Pionjärfotografen Sophie Janson donerade sin bildskatt till Västernärkes hembygdsförening. Nu har bilderna digitaliserats – och ett torg i bygden har fått fotografens namn.
– Människor och djur är återkommande motiv hos Sophie Janson. Ofta står de utanför sitt hem, säger Gunnar Öquist från Västernärkes hembygdsförening.
Han har ägnat flera år åt att digitalisera Jansons efterlämnade glasnegativ. Bilderna kan nu nås via föreningens webbaserade bilddatabas.
– Hon var väldigt känslig vad gäller ljus. Inget lämnades åt slumpen i hennes fotografier.
Verksam som fotograf i 50 år Sophie Janson var verksam som fotograf under 1900-talets första hälft. Länge drev hon en egen porträttateljé i Fjugesta men cyklade också omkring i Närke som dokumentärfotgraf.
– Janson föddes in i en relativt välbeställd jordbrukarfamilj år 1874. Hon ville inte bli piga, och började därför utbilda sig på handelsskola. När hon fick hon höra att fotograf var ett välbetalt jobb bestämde hon sig för att satsa på det. Det var ett av få yrken som var möjliga för kvinnor på den tiden, berättar Gunnar Öquist.
Under sina 50 år som fotograf hann Sophie Janson dokumentera flera generationer närkingar. Att bildskörden sedermera hamnade hos Västernärkes hembygdsförening berodde på att Janson själv var medlem i föreningen sedan länge, och mån om att bilderna skulle bevaras för framtiden.
– Men det hade också praktiska skäl. Glasnegativ är både tunga och skrymmande. Sammanlagt gör de efterlämnade negativen anspråk på uppåt 50 löpmeter.
– Det motsvarar ett helt rum, förtydligar Gunnar Öquist.
Hur har hembygdsföreningen förvarat glasplåtarna i alla år? – Från början hade man planer på att förvara dem i en fattigstuga från 1700-talet. Men som tur var kom man till sans och tog kontakt med Stadsarkivet i Örebro. Där är det perfekta förhållanden – mörkt och svalt.
Under sina 50 år som fotograf hann Sophie Janson dokumentera flera generationer närkingar.
Arrangemang ger ledtrådar om makt och släktförhållanden Ofta var människorna som Sophie Janson fotograferade uppställda i grupp.
– Man får ledtrådar om människors position genom bilderna. Hästar hade man gärna med i bild, för de signalerade makt. Ibland kan en liten pojke stå ensam, en bit ifrån resten av familjen. Då kan man ana att han är fosterbarn.
Vad betyder Sophie Jansons bilder för Fjugesta? – Det som har störst betydelse är faktiskt att det inte bara är fotografierna som sparats. Vi har också sittningsboken, det vill säga loggboken med uppgifter om vem som beställt bilden, var denne bodde, vad bilden kostade och var den togs. På så vis blir det ett slags bygdearkiv.
Har namngett torg i Fjugesta När Sophie Janson dog 106 år gammal var hon Örebro läns äldsta invånare. Och sedan i somras bär torget i Fjugesta hennes namn.
– Det är torget mitt i samhället, med apotek, Konsum och kommunhus. Det var vi i hembygdsföreningen lade fram namnet som ett medborgarförslag, säger Gunnar Öquist.
FAKTA. Utställning i Fjugesta december 2026
Bläddra bland Sophie Jansons bilder på Västernärkes hembygdsförenings hemsida.
Med anledning av att fotografikonsten fyller 200 år anordnar Västernärkes hembygdsförening och Lekebergs fotoförening i december 2026 en fotoutställning i Fjugesta utställningshall. Vernissage 14 december. Alla som vill inbjuds att välja en Sophie Janson-bild ur bilddatabasen och göra en egen tolkning av den. Se Nytolkat.se.
Läs mer om Sophie Jansons värv! ”Sophie Janson – Ljusets drottning” och ”En livsresa i ljus och svartvitt” är båda böcker av Rolf Jansson.
Text: Mikael Morberg, projektledare för SHF:s organisationsöversyn
Under hösten 2026 lyfter Sveriges Hembygdsförbund ämnet lokalhistoria för att belysa bredden i föreningarnas arbete. I den organisationsöversyn som nyligen avslutats är en av slutsatserna att mer fokus bör läggas på ändamålet i föreningsarbetet. Former för kunskaps- och erfarenhetsutbyte behöver utvecklas, med utgångspunkt i lokala behov och det vardagliga ideella arbetet.
Lokalhistoria är i sig ett brett ämne och inte alltid lätt att avgränsa. Vad skiljer egentligen lokalhistoria från annan historia? Hur kan föreningarnas praktiska och lokala kunskaper möta forskarens metoder och frågor?
