Med kulturarv och historiska berättelser som utgångspunkt, har museet i Kalmar sedan år 2012 arbetat målmedvetet med att nå äldregrupper på deras villkor. – Vi vet att dessa möten spelar roll för välbefinnandet och att de äldre har massor att bidra med, säger Linda Liljeberg, projektledare på Kalmar läns museum.
Minnesväskor skapar samtal Museets personal har exempelvis besökt alla länets äldreomsorgsboenden med välpackade ”minnesväskor”, som gett upphov till berikande samtal och möten. Nu har Kalmar läns museum fått 3 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse, för att under åren 2026-2028 utveckla sina äldrebesök.
– Under dessa tre år ska vi skapa en långsiktig struktur, så att kulturarvsarbetet på boenden och träffpunkter lever vidare i många år framåt, säger Linda Liljeberg.
Inspiration från Sydafrika Kalmar läns museum har bland annat hämtat inspiration från sitt tidigare utbyte med omsorgen i Sydafrika, där det finns en lång tradition av att betrakta umgänge, vardagstrivsel och historiska minnen som något viktigt. Guidningar och högläsnings- och samtalsbesök inom äldreomsorgen är andra beprövade delar av Kalmar läns museums verksamhet. Museet har även arrangerat tedanser, med jazz på kalmaritiska om platser i närområdet.
– Vi har en hel bank av rekvisita och historiska tidstypiska kläder som vi kan jobba med, utan att behöva vara rädda för att något går sönder, säger Linda Liljeberg.
Det viktiga är att lyssna, få till möten, väcka minnen och bygga ett rum för samtal om vår historia.
Stenkulor och nylonskjortor Linda Liljeberg minns ett tillfälle när länsmuseet hade med sig glaskulor till en äldregrupp i länet, för att visa hur man spelar kula. Då fick hon veta att förr i tiden spelade man med stenkulor. En annan gång berättade en äldre man om hur han blivit säljare i Sverige av amerikanska nylonskjortor.
– Det viktiga är att lyssna, få till möten, väcka minnen och bygga ett rum för samtal om vår historia, säger Linda Liljeberg.
Museet kommer till målgruppen Linda Liljeberg förklarar att många äldre, av till exempel av ekonomiska skäl, inte har möjlighet att möta kulturarvet genom museibesök. Därför är det viktigt att museets personal kommer ut till omsorgsboenden och träffpunkter.
De äldre behöver få känna att deras historia och livsberättelse är viktig och har betydelse, förklarar hon.
– Vi vill också skapa ett nätverk med anställda inom äldreomsorgen, så att det här arbetet blir långsiktigt. Många av de anställda är unga. De kanske inte har hört talas om de äldres uppväxt med till exempel 1950- och 1960-talets dansbanor.
Skapa arbetsmodell Målsättningen för Kalmar läns museum är också att, under de kommande tre åren, skapa en arbetsmodell som får regional och nationell spridning.
Även Konst- och designcentret Vandalorum i Värnamo har fått 3 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse, till sitt nya äldreprojekt ”Årsrik”. Under åren 2026-2028 ska äldre erbjudas bland annat workshops med professionella konstnärer och formgivare, visningar av aktuella utställningar, ambulerande utställningar, trädgårdsprogram samt filmade visningar från utställning och trädgård. Syftet är att öka livskvaliteten för behövande äldre i hela Småland.
– Konst och design väcker människors sinnen till liv och skapar ökat välmående. Äldre är i ett särskilt behov av estetisk och intellektuell stimulans som stärker positiva tankar, minnen och känslor, säger Elna Svenle, museichef på Vandalorum i ett pressmeddelande.
Fukt är en fruktad fiende för fastighetsägare. Påtaglig inte minst för den som har äldre och kulturhistoriskt värdefulla byggnader i sitt bestånd – som många hembygdsgårdar. Får fukten fäste är risken för mögeltillväxt i träet hög.
Men fukt kan vara ett problem även när temperaturen är för låg för mögeltillväxt. I ett pågående forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle utforskar förutsättningarna för att avfukta även vintertid.
Det är den världsarvsklassade Hälsingegården Erik-Andersgåren som i tre vintrar försetts med sorbtionsavfuktare.
– Ägaren här på Erik-Andersgården kontaktade oss på vintern för ett antal år sedan och ville ha hjälp. Då hängde vattendroppar på trädetaljer inomhus, säger Magnus Mattsson, lektor i energisystem vid Högskolan i Gävle i ett pressmeddelande.
