Den 12 september arrangeras Vandringens dag 2026. För Bodsjö hembygdsförening är vandring del av något större: att göra naturen tillgänglig för fler och bidra till bättre psykisk hälsa. Forsaleden är en sju kilometer lång vandringsled längs Forsaån i Jämtland som ingår i EU-nätverket Natura 2000. Här finns storslagen natur, fornlämningar och populära platser för både bad och fiske. Genom ett samarbete mellan bland annat regionen, Bräcke kommun, Länsstyrelsen, organisationen Hej Främling och den lokala hembygdsföreningen introduceras nu Forsaleden för fler – för att främja psykisk hälsa.
– Vi vill skapa möjligheter för svagare grupper att uppleva naturen. Det är själsläkande, säger Kjell Berg från Bodsjö hembygdsförening.
Föreningen fick Vandringspriset 2025 Projektet inleddes 2023 när Bodsjö hembygdsförening lejde sommarjobbande ungdomar att plocka skräp i Forsaleden. Förra året tilldelades föreningen Vandringspriset för sitt arbete med att tillgängliggöra vandringsleden för fler – till exempel personer med lättare funktionsvariation, äldre och mindre vana vandrare.
I en ny rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att naturvistelse är en viktig källa till välmående, men att olika grupper tillbringar olika mycket tid i utomhusmiljö. ”För att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen är det viktigt att alla har möjlighet att vistas i naturen, och det finns skäl att rikta särskilda insatser till de grupper som vistas där minst i dag”, konstaterade Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
Arrangerade bussutflykt för ovana vandrare Nu går projektet med Forsaleden in på sitt tredje år. I slutet av maj månad genomförde föreningen en bussutflykt för mindre vana vandrare, både nyanlända och boende i Sverige sedan länge. Turen gick från Bräcke samhälle till Åkerviken.
– Därifrån gick gruppen två kilometer längs ån. Det var både kvinnor och män, pensionärer och småflickor i lackskor som vandrade. En salig blandning, helt enkelt.
Som en del i tillgänglighetssatsningen har Forsaleden numera skyltar som utöver svenska kan läsas upp på engelska, tyska, somaliska och arabiska med hjälp av QR-koder. Med ekonomiskt stöd från lokala företag bjöds vandrarna på grillade hamburgare, kaffe och fika.
– Många av deltagarna hade inte varit med om något liknande förut, och tyckte det var väldigt roligt. Leden är ju dessutom anpassad just för att du ska kunna gå i vanliga kläder och gympaskor. Det krävs ingen proffsutrustning.
Kan nå fler och yngre Under 2026 satsar regeringen och SKR sammanlagt 1,32 miljarder kronor för att främja psykisk ohälsa och suicidprevention – bland annat genom statsbidrag till organisationer.
Kjell Berg hoppas att det gör att fler engagerar sig i den gemensamma folkhälsan.
– Dådet i gymnasieskolan i Fagersta visar hur viktigt det är att motverka ensamhet och psykisk ohälsa. Jag tror att ett bättre samarbete mellan kommuner och ideella föreningar kan göra stor skillnad. Dessutom gör sådana här initiativ att föreningen når ut till nya, yngre medlemmar.
FAKTA. Vandringens dag 12 september 2026
Den 12 september arrangeras Vandringens dag, med målet att locka fler att komma ut och njuta och fördjupa kunskapen om Sveriges natur- och kulturmiljöer.
Dagen initierades av Svenska Turistföreningen 2019 och genomförs i samarbete med flera olika organisationer och föreningar.
Den 30 augusti infaller Arkeologidagen 2026, då allmänheten ges möjlighet att djupdyka i historien. I samverkan med Riksantikvariämbetet ordnar länsmuseer, hembygdsföreningar och andra aktörer evenemang runt om i Sverige. I Sölvesborg arrangerar Ysane-Norje hembygdsförening, i samarbete med Sölvesborgs kommun och Blekinge fornminnesförening, en föreläsning med Bo Knarrström. Han är slagfältsarkeolog sedan början av 1990-talet, har arbetat på ett 20-tal fyndplatser runt om Europa och anlitats som expert till bland annat SVT:s serie ”Svenska slag”.
