Anki Berg är chef för Örnsköldsviks museum och konsthall. Dessutom är hon konsult inom värdskap.
– Innan ett stort evenemang är det viktigt att lyckas nå ut med information om vad som ska äga rum. Att annonsera på sociala medier är enkelt och helt gratis. Våga beskriv evenemanget ordentligt och i detalj!
Inför ett stort evenemang är det också viktigt att ha tänkt igenom arbetspositionerna.
– Det är givet att någon arbetar i insläpp, parkering och servering. Men ”frifräsarna”, som jag kallar dem, som rör sig i området, är jätteviktiga. De ska gärna ha en väst eller liknande, så att de syns.
– Det händer alltid oväntade saker vid stora evenemang. Till exempel kan barn och föräldrar komma ifrån varann och behöva hjälp. Då ska inte alla värdar vara upptagna med att servera korv.
Det händer alltid oväntade saker vid stora evenemang. Då ska inte alla värdar vara upptagna med att servera korv.
Stort midsommarfirande i Västanfors Västanfors hembygdsgård flyttades till sin nuvarande plats år 1975. Här huserar Fagersta-Västanfors hembygdsförening, som sedan ett halvt sekel tillbaka bjuder in till ett midsommarfirande av större skala.
– Vi har haft omkring tretusen besökare ända sedan starten, konstaterar Helena Westberg som bistår föreningen adminsitrativt.
Utöver midsommarstång, spelmän och folkdans erbjuder man bland annat chokladhjul och fiskdamm. Och det är just lotterier och aktiviteter för barn som gör att man går plus på arrangemanget, förklarar hon.
– I och med att det kommer en hel del folk kan föreningen tjäna en ganska stor summa där.
Entrén till midsommarfirandet är däremot gratis.
– Besökarna passerar en eller ett par personer i folkdräkt på väg in. De har en Swish-lapp och en burk där man kan placera sin frivilliga entré. Man betalar i den mån man har råd.
Enkel servering till många På grund av det stora flödet av besökare hålls fikaserveringen alltid enkel under midsommar.
– I stället för vårt ordinarie utbud i hembygdsgården håller vi oss till kaffe i pappmugg och en midsommarbakelse. Den består av chokladkaka, grädde och en jordgubbe med en svensk flagga.
Ett midsommarfirande i Fagersta-Västanfors hembygdsförening kräver 35-40 ideellt arbetande personer.
– Alla är äldre, och de får fika som tack. Vi är noga med att hålla arbetspassen två timmar långa, säger Helena Westberg.
Tacka av efteråt Tillbaka till värdskapskonsult Anki Berg i Örnsköldsvik. Hon understryker vikten av att tacka ideella krafter efter ett evenemang – men också besökare. Det får gärna ske via sociala medier.
– På så vis når man ju även de som inte kom, och bygger upp ett intresse inför nästkommande år. Då har man skapat en loop.
SÅ PRESENTERAR NI EVENEMANGET PÅ FÖRHAND
5 tips från Anki Berg, konsult inom värdskap, för dig som informerar om ditt evenemang i sociala medier.
1. Vilka är hålltiderna för programmet? Information om vilket klockslag programpunkterna sker är förstås extra viktigt när det gäller ett längre evenemang.
2. Vilka parkeringsmöjligheter finns? Behöver man gå 400 meter eller går det att köra ända fram? Ge besökarna tydliga detaljer!
3. Hur ser framkomligheten ut för djur, barn och gamla? Är det lätt att röra sig i området om man går med rollator eller barnvagn? Går det bra att ta med sig hund? Skriv det, i så fall! För många besökare är det även viktigt att veta i förväg om det finns toalett i anslutning till evenemanget.
4. Akta dig för superlativ! Beskriv inte ditt evenemang som ”ett fantastiskt, underbart midsommarfirande”. Skapa lagom förväntningar och lämna omdömet åt besökaren.
5. Våga lägga lite ansvar på besökaren! Skriv till exempel: ”Vi har lagt grunden, men ni gör festen” eller ”Medtag glatt humör”. Signalera tydligt att besökarna är varmt välkomna – och att ni som förening förväntar att man beter sig på ett bra sätt.
Sugen på en utflykt? Sveriges hembygdsföreningar förvaltar en rikedom av lokalt kulturarv. Här listar vi sex mer otippade samlingar och museer landet runt – alla mycket sevärda och många även med kaffeservering och annan lokalhistoria i nära anslutning.