Avfuktning även vid minusgrader Tekniken som används fungerar även vid minusgrader. Avfuktaren startar automatiskt när luftfuktigheten går över 80 procent. Systemet tar in uteluft, avlägsnar fukt i en roterande trumma med silikagel och skickar tillbaka torrare luft in i byggnaden, medan fuktig luft leds ut. Att avfukta är betydligt billigare än att varmhålla byggnaderna, vilket dessutom skulle locka till sig skadedjur.
För att sprida den torkade luften i byggnaden används slangar mellan rummen.
Att avfukta är betydligt billigare än att varmhålla byggnaderna, vilket dessutom skulle locka till sig skadedjur.
Förändrat klimat risk för kulturhistoriska byggnader Testet att avfukta Erik-Andersgården sker parallellt med långtidsmätningar av temperatur och luftfuktighet i de inalles sju världsarvsklassade Hälsingegårdarna. Projektet finansieras av Länsstyrelsen Gävleborg med medel från Riksantikvarieämbetet, som framhåller riskerna med ett förändrat klimat på kulturhistoriska byggnader.
På sikt kan metoden som testas på Erik-Andersgården också användas i andra historiska byggnader där fukt riskerar att skada kulturhistoriska värden.
Hur vet man vem som bott på en gård för flera hundra år sedan? Och hur har marken förändrats över tid? Man går till källorna! Men vilka? Var? Hur? Nya boken ”Forska om fastigheter” är en praktisk guide till hur man kan undersöka gårdar, torp och andra fastigheter med hjälp av arkiv och digitala källor. Författare är Eva Johansson, professionell släkt- och gårdsforskare som tidigare har skrivit flera böcker om släktforskning.
– Alla människor bor någonstans. Utgår man från en fastighet får man en konkret plats att följa genom historien, säger Eva Johansson.
De flesta källor hon tipsar om är digitala.
– Tanken är att man med boken i handen ska kunna sätta sig vid datorn och komma i gång. Man kommer långt på det man hitta digitalt, om man vet var man ska leta.
Vad behöver man mer för att komma i gång? – Framför allt fastighetsbeteckning eller namn på den fastighet som intresserar en, och vetskap om var den har legat. Man kan utgå från dagens fastighetsbeteckning och beställa information bakåt i tiden, och på så vis backa steg för steg.
Fastigheter är inte byggnader Ett viktigt perspektiv för boken är att en fastighet inte är en byggnad, utan mark. Eller med andra ord: Alla fastigheter består av mark, men alla är inte bebyggda.
– Det är jorden man talar om, säger Eva Johansson.
– Går vi riktigt långt tillbaka i tiden, före skiftesreformerna, så ingick varje gård som regel i en by. Ofta var skog och betesmark gemensam mark för byn, även om rätten att nyttja de resurserna var avhängig gårdens mantal. Åkermarken var däremot uppdelad mellan gårdarna i tegar. En bonde kunde ha tio åkrar att ta sig till.
Skiftesreformerna förändrade byarna Skiftesreformerna, storskifte, enskifte och laga skifte, genomfördes under 1700- och 1800-talet. De hade omvälvande betydelse för samhället och för landskapet. I synnerhet laga skiftet som med start 1827 stipulerade att varje gård skulle ha sin egen mark samlad. Det innebar slutet för många gamla byar, som upplöstes. I stället fick vi de ensamgårdar vi är vana vid att se i dag.
– Laga skiftet var en revolution. Gårdar flyttades ut från byarna och marken samlades, vilket förändrade människors liv helt, säger Eva Johansson.
Genom historiska kartor går det att följa denna utveckling i detalj.
– Äldre kartor är inte bara informativa, utan också väldigt vackra. Särskilt storskifteskartorna, de är fantastiska. Lantmätarna var ofta skickliga konstnärer.
Laga skiftet var en revolution.
Lagfartsböcker en guldgruva av information En central källa är lagfartsböcker och äldre fastebrev (ett äldre ord för lagfart). Lagfartsböckerna ger detaljerad information om ägande från slutet av 1800-talet och framåt.
– Lagfartsböckerna är nyckeln till fastighetsforskning. Därifrån kan man arbeta sig både bakåt och framåt i tiden.
Andra viktiga källor är bouppteckningar, brandförsäkringshandlingar och jordbruksundersökningar. Tillsammans kan de ge en bild av både ägande, ekonomi och vardagsliv på en gård. Torpen är däremot svårare att följa, eftersom de ofta inte var egna fastigheter utan byggnader på andra fastigheters mark. Här är hembygdsföreningars torpinventeringar en viktig källa, säger Eva Johansson.