Hur stort är intresset för arkeologiska frågor i dag? – Man märker genom tv-seriers popularitet, böcker som skrivs och på så många andra sätt, att det finns ett väldigt stort intresse bland allmänheten för historia och förhistoria över huvud taget. – Om till exempel en fornlämning riskerar att ta skada på något sätt, är det något som inte accepteras av den lokala opinionen. Vi förstår allt bättre att det som handlar om vår historia är mycket viktigt för oss.
Hur märks allmänhetens historieintresse av i arkeologiska sammanhang? – Oavsett om om det handlar om visningar av hur vi arbetar vid utgrävningar, eller om vi ordnar guidningar, så kommer det alltid folk och visar sitt intresse.
Nya fynd på nyfynnet skånskt slagfält Under arkeologidagen i Sölvesborg den 30 augusti berättar Bo Knarrström om fältarbeten, fyndmaterial och nya tolkningar utifrån undersökningar som genomförts. Han belyser ett stort tidspann, från medeltiden till andra världskriget, inklusive de brutala strider som utkämpades mellan svenska och danska soldater i Skåne år 1678. Från denna tid har Bo Knarrström och hans kollegor, i Örja utanför Landskrona, gjort ett stort antal fynd på ett bortglömt slagfält. – Detta slagfält finns inte med i några andra källor, vilket är anmärkningsvärt, men det visar att sådana arkeologiska undersökningar behövs för att bättre förstå vår historia. Om bland annat detta ska jag berätta mer vid föredraget i Sölvesborg 30 augusti.
Vilka är dina förhoppningar på Arkeologidagen? – Genom åren har jag hållit föreläsningar för såväl 700 personer som för tre åhörare, och det blir alltid i intressanta diskussioner.
Finns det någon myt du vill slå hål på när det gäller arkeologi? – Det kan jag absolut göra. En vanlig bild som många har är att vi vi sitter med en pensel i handen ute på fyndplatsen och putsar lite på något föremål i keramik, och att vädret är soligt och fint. Så kanske vår arbetssituation kan se ut en dag på ett år, när vi ska ta emot en grupp besökare för visning ute vid en utgrävning. Men vanligare är att en 40-tons grävmaskin är i full gång med att schaktgräva. Det är ett effektivt arbete, som kan göras med stor precision, lerlager för lerlager, säger Bo Knarrström.– Det brukar heller inte kommer några grupper av besökare ut till fyndplatserna i november, när det är slaskigt och vi ligger och arbetar i lera med iskallt snöblandat regn rakt i ansiktet.
FAKTA. Det är Arkeologidagen
Sedan 1988 arrangeras Arkeologidagen årligen sista söndagen i augusti. Riksantikvarieämbetet samlar aktörer runt om i Sverige, som bjuder in allmänheten att delta genom att skapa lokala arrangemang om arkeologi och kulturhistoria. 30 augusti 2026 hålls drygt 40 sådana arrangemang, i flera fall i hembygdsföreningars regi:
Föreningen Stensho Fornborgens vänner i Skåne arrangerar föredrag på Österlens museum i Simrishamn. Anna Andréasson Sjögren, arkeolog och kulturvetare, berättar om det gröna kulturarvet – som trädgårdsarkeologi, kulturväxternas historia, kyrkogårdshistoria och ”blommande fornlämningar”.
Kulturföreningen Lyktan i Göteborg arrangerar en temadag om Labyrinter – i arkeologi, historia och kultur, med utställningar, guidad exkursion och föredrag.
På andra våningen, i Arkeologirummet i Falkenbergs Hembygdsmuseum, hålls premiärvisning av en ny utställning om Falkenbergs arkeologiska historia samt en prova på-arkeologisk utgrävning.
Riksantikvarieämbetets bidrag till kulturarvsarbete möjliggör större satsningar för hembygdsföreningar och andra för insatser som syftar till att bevara, använda och utveckla kulturarvet. Totalt fördelades 18 miljoner år 2026. 26 av Sveriges hembygdsförbunds medlemsföreningar fanns bland mottagarna, som meddelades i slutet av april. Bengtsforstraktens hembygdsförening får till exempel 117 000 kronor för ”Plats för smide, tjära och lek” medan Hembygdsföreningen i Ransäter får 180 000 kronor för ”Ljudet är löst – igen: Ljudsättning och digital guide till museerna på Ransäters Hembygdsgård”.