Den som varit aktiv länge kanske tycker att föreningarna redan sysslar med lokalhistoria – och att det är just det man är bra på. Samtidigt tillkommer nya medlemmar medan andra faller ifrån. Det finns en risk att föreningar fastnar i invanda arbetssätt eller fortsätter att betrakta det historiska materialet ur samma perspektiv.
Vilka berättelser har bevarats? Det finns anledning att påminna om vilken roll hembygdsrörelsen har spelat för att bygga upp den kunskap som finns i dag. Lokala föreningar har historiskt bidragit till samlingarna på länsmuseerna och Nordiska museet. I mer än hundra år har hembygdsföreningar samlat och bevarat kunskap om människor och platser. Många förvaltar i dag egna hembygdsgårdar, friluftsmuseer och museer med hus, föremål, fotografier, arkiv och berättelser.
Men vad var det egentligen man samlade in – och varför? Vilka människor, miljöer och delar av vardagslivet dokumenterades? Vad ansågs viktigt att bevara för framtiden? Och vilka perspektiv och erfarenheter hamnade utanför?
Det kan till exempel handla om arbetare, kvinnor, migranter och nationella minoriteter som varit dåligt representerade i många arkiv, museer och samlingar. Genom att ställa andra frågor till materialet kan lokalhistorien ge en mer nyanserad bild av en plats och dess människor.
Ett exempel finns hos Swensbylijda i Svensbyn. Där arbetar kvinnogruppen ”Tjejdagis” bland annat med att gå igenom skänkta föremål och dokumentera sådant som berättar om kvinnors liv, arbete och vardag. Arbetet har också legat till grund för en utställning.
Genom att ställa andra frågor till materialet kan lokalhistorien ge en mer nyanserad bild av en plats och dess människor.
Ställ nya frågor till det ni redan har Det handlar alltså inte nödvändigtvis om att samla in mer. Det kan lika gärna handla om att undersöka och tolka det som redan finns på nya sätt.
Ett fotografi kan till exempel berätta något annat om vi inte bara frågar vem som är på bilden, utan också hur platsen såg ut, vad som har förändrats och vilka människor som syns – och vilka som inte gör det. Hur användes byggnaden, landskapet eller föremålen? Vad berättar materialet om arbete, fritid, relationer och vardagsliv?
Samma frågor kan ställas till husen och föremålen. Under sommaren har riksförbundet fortsatt kartläggningen av föreningarnas byggnader. På senhösten anställs också en föremålsantikvarie för att stärka stödet till föreningarna kring deras samlingar. Tanken är att öka kunskapen om vad föreningarna har och kunna sätta föremålens och husens kulturhistoriska värden i ett lokalt, regionalt och nationellt sammanhang.
Nya sätt att samla berättelser Samtidigt finns nya möjligheter att dokumentera den historia som fortfarande lever i människors minnen. I projektet Bygden berättar – Västergötland undersöker Västergötlands Hembygdsförbund hur film kan användas för att dokumentera och förmedla berättelser om platser, människor, händelser och företeelser.
Det behöver inte vara avancerat. En berättelse kan spelas in med mobiltelefonens kamera. Föreningarna ska få stöd i bland annat intervjuteknik, enkel manusskrivning, filmning och redigering.
En tanke är också att filmerna ska kunna kopplas till de platser de berättar om. Med QR-kodförsedda skyltar kan en besökare stå på en plats och samtidigt ta del av berättelser om människorna, händelserna eller verksamheten som hört hemma där.
Bygd och Natur har tidigare skrivit om Bygden berättar utifrån Hallandslän, där projektet först skapades.
FAKTA: Lokalhistoria på Verksamhetsforum
Den 2–3 oktober arrangeras Sveriges Hembygdsförbunds Verksamhetsforum i Järfälla med lokalhistoria som tema. Under Verksamhetsforum delas även pris ut till Åretshembygdsförening2026 – gotländska Östergarns-Gammelgarns hembygdsförening.
En huvudfråga är hur Sveriges Hembygdsförbund och de regionala förbunden kan utveckla stödet till föreningarna. Bland annat diskuteras mötet mellan föreningarnas lokala kunskaper och den professionella historikerns metoder, sambandet mellan materiellt och immateriellt kulturarv, hembygdslitteratur och hur lokalhistoriska kunskaper kan användas i samhällsutveckling och påverkansarbete.
Digital teknik och film som stöd för att samla in och förmedla berättelser är ett annat ämne.
Medverkar gör bland andra Jonas Engman, intendent vid Nordiska museet, och David Ludvigsson, professor i lokalhistorisk forskning vid Linköpings universitet. Föredrag varvas med frågestunder och fördjupande samtal.