– Många hembygdsföreningar har gjort ett fantastiskt arbete med att dokumentera torp och bebyggelse som annars hade varit svår att spåra.
Torpinventeringar finns i vissa fall digitalt, men de hör överlag till de källor man ofta måste söka i det fysiska rummet. Eva Johansson har goda erfarenheter av att be hembygdsföreningar om hjälp i forskningsprojekt. Hon är också medlem i flera stycken.
– Jag är en föreningsmänniska! Jag är aktiv i Badelunda hembygdsförening i Västerås där jag bor, och även medlem i Vinberg och Ljungby hembygdsförening där jag växte upp, i Västrums hembygdsförening där vi bodde tidigare och så ytterligare några där jag har släkt.
Professionell släkt- och gårdsforskare Eva Johanssons intresse för lokalhistorisk forskning väcktes under tiden som journalist. Ett uppdrag att skriva om Niklas Cserhalmis bok ”Fårad mark” (1998) gav en ny syn på landskapet.
– Jag förstod vad historiska kartor kan avslöja. 2012 sa jag upp mig från en fast tjänst som lokaltidningsreporter och började släktforska på uppdrag. Med åren har det blivit allt mer gårdsforskning också. Det är fantastiskt vilken skatt vi har tillgång till i form av arkivhandlingar.
– Fastighetsforskning överbryggar mellan släktforskning och hembygdsforskning. Det är historia på mikronivå, det är det som gör det så intressant.
Gården Svenstorp i Köinge socken i Halland är en av flera släktgårdar i Eva Johanssons mors släkt. Foto: Privat
FAKTA. Föreläser gärna
Eva Johansson håller kurser och föredrag där hon förmedlar grunderna i fastighetsforskning. Den 15 april 2026 föreläser hon digitalt för Skånes släktforskarförbund, öppet mot anmälningsavgift även för icke medlemmar.
Mer information om Eva Johansson finns på hemsidan Släktforskaren.
FAKTA. Historiska kartor i Sverige
Översiktliga kartor: Generalstabskartan, häradsekonomiska kartan, ekonomiska kartan.
Detaljerade kartor: De äldsta geometriska kartorna från 1600-talet, skifteskartor, avsöndringar med mera.
Ett informativt tv-program om historiska kartor finns på UR Play (www.urplay.se), där Lena Norberg från Lantmäteriet berättar om de olika historiska kartorna. Sök på Historiska kartor i sökrutan.
Källa: Eva Johansson, Forska om fastigheter (2025).
Studieförbundens kulturella verksamhet befinner sig på historiskt låga nivåer. Det framkommer i en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys som belyser utveckling och geografisk variation för studieförbundens kulturella verksamhet.
Efter att ha toppat 2019 rasade utbud och deltagande till följd av pandemin, och har sedan dess inte återhämtat sig.
Såväl antalet arrangemang som deltagare har minskat kraftigt. Till exempel var antalet studiecirkelträffar 58 procent lägre 2024 jämfört med 2019, före pandemin. Antalet arrangemang med kulturprogram var 66 procent lägre 2024 än 2019.
– Rapporten visar som väntat att pandemin innebar en kraftig minskning i studieförbundens kulturella verksamhet. Men det är anmärkningsvärt att deltagande och antal arrangemang har legat kvar på så låga nivåer även åren efter pandemin, säger Erik Vestin, utredare och statistiker vid Myndigheten för kulturanalys i ett pressmeddelande.
Det är anmärkningsvärt att deltagande och antal arrangemang har legat kvar på så låga nivåer.
Mest aktivitet i avlägsna landsbygdskommuner Statistiken i rapporten bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån för perioden 2004–2024. Till den kulturella verksamheten hos studieförbunden räknas bildkonst, skönlitteratur och skrivande, musik, hantverk och design, medieproduktion samt spel och hobby.
Studieförbund är, vid sidan av bibliotek, den enda form av publik kulturverksamhet som finns i landets samtliga 290 kommuner. I det stora hela är mängden arrangemang och deltagare fördelade mellan kommungrupperna på ett liknande sätt som befolkningen. Antalet arrangemang och deltagare per capita är dock något högre i landsbygdskommunerna, i synnerhet de som ligger på långt avstånd från någon större stad. Detta är också den kommuntyp som har flest studiecirklar per capita. Lägst var aktiviteten i gengäld i landsbygdskommuner nära större städer.
Folkbildning och ideell sektor av intresse Rapporten ”Studieförbundens kulturella verksamhet” är en del i Kulturanalys arbete med att stärka kunskapen om folkbildningens och den ideella sektorns roll i kultursektorn.