På Österlen i Skåne finns Stensho-Fornborgens vänner, som tilldelas 100 000 kronor för projektet ”Sten på sten – att lära känna en fornborg”. Lena Alebo är ordförande i föreningen, som nystartade 2023 och som nyligen också anslöt sig till Sveriges hembygdsförbund.
– Stensho-Fornborgens vänner är en medlemsförening med forskningsambitioner, berättar hon i ett mejl.
– Kanske inte en helt vanlig hembygdsförening men vi vill engagera boende kring Stenshuvud i att undersöka ett spännande fornminne som tidigare inte varit så mycket uppmärksammat. Som medlemmar i Skånes hembygdsförbund får vi ett sammanhang där vi kan samtala med andra föreningar i frågor kring identitet och hur man når ut och kan engagera medlemmarna.
”Vi vill engagera boende i ett spännande fornminne”
Fornborgen i fråga är cirka 1 500 år gammal, slutet av folkvandringstiden och början av Vendeltiden. Den återupptäcktes år 1969 när Riksantikvarieämbetets fornminnesinventerare tillsammans med amatörarkeolog och lokalhistoriker Hans Alebo, Lena Alebos far, fann stenmuren uppe på Stenshuvuds södra topp.
– Hans Alebo fick under 1990-talet bidrag till och tillåtelse att göra ett tvärsnitt genom muren vid det som han förmodade kunde vara ingången. Här fann man också träkol från en möjlig palissad som kunde dateras, berättar Lena Alebo.
Föreningen startades efter Hans Alebos död, men avsomnade efter ett antal år.
– 2023 skedde en nystart och vi har nu ett 50-tal intresserade medlemmar. Vi samarbetar med Österlens museum och Naturum på Stenshuvud och söker bidrag för olika forskningsinsatser och andra aktiviteter som visningar och dramatiserade berättarvandringar. Våren 2026 genomfördes en första drönarfotografering för en digital 3D-modell och en webkarta skapades med olika lager av kunskap om platsnamn, fornminnen, geologi, med mera.
Det projekt som nu stöttas av Riksantikvarieämbetet bär namnet ”Sten på sten – att lära känna en fornborg”. Hur bekantar man sig med en fornborg? – Tanken är att medlemmarna ska vara delaktiga i så kallad medborgarforskning. Detta sker i form av medverkan vid inventeringar och dokumentationer, en studieresa till Öland och ett seminarium. En plan för vad medlemmarna för övrigt ska arbeta med är under färdigställande. Seminariet i höst med inbjudna forskare från Skåne, Uppsala och Öland, liksom drönarfotograferingens resultat, är tänkta att fungera som startskott för en populärvetenskaplig skrift om fornborgen.
– Vi har valt att arbeta parallellt med forskning och kulturaktiviteter och bjuder in allmänheten till de tillfällen då vi utför inventeringar, dokumentation och berättarvandringar. Fornborgen får fungera som ett nav i vår ambition att berätta om vår intressanta lokala förhistoria och visa att ett fornminne både är till nytta och glädje.
Mårten Lind är doktor i svampgenetik och har länge forskat och föreläst om skogssjukdomar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hans nya bok ”Granarnas tid” tar avstamp i ett par granar som är på väg att skövlas i närheten av hans uppländska sommarbostad. – Jag hade från början tänkt skriva en bok som bara handlade om skogsskador. Men under arbetets gång började jag nysta alltmer i granen. Granen är speciell på flera sätt, konstaterar Mårten Lind. Och relationen mellan människan och det som länge var Sveriges vanligaste träd är minst sagt komplicerad. – Alla andra träd kan vi komma nära, krama och klättra i – det kan vi inte med en gran. Den är ogästvänlig i sig själv, och den ser inte ut som något annat träd.
På det här sättet lyckas den sprida sig – underifrån, i skuggan.
Växer tåligt i skuggan Granen är en tålmodig och närmast invasiv art. Den kan växa i andra träds skugga – samtidigt som inget annat träd klarar att växa i den skugga som granen för med sig. – En gran som är en meter hög kan vara 150 år gammal, just för att den växer så ohyggligt långsamt. Den behöver väldigt lite ljus. Men när ett annat träd i skogen dör eller blåser omkull ser den uråldriga lilla granen sin chans. – Då skjuter den upp och tar fart. Och på det här sättet lyckas den sprida sig – underifrån, i skuggan.
