engagerad – det hinner aldrig bli tråkigt trots att åtta personer ska svara på samma fråga. Det är givetvis också viktigt att vara noga och rättvis med tidmätningen så att alla partirepresentanter får lika lång tid på sig. – Låt inte heller hearingen övergå i en frågestund. Det händer ibland att personer i publiken vill ställa egna frågor till politikerna, men då är risken stor att endast några av dem får frågor och att frågorna inte är av så allmänt intresse. I stället har vi bett politikerna stanna kvar en stund efter hearingen så att åhörarna kan prata med enskilda politiker som sina hjärtefrågor. Det har fungerat bra.
Den 30 augusti infaller Arkeologidagen 2026, då allmänheten ges möjlighet att djupdyka i historien. I samverkan med Riksantikvariämbetet ordnar länsmuseer, hembygdsföreningar och andra aktörer evenemang runt om i Sverige. I Sölvesborg arrangerar Ysane-Norje hembygdsförening, i samarbete med Sölvesborgs kommun och Blekinge fornminnesförening, en föreläsning med Bo Knarrström. Han är slagfältsarkeolog sedan början av 1990-talet, har arbetat på ett 20-tal fyndplatser runt om Europa och anlitats som expert till bland annat SVT:s serie ”Svenska slag”.
Hur stort är intresset för arkeologiska frågor i dag? – Man märker genom tv-seriers popularitet, böcker som skrivs och på så många andra sätt, att det finns ett väldigt stort intresse bland allmänheten för historia och förhistoria över huvud taget. – Om till exempel en fornlämning riskerar att ta skada på något sätt, är det något som inte accepteras av den lokala opinionen. Vi förstår allt bättre att det som handlar om vår historia är mycket viktigt för oss.
Hur märks allmänhetens historieintresse av i arkeologiska sammanhang? – Oavsett om om det handlar om visningar av hur vi arbetar vid utgrävningar, eller om vi ordnar guidningar, så kommer det alltid folk och visar sitt intresse.
Nya fynd på nyfynnet skånskt slagfält Under arkeologidagen i Sölvesborg den 30 augusti berättar Bo Knarrström om fältarbeten, fyndmaterial och nya tolkningar utifrån undersökningar som genomförts. Han belyser ett stort tidspann, från medeltiden till andra världskriget, inklusive de brutala strider som utkämpades mellan svenska och danska soldater i Skåne år 1678. Från denna tid har Bo Knarrström och hans kollegor, i Örja utanför Landskrona, gjort ett stort antal fynd på ett bortglömt slagfält. – Detta slagfält finns inte med i några andra källor, vilket är anmärkningsvärt, men det visar att sådana arkeologiska undersökningar behövs för att bättre förstå vår historia. Om bland annat detta ska jag berätta mer vid föredraget i Sölvesborg 30 augusti.
Vilka är dina förhoppningar på Arkeologidagen? – Genom åren har jag hållit föreläsningar för såväl 700 personer som för tre åhörare, och det blir alltid i intressanta diskussioner.
Finns det någon myt du vill slå hål på när det gäller arkeologi? – Det kan jag absolut göra. En vanlig bild som många har är att vi vi sitter med en pensel i handen ute på fyndplatsen och putsar lite på något föremål i keramik, och att vädret är soligt och fint. Så kanske vår arbetssituation kan se ut en dag på ett år, när vi ska ta emot en grupp besökare för visning ute vid en utgrävning. Men vanligare är att en 40-tons grävmaskin är i full gång med att schaktgräva. Det är ett effektivt arbete, som kan göras med stor precision, lerlager för lerlager, säger Bo Knarrström.– Det brukar heller inte kommer några grupper av besökare ut till fyndplatserna i november, när det är slaskigt och vi ligger och arbetar i lera med iskallt snöblandat regn rakt i ansiktet.
FAKTA. Det är Arkeologidagen
Sedan 1988 arrangeras Arkeologidagen årligen sista söndagen i augusti. Riksantikvarieämbetet samlar aktörer runt om i Sverige, som bjuder in allmänheten att delta genom att skapa lokala arrangemang om arkeologi och kulturhistoria. 30 augusti 2026 hålls drygt 40 sådana arrangemang, i flera fall i hembygdsföreningars regi:
Föreningen Stensho Fornborgens vänner i Skåne arrangerar föredrag på Österlens museum i Simrishamn. Anna Andréasson Sjögren, arkeolog och kulturvetare, berättar om det gröna kulturarvet – som trädgårdsarkeologi, kulturväxternas historia, kyrkogårdshistoria och ”blommande fornlämningar”.