Utvecklingen är intressant för myndigheten särskilt för sitt breda deltagande, och som en av få typer av kulturverksamheter som återfinns i alla landets kommuner, skriver Kulturanalys chef Mats Granér i rapportens förord.
Studieförbunden är också relevanta att studera just nu eftersom deras verksamhetsförutsättningar har förändrats kraftigt under de senaste åren, konstaterar rapportförfattarna.
År 2023 minskade det statliga anslaget till studieförbund och folkhögskolor från 4,8 till 4,3 miljarder kronor. Under 2024 började regeringen också specificera hur anslaget skulle fördelas mellan studieförbund och folkhögskolor. I samband med detta minskade den del som i slutändan tillföll studieförbunden ytterligare – från 1,8 miljarder till 1,5 miljarder kronor per år.
Läs hela rapporten Studieförbundens kulturella verksamhet här.
På flera platser i Sverige planeras manifestationer mot planer på uranbrytning lördag 28 mars 2026. I Skövde är hembygdsrörelsen medarrangör.
Sedan förbudet mot uranbrytning slopades vid årsskiftet har frågan varit högaktuell i Skövde, Östersund och Vilhelmina kommuner. På dessa tre platser arrangeras protester samma dag, lördag 28 mars. I Skövde, på Hertig Johans torg, håller Västergötlands hembygdsförbund i manifestationen, i samarbete med Skaraborg Naturskyddsförening, Hela Sverige Skaraborg och LRF i Falköping, Tidaholm och Skara.
– Hembygdsrörelsen har sedan lång tid tillbaka tagit ställning kring frågor som rör bevarande av naturmiljö- och kulturarvsfrågor och har ett program för hållbar utveckling av natur- och kulturlandskapet, Hållbara landskap, säger Jan-Olof Berglund, kassör i Västergötlands hembygdsförbund.
– Med detta åtagande är det självklart att vi deltar i protesterna mot det som nu hotar vårt område.
Undersökningstillstånd vid Billingen I anslutning till Billingen och flera andra berg i Västergötland fick det norska företaget Titan Strategics i fjol undersökningstillstånd för att leta efter metallerna vanadin och molybden. Denna berggrund är rik på alunskiffer och här utvanns uran i slutet av 1960-talet. Västergötlands hembygdsförbund befarar att historien kan komma att upprepa sig. För att samordna motståndet lokalt har de tillsammans med Naturskyddsföreningen, LRF och Hela Sverige Skaraborg bildat styrgruppen Regional samverkan för Västgötabergen. Denna grupp, där Jan-Olof Berglund är hembygdsförbundets representant, krävde redan i höstas att politikerna ska:
Skydda natur-, kultur och odlingslandskapen kring Västgötabergen.
Förbjuda all utvinning av mineraler och metaller, däribland uran, ur alunskiffer.
Behålla det kommunala vetot mot uranbrytning.
Brytning skulle ske som dagbrott – Alunskifferfyndigheterna är belägna på ett relativt ”tunt” lager under markytan och blir det brytning sker det i dagbrott över stora ytor, säger Jan-Olof Berglund.
– Därmed berör det först och främst hela boende- och livsmiljön inom stora områden på Billingen. Det som utöver detta är det stora hotet mot framtida vattenkvalitet för vår levnadsmiljö.
Han ser också en risk att urlakning ur området kan förorena kvaliteten på dricksvatten i Vättern. Även Vänern kan påverkas då den ligger i Billingens avvattningsområde, menar Jan-Olof Berglund.
Blir det brytning sker det i dagbrott över stora ytor.
Listat som geopark av Unesco Platåbergens geopark utnämndes 2022 till Sveriges första Unesco globala geopark. Den omfattar flera platåberg, inklusive Billingen, i ett landskap där geologiska platser och landskap anses vara av internationell betydelse.
– Det blir med stor sannolikhet raderat om brytning kommer till stånd, säger Jan-Olof Berglund.
2025 överklagade Västergötlands hembygdsförbund, tillsammans med hundratals andra, Titan Strategics undersökningstillstånd, men överklagandena avslogs. Protesterna fortsätter nu med bland annat nationella manifestationer den 28 mars 2026 på temat För rent vatten, mot brytning i alunskiffer.
Talare från flera partier inbjudna Till manifestationen i Skövde är en rad talare inbjudna, däribland Miljöpartiets språkrör Amanda Lind, riksdagsledamöterna Ulrika Heie, Centerpartiet och Andrea Andersson-Tay, Vänsterpartiet samt Johanna Svensson från Socialdemokraterna i Falköping.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