Relativt ny i den svenska skogen Eftersom granen är svår att tygla hör den varken hemma i en trädgård eller i stadsmiljö, menar Mårten Lind. – Det går inte att ha en prydlig gräsmatta omkring den. Men de flesta människor vill fortsatt gärna ha granar som en del av en bit otämjd, John Bauersk skog. I Sverige är granen en relativ nykomling. Den har bara funnits i landet i omkring 4 000 år och när den svenska skogsindustrin drog i gång på allvar under 1800-talets andra hälft ansågs gran mer eller mindre värdelöst. Det var i stället tall eller björk man ville åt. ”Uppfattningen var att tallen hade rätt att vara i Sverige. Den var så att säga originalskogen, dess ’huvudtyp’, ursvensk och manlig, ståtlig och tålig. Återigen ligger granens melankolisk framtoning den i fatet: slokande, vek, till och med feminin.”
Från nedvärderad till exportframgång Först i slutet av 1860-talet insåg vi att den ”skräpiga inkräktaren” kunde bli en guldgruva, berättar Mårten Lind i kapitlet med namnet ”Medelmåttans triumf”.Granen blev – och är fortsatt – en viktig del i vår nationella identitet. – Och även om skogen inte är vår viktigaste export i dag, så är den fortsatt gigantisk. Egentligen är han ointresserad av att ge sig in i skogsdebatten. – Jag tycker att den är trist eftersom den innehåller så många tvärsäkra idéer och missförstånd. Jag vill egentligen inte vara en del i det där, men man hamnar i debatten automatiskt eftersom skogsavverkning är ett så minerat område. Själv vill han tillåta sig själv att vara ambivalent i frågan. – Även om man inte gillar kalhyggen kanske man kan förstå att vi kanske måste ha dem?
Även om man inte gillar kalhyggen kanske man kan förstå att vi kanske måste ha dem?
Konkurrerande anspråk i skogen Det är många behov som ska tillgodoses vad gäller skogen, konstaterar han. Och listan på de frågor som det är tänkt att samma skog ska lösa åt oss blir allt längre. – Den ska ersätta olja och kol, den ska binda koldioxid och ge utrymme för både skogsbad och vildmark. Dessutom ska vi bygga allt i trä. Det säger sig självt att anspråken konkurrerar med varandra.
Granen i bild och dikt Essäboken ger också en bild av hur granen gestaltats i bildkonsten. Där dyker den till skillnad från andra träd sällan upp i ental. – En ek avbildas gärna stor, mäktig och ensam i mitten av en målning. En gran är däremot ofta en massa, en front. Individen är diffus. Därtill innehåller ”Granarnas tid” en mängd grandikter av bland andra Fröding, Martinson och Tranströmer. – Det är mindre vanligt att använda skönlitteratur i naturvetenskapliga facktexter. Men jag tycker att det kan mjuka upp texterna och göra dem mindre absoluta – som om jag och läsaren går och funderar tillsammans, säger Mårten Lind.
Hur vet man vem som bott på en gård för flera hundra år sedan? Och hur har marken förändrats över tid? Man går till källorna! Men vilka? Var? Hur? Nya boken ”Forska om fastigheter” är en praktisk guide till hur man kan undersöka gårdar, torp och andra fastigheter med hjälp av arkiv och digitala källor. Författare är Eva Johansson, professionell släkt- och gårdsforskare som tidigare har skrivit flera böcker om släktforskning.
– Alla människor bor någonstans. Utgår man från en fastighet får man en konkret plats att följa genom historien, säger Eva Johansson.
De flesta källor hon tipsar om är digitala.
– Tanken är att man med boken i handen ska kunna sätta sig vid datorn och komma i gång. Man kommer långt på det man hitta digitalt, om man vet var man ska leta.
Vad behöver man mer för att komma i gång? – Framför allt fastighetsbeteckning eller namn på den fastighet som intresserar en, och vetskap om var den har legat. Man kan utgå från dagens fastighetsbeteckning och beställa information bakåt i tiden, och på så vis backa steg för steg.