Rivningskartan består av en interaktiv karta över Sverige där alla som vill kan lista byggnader som rivits sedan 2016. Ursprungsidén kommer från den schweiziska organisationen Countdown2030 och det svenska initiativet har tagits av ACAN (Architects Climate Action Network) Sverige tillsammans med Sally Future Manifestation Lab.
Söker kunskap från hembygdsföreningar Nu hoppas man att även hembygdsrörelsen vill delta i kartläggningen av byggnader.
– Vi vill nå ut utanför storstäderna i högre grad och är jättetacksamma om föreningar runtom i landet kan bidra, säger Anna Mistry Bergbom, arkitekt verksam i ACAN.
Byggbranschen står i dag för 22 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp och 39 procent av avfallet enligt Boverkets miljöindikatorer. På grund av klimatkrisen behöver vi drastiskt minska våra utsläpp genom att vårda, utveckla och anpassa byggnader i stället för att riva dem, skriver Rivningskartan.se.
– Det ekonomiska systemet som vi har nu gör det mer lönsamt att riva och bygga nytt. Men många rivningar sker också på ren slentrian. Det tar mer tid och kraft att finna lösningar för att förändra något befintligt. Men det är jätteviktigt, menar Anna Mistry Bergbom.
Många rivningar sker på ren slentrian.
Kan lista både byggnader och miljöer Via sajten kan alla som vill lista rivna, hotade och räddade miljöer.
– Man får gärna lägga till så mycket information som möjligt. Till exempel bilder, eller länkar till artiklar som berättar om platsen och pågående planer för hur den är tänkt att förändras.
Det personliga elementet är extra viktigt, understryker hon.
– Man kan lägga till egna berättelser och minnen knutna till platsen i fråga.
Initiativ som finns i flera länder Rivningskartan drivs som ett ideellt projekt. Rivningskartan hoppas i nuläget på fler finansiärer. Sedan i våras har man stöd från Riksantikvarieämbetet för att underhålla och administrera sajten under ett år.
Liknande kartor finns i ett flertal länder runtom i världen.
– Vi har ett nära samarbete med organisationen i Schweiz som gjorde den första kartan. Vi hoppas kunna koppla samman alla liknande initiativ, så att man kan få överblick och jämföra hur det ser ut i olika länder.
För att riva krävs rivningslov som utfärdas av kommunen, påminner Rivningskartan. Dokumenten är offentliga handlingar, men planerna flaggas sällan i förväg. När rivningsplanerna väl offentliggörs ligger projektet ofta långt fram i planeringen.Via kommunernas hemsidor kan man i många fall hitta gällande detaljplaner och planprogram där man kan utläsa vad som ska hända i framtiden. Under rubriken ”Kulturmiljöutredningar” finns ofta information om de byggnader som finns på platsen och vad som planeras att hända med dem.
Finns det någon byggnad som du är extra mån om att bevara? – En byggnad som är på väg att rivas är Lärarnas hus på Stora Essingen i Stockholm. Det är ett platsgjutet kontorshus med fasader av natursten och fönster i ädelträ som har tillhört Lärarförbundet. Det har definitivt potential att bevaras och göras om, säger Anna Mistry Bergbom.
– Vi är oerhört glada och hedrade över denna utmärkelse, ett kvitto på att allt ideellt arbete vi lägger ner betalat sig, säger Jan Åberg, ordförande i Östergarns-Gammelgarns hembygdsförening, i ett pressmeddelande från Sveriges hembygdsförbund.
Så här lyder juryns motivering: ”Med enastående bredd, kunskap och ideellt engagemang håller Östergarn-Gammelgarns hembygdsförening kulturarvet levande året om. Genom att vårda gårdar, fyrar, båtar och kvarnar och samtidigt föra traditioner, språk och berättelser vidare skapar föreningen gemenskap över generationer. Med gården Rodarve som nav förenar den varsamt bevarande med en öppen och levande verksamhet för både boende och besökare. En värdig mottagare av Årets hembygdsförening 2026.”
– Med sitt inspirerande arbete är föreningen verkligen en värdig vinnare, säger Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges hembygdsförbund.
Prisutdelning 2 oktober Utmärkelsen delades ut första gången 2016, för att uppmärksamma det viktiga arbete som Sveriges hembygdsförbunds sammanlagt nästan 2 000 medlemsföreningar utför. Förutom äran och den positiva uppmärksamheten får föreningen 10 000 kr. Prisceremonin går av stapeln 2 oktober i Järfälla utanför Stockholm. Prisutdelare är Anna-Karin Andersson, ordförande för Sveriges hembygdsförbund.