Kulturföreningen Lyktan i Göteborg arrangerar en temadag om Labyrinter – i arkeologi, historia och kultur, med utställningar, guidad exkursion och föredrag.
På andra våningen, i Arkeologirummet i Falkenbergs Hembygdsmuseum, hålls premiärvisning av en ny utställning om Falkenbergs arkeologiska historia samt en prova på-arkeologisk utgrävning.
Anki Berg är chef för Örnsköldsviks museum och konsthall. Dessutom är hon konsult inom värdskap.
– Innan ett stort evenemang är det viktigt att lyckas nå ut med information om vad som ska äga rum. Att annonsera på sociala medier är enkelt och helt gratis. Våga beskriv evenemanget ordentligt och i detalj!
Inför ett stort evenemang är det också viktigt att ha tänkt igenom arbetspositionerna.
– Det är givet att någon arbetar i insläpp, parkering och servering. Men ”frifräsarna”, som jag kallar dem, som rör sig i området, är jätteviktiga. De ska gärna ha en väst eller liknande, så att de syns.
– Det händer alltid oväntade saker vid stora evenemang. Till exempel kan barn och föräldrar komma ifrån varann och behöva hjälp. Då ska inte alla värdar vara upptagna med att servera korv.
Det händer alltid oväntade saker vid stora evenemang. Då ska inte alla värdar vara upptagna med att servera korv.
Stort midsommarfirande i Västanfors Västanfors hembygdsgård flyttades till sin nuvarande plats år 1975. Här huserar Fagersta-Västanfors hembygdsförening, som sedan ett halvt sekel tillbaka bjuder in till ett midsommarfirande av större skala.
– Vi har haft omkring tretusen besökare ända sedan starten, konstaterar Helena Westberg som bistår föreningen adminsitrativt.
Utöver midsommarstång, spelmän och folkdans erbjuder man bland annat chokladhjul och fiskdamm. Och det är just lotterier och aktiviteter för barn som gör att man går plus på arrangemanget, förklarar hon.
– I och med att det kommer en hel del folk kan föreningen tjäna en ganska stor summa där.
Entrén till midsommarfirandet är däremot gratis.
– Besökarna passerar en eller ett par personer i folkdräkt på väg in. De har en Swish-lapp och en burk där man kan placera sin frivilliga entré. Man betalar i den mån man har råd.
Enkel servering till många På grund av det stora flödet av besökare hålls fikaserveringen alltid enkel under midsommar.
– I stället för vårt ordinarie utbud i hembygdsgården håller vi oss till kaffe i pappmugg och en midsommarbakelse. Den består av chokladkaka, grädde och en jordgubbe med en svensk flagga.
Ett midsommarfirande i Fagersta-Västanfors hembygdsförening kräver 35-40 ideellt arbetande personer.
– Alla är äldre, och de får fika som tack. Vi är noga med att hålla arbetspassen två timmar långa, säger Helena Westberg.
Tacka av efteråt Tillbaka till värdskapskonsult Anki Berg i Örnsköldsvik. Hon understryker vikten av att tacka ideella krafter efter ett evenemang – men också besökare. Det får gärna ske via sociala medier.
– På så vis når man ju även de som inte kom, och bygger upp ett intresse inför nästkommande år. Då har man skapat en loop.
SÅ PRESENTERAR NI EVENEMANGET PÅ FÖRHAND
5 tips från Anki Berg, konsult inom värdskap, för dig som informerar om ditt evenemang i sociala medier.
1. Vilka är hålltiderna för programmet? Information om vilket klockslag programpunkterna sker är förstås extra viktigt när det gäller ett längre evenemang.
2. Vilka parkeringsmöjligheter finns? Behöver man gå 400 meter eller går det att köra ända fram? Ge besökarna tydliga detaljer!
3. Hur ser framkomligheten ut för djur, barn och gamla? Är det lätt att röra sig i området om man går med rollator eller barnvagn? Går det bra att ta med sig hund? Skriv det, i så fall! För många besökare är det även viktigt att veta i förväg om det finns toalett i anslutning till evenemanget.
4. Akta dig för superlativ! Beskriv inte ditt evenemang som ”ett fantastiskt, underbart midsommarfirande”. Skapa lagom förväntningar och lämna omdömet åt besökaren.
5. Våga lägga lite ansvar på besökaren! Skriv till exempel: ”Vi har lagt grunden, men ni gör festen” eller ”Medtag glatt humör”. Signalera tydligt att besökarna är varmt välkomna – och att ni som förening förväntar att man beter sig på ett bra sätt.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