Fastigheter är inte byggnader Ett viktigt perspektiv för boken är att en fastighet inte är en byggnad, utan mark. Eller med andra ord: Alla fastigheter består av mark, men alla är inte bebyggda.
– Det är jorden man talar om, säger Eva Johansson.
– Går vi riktigt långt tillbaka i tiden, före skiftesreformerna, så ingick varje gård som regel i en by. Ofta var skog och betesmark gemensam mark för byn, även om rätten att nyttja de resurserna var avhängig gårdens mantal. Åkermarken var däremot uppdelad mellan gårdarna i tegar. En bonde kunde ha tio åkrar att ta sig till.
Skiftesreformerna förändrade byarna Skiftesreformerna, storskifte, enskifte och laga skifte, genomfördes under 1700- och 1800-talet. De hade omvälvande betydelse för samhället och för landskapet. I synnerhet laga skiftet som med start 1827 stipulerade att varje gård skulle ha sin egen mark samlad. Det innebar slutet för många gamla byar, som upplöstes. I stället fick vi de ensamgårdar vi är vana vid att se i dag.
– Laga skiftet var en revolution. Gårdar flyttades ut från byarna och marken samlades, vilket förändrade människors liv helt, säger Eva Johansson.
Genom historiska kartor går det att följa denna utveckling i detalj.
– Äldre kartor är inte bara informativa, utan också väldigt vackra. Särskilt storskifteskartorna, de är fantastiska. Lantmätarna var ofta skickliga konstnärer.
Laga skiftet var en revolution.
Lagfartsböcker en guldgruva av information En central källa är lagfartsböcker och äldre fastebrev (ett äldre ord för lagfart). Lagfartsböckerna ger detaljerad information om ägande från slutet av 1800-talet och framåt.
– Lagfartsböckerna är nyckeln till fastighetsforskning. Därifrån kan man arbeta sig både bakåt och framåt i tiden.
Andra viktiga källor är bouppteckningar, brandförsäkringshandlingar och jordbruksundersökningar. Tillsammans kan de ge en bild av både ägande, ekonomi och vardagsliv på en gård. Torpen är däremot svårare att följa, eftersom de ofta inte var egna fastigheter utan byggnader på andra fastigheters mark. Här är hembygdsföreningars torpinventeringar en viktig källa, säger Eva Johansson.
– Många hembygdsföreningar har gjort ett fantastiskt arbete med att dokumentera torp och bebyggelse som annars hade varit svår att spåra.
Torpinventeringar finns i vissa fall digitalt, men de hör överlag till de källor man ofta måste söka i det fysiska rummet. Eva Johansson har goda erfarenheter av att be hembygdsföreningar om hjälp i forskningsprojekt. Hon är också medlem i flera stycken.
– Jag är en föreningsmänniska! Jag är aktiv i Badelunda hembygdsförening i Västerås där jag bor, och även medlem i Vinberg och Ljungby hembygdsförening där jag växte upp, i Västrums hembygdsförening där vi bodde tidigare och så ytterligare några där jag har släkt.
Professionell släkt- och gårdsforskare Eva Johanssons intresse för lokalhistorisk forskning väcktes under tiden som journalist. Ett uppdrag att skriva om Niklas Cserhalmis bok ”Fårad mark” (1998) gav en ny syn på landskapet.
– Jag förstod vad historiska kartor kan avslöja. 2012 sa jag upp mig från en fast tjänst som lokaltidningsreporter och började släktforska på uppdrag. Med åren har det blivit allt mer gårdsforskning också. Det är fantastiskt vilken skatt vi har tillgång till i form av arkivhandlingar.
– Fastighetsforskning överbryggar mellan släktforskning och hembygdsforskning. Det är historia på mikronivå, det är det som gör det så intressant.
Gården Svenstorp i Köinge socken i Halland är en av flera släktgårdar i Eva Johanssons mors släkt. Foto: Privat
FAKTA. Föreläser gärna
Eva Johansson håller kurser och föredrag där hon förmedlar grunderna i fastighetsforskning. Den 15 april 2026 föreläser hon digitalt för Skånes släktforskarförbund, öppet mot anmälningsavgift även för icke medlemmar.
Mer information om Eva Johansson finns på hemsidan Släktforskaren.