– Det är ju jätteroligt, det är väldigt hedrande att bli uppmärksammad på det här sättet bland alla kollegor i Sverige, om man nu kan säga så. Det är 380 000 medlemmar i de här föreningarna, vi är 500, säger Jan Åberg i en intervju med Sveriges radio P4 Gotland.
De var också nominerade De regionala hembygdsförbunden kan nominera en förening var till utmärkelsen. 2026 var följande föreningar nominerade: Norns Bruks Vänner (Dalarna), Arbrå hembygds- och fornminnesförening (Gästrike-Hälsinge), Hackås hembygdsförening (Heimbygda, Jämtland), Anderstorps hembygdsförening (Jönköping), Jokkmokks hembygdsförening (Norrbotten), Örkeneds hembygdsförening (Skåne), Vårby Fittja Hembygdsförening med Hagalunds Tvätterimuseum (Stockholm), Älvkarleby hembygdsförening (Uppland), Ovansjö Bygdeförening (Värmland), Brandstorps Hembygdsförening (Västergötland), Fläckebo hembygdsförening (Västmanland), Lindesberg (Örebro).
Den 12 september arrangeras Vandringens dag 2026. För Bodsjö hembygdsförening är vandring del av något större: att göra naturen tillgänglig för fler och bidra till bättre psykisk hälsa. Forsaleden är en sju kilometer lång vandringsled längs Forsaån i Jämtland som ingår i EU-nätverket Natura 2000. Här finns storslagen natur, fornlämningar och populära platser för både bad och fiske. Genom ett samarbete mellan bland annat regionen, Bräcke kommun, Länsstyrelsen, organisationen Hej Främling och den lokala hembygdsföreningen introduceras nu Forsaleden för fler – för att främja psykisk hälsa.
– Vi vill skapa möjligheter för svagare grupper att uppleva naturen. Det är själsläkande, säger Kjell Berg från Bodsjö hembygdsförening.
Föreningen fick Vandringspriset 2025 Projektet inleddes 2023 när Bodsjö hembygdsförening lejde sommarjobbande ungdomar att plocka skräp i Forsaleden. Förra året tilldelades föreningen Vandringspriset för sitt arbete med att tillgängliggöra vandringsleden för fler – till exempel personer med lättare funktionsvariation, äldre och mindre vana vandrare.
I en ny rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att naturvistelse är en viktig källa till välmående, men att olika grupper tillbringar olika mycket tid i utomhusmiljö. ”För att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen är det viktigt att alla har möjlighet att vistas i naturen, och det finns skäl att rikta särskilda insatser till de grupper som vistas där minst i dag”, konstaterade Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
Arrangerade bussutflykt för ovana vandrare Nu går projektet med Forsaleden in på sitt tredje år. I slutet av maj månad genomförde föreningen en bussutflykt för mindre vana vandrare, både nyanlända och boende i Sverige sedan länge. Turen gick från Bräcke samhälle till Åkerviken.
– Därifrån gick gruppen två kilometer längs ån. Det var både kvinnor och män, pensionärer och småflickor i lackskor som vandrade. En salig blandning, helt enkelt.
Som en del i tillgänglighetssatsningen har Forsaleden numera skyltar som utöver svenska kan läsas upp på engelska, tyska, somaliska och arabiska med hjälp av QR-koder. Med ekonomiskt stöd från lokala företag bjöds vandrarna på grillade hamburgare, kaffe och fika.
– Många av deltagarna hade inte varit med om något liknande förut, och tyckte det var väldigt roligt. Leden är ju dessutom anpassad just för att du ska kunna gå i vanliga kläder och gympaskor. Det krävs ingen proffsutrustning.
Kan nå fler och yngre Under 2026 satsar regeringen och SKR sammanlagt 1,32 miljarder kronor för att främja psykisk ohälsa och suicidprevention – bland annat genom statsbidrag till organisationer.
Kjell Berg hoppas att det gör att fler engagerar sig i den gemensamma folkhälsan.
– Dådet i gymnasieskolan i Fagersta visar hur viktigt det är att motverka ensamhet och psykisk ohälsa. Jag tror att ett bättre samarbete mellan kommuner och ideella föreningar kan göra stor skillnad. Dessutom gör sådana här initiativ att föreningen når ut till nya, yngre medlemmar.
FAKTA. Vandringens dag 12 september 2026
Den 12 september arrangeras Vandringens dag, med målet att locka fler att komma ut och njuta och fördjupa kunskapen om Sveriges natur- och kulturmiljöer.
Dagen initierades av Svenska Turistföreningen 2019 och genomförs i samarbete med flera olika organisationer och föreningar.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