FAKTA. Historiska kartor i Sverige
Översiktliga kartor: Generalstabskartan, häradsekonomiska kartan, ekonomiska kartan.
Detaljerade kartor: De äldsta geometriska kartorna från 1600-talet, skifteskartor, avsöndringar med mera.
Ett informativt tv-program om historiska kartor finns på UR Play (www.urplay.se), där Lena Norberg från Lantmäteriet berättar om de olika historiska kartorna. Sök på Historiska kartor i sökrutan.
Källa: Eva Johansson, Forska om fastigheter (2025).
På flera platser i Sverige planeras manifestationer mot planer på uranbrytning lördag 28 mars 2026. I Skövde är hembygdsrörelsen medarrangör.
Sedan förbudet mot uranbrytning slopades vid årsskiftet har frågan varit högaktuell i Skövde, Östersund och Vilhelmina kommuner. På dessa tre platser arrangeras protester samma dag, lördag 28 mars. I Skövde, på Hertig Johans torg, håller Västergötlands hembygdsförbund i manifestationen, i samarbete med Skaraborg Naturskyddsförening, Hela Sverige Skaraborg och LRF i Falköping, Tidaholm och Skara.
– Hembygdsrörelsen har sedan lång tid tillbaka tagit ställning kring frågor som rör bevarande av naturmiljö- och kulturarvsfrågor och har ett program för hållbar utveckling av natur- och kulturlandskapet, Hållbara landskap, säger Jan-Olof Berglund, kassör i Västergötlands hembygdsförbund.
– Med detta åtagande är det självklart att vi deltar i protesterna mot det som nu hotar vårt område.
Undersökningstillstånd vid Billingen I anslutning till Billingen och flera andra berg i Västergötland fick det norska företaget Titan Strategics i fjol undersökningstillstånd för att leta efter metallerna vanadin och molybden. Denna berggrund är rik på alunskiffer och här utvanns uran i slutet av 1960-talet. Västergötlands hembygdsförbund befarar att historien kan komma att upprepa sig. För att samordna motståndet lokalt har de tillsammans med Naturskyddsföreningen, LRF och Hela Sverige Skaraborg bildat styrgruppen Regional samverkan för Västgötabergen. Denna grupp, där Jan-Olof Berglund är hembygdsförbundets representant, krävde redan i höstas att politikerna ska:
Skydda natur-, kultur och odlingslandskapen kring Västgötabergen.
Förbjuda all utvinning av mineraler och metaller, däribland uran, ur alunskiffer.
Behålla det kommunala vetot mot uranbrytning.
Brytning skulle ske som dagbrott – Alunskifferfyndigheterna är belägna på ett relativt ”tunt” lager under markytan och blir det brytning sker det i dagbrott över stora ytor, säger Jan-Olof Berglund.
– Därmed berör det först och främst hela boende- och livsmiljön inom stora områden på Billingen. Det som utöver detta är det stora hotet mot framtida vattenkvalitet för vår levnadsmiljö.
Han ser också en risk att urlakning ur området kan förorena kvaliteten på dricksvatten i Vättern. Även Vänern kan påverkas då den ligger i Billingens avvattningsområde, menar Jan-Olof Berglund.
Blir det brytning sker det i dagbrott över stora ytor.
Listat som geopark av Unesco Platåbergens geopark utnämndes 2022 till Sveriges första Unesco globala geopark. Den omfattar flera platåberg, inklusive Billingen, i ett landskap där geologiska platser och landskap anses vara av internationell betydelse.
– Det blir med stor sannolikhet raderat om brytning kommer till stånd, säger Jan-Olof Berglund.
2025 överklagade Västergötlands hembygdsförbund, tillsammans med hundratals andra, Titan Strategics undersökningstillstånd, men överklagandena avslogs. Protesterna fortsätter nu med bland annat nationella manifestationer den 28 mars 2026 på temat För rent vatten, mot brytning i alunskiffer.
Talare från flera partier inbjudna Till manifestationen i Skövde är en rad talare inbjudna, däribland Miljöpartiets språkrör Amanda Lind, riksdagsledamöterna Ulrika Heie, Centerpartiet och Andrea Andersson-Tay, Vänsterpartiet samt Johanna Svensson från Socialdemokraterna i Falköping.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