1. Smycken av hår, Våmhus Hembygdsförening, Dalarna Under 1800-talet var det svårt att livnära sig enbart på jordbruk i Våmhus. Kvinnorna utvecklade därför en avancerad teknik att fläta, tvinna och knyppla människohår till halsband, armband, broscher och ringar. Kullorna begav sig till Ryssland i öst och England i väst för att sälja smycken. I dag är Våmhus den enda platsen i världen där denna hantverkstradition har hållits levande i en obruten följd. Hårarbete är emellertid inte det enda som bjuds i Våmhus. Föreningen skriver: ”På Sivarsbacken vid Lintjärns strand ligger Våmhus Gammelgård. Här finns ett tjugotal byggnader från 1700- och 1800-talet. En del byggnader har stått på området, andra har flyttats hit från lokala fäbodar och byar. (…) Det finns en stor mängd skickliga hantverkare i byn som skapar vackra och funktionella produkter (…) Under sommaren finns både hårkulla och korgmakare i arbete under dagarna samt att deras hantverk finns till försäljning i vårt lilla butik.” Sommartid även kafé och ibland spelmansaktiviteter. Adress och öppettider: https://www.hembygd.se/vamhus/about
2. Lotsvardag i Stockholms skärgård På Husarö står lotsarna i centrum. Föreningen beskriver museet som en plats där ”lotsarnas livsöden väcks till liv”. Den Sundströmska lotsgården, där öns siste mästerlots Reinhold Sundström bodde, utgör ett komplett bevarat lotshemman. Bostadshus, uthus och ekonomibyggnader ingår. I samtliga byggnader finns föremål man använt genom tiderna, i både arbete och fritid. Föreningen skriver: ”Passa även på att gå vår historiska promenadslinga. Slingan består av fyra skyltar som berättar om öns lotshistoria och jordgubbsodlingar. Skyltarna finns uppsatta längs promenadslingan som går via Bystugan och Lotsberget, öns högsta punkt, för att sedan fortsätta till Hemgärdet och avslutas vid Lotsmuseet.” Adress och öppettider: https://www.hembygd.se/husaro/sida-153602
3. Ett fullständigt apotek från förra sekelskiftet, Mönsterås Stranda hembygdsförening i Mönsterås driver ett av landets mest omfattande hembygdsmuseer med historiska miljöer som handelsbod, sjömanshem, smedja och fiskemuseum. Bland de mest ovanliga inslagen finns Apoteksmuseet, som föreningen beskriver som ett ”fullständigt apotek från förra sekelskiftet”. Museet byggdes upp under 1960-talet av apotekaren och farmacihistorikern Stig Ekström. Här finns inte bara den gamla apoteksofficinen från Mönsterås apotek utan även laboratorium, analysrum, destillationsrum, drogvind (eller torkvind med ett något torrare ordval) och stötkammare. Samlingarna rymmer hundratals burkar med historiska läkemedelsingredienser, och bakom byggnaden finns en örtagård med medicinalväxter. Adress och öppettider: https://hembygdsmuseum-monsteras.se/
4. Från stenålder till tidig kristendom på Glösa Älgriket, Jämtland Alsens hembygdsförening äger Glösa Älgriket, som under 40 år har varit ett populärt besöksmål i Jämtland. Stenåldern har stått i fokus, med matlagning i kokgropar och fantasifulla dräkter av älgskinn och älgben. Sedan 2025 har den pedagogiska verksamheten byggs för att omfatta fler historiska perioder, bland annat brytningstiden mellan vikingatid och kristendom, för Glösa är ett stopp längs St Olavsleden. Många pilgrimer hittar hit varje sommar. Adress och öppettider: https://www.facebook.com/glosaalgriket.se
5. Sjaunja Myggmuseum i Gällivare 1934 bildades Gällivare hembygdsförening med syftet att bevara unik historia och kultur. Samlingen, och museiverksamheten, växte. 1999 övergick Gällivare Kulturmuseum i kommunal regi, men hembygdsföreningen äger fortfarande de drygt 10 000 föremålen i samlingen. Lokalerna rymmer också den udda fågeln, eller kanske snarare flygaren, Sjaunja Myggmuseum, som flyttat dit från sitt ursprungliga myrlandskap i Sjaunja naturreservat (på grund av myggbrist). Ett museum som hyllar den myggbitna tillvaron i Lappland, och kampen för att bli kvitt de ettriga blodsugarna. Adress och öppettider: https://gallivare.se/uppleva-och-gora/gallivare-kulturmuseum/aktuellt-och-oppettider
6. Egon Klints sojdemuseum på Gotland Egon Klints …VAD? Jo, sojdemuseum. Välkommen till tjärdalarna i Västerlaus, hälsar Burs hembygdsförening. Här finns flera tjärdalar – sojden – för framställning av den viktiga handelsvaran tjära. Sojdet vid museet byggdes 1850 och är fortfarande i brukbart skick. Arbetet med att skapa Sojdemuseet började i maj 1960, när spelmannen och mångsysslaren Egon Klint ådrog sig att ute i skogen hade det för länge sedan brunnit eld för att framställa tjära. Utöver att sätta sojdet i stånd skapade han Sojdemuseet där olika verktyg och bruksföremål från det gamla jordbrukssamhället finns samlade. Museet ligger i en vacker skogsmiljö och uppskattas som besöksmål och kan bokas för privata evenemang. Adress och öppettider: https://www.hembygd.se/burs/page/145227
För att driva arbetet framåt har två nyutexaminerade byggnadsantikvarier anställts under sommaren. Ina Sjöstrand och Petra Nordwall ska kontakta de föreningar som ännu inte skickat in sina uppgifter.
– Vi hoppas få in så många svar som möjligt under sommaren. Även om det är en intensiv period för många föreningar är det också den tid då många styrelsemedlemmar finns på plats ute på hembygdsgårdarna, säger Helena Rosenberg, kulturmiljöstrateg vid Sveriges hembygdsförbund.
Ringer upp föreningarna Arbetet bygger vidare på den enkät som redan skickats ut till medlemsföreningarna. Under sommaren kommer Ina Sjöstrand och Petra Nordwall att ringa de föreningar som ännu inte svarat, hjälpa till med frågor och registrera de uppgifter som kommer in.
För de föreningar som skickat in kartor över sina byggnader kopplas varje byggnad till en digital karta tillsammans med de uppgifter som lämnats.
– Det här är en grundläggande inventering. Med hjälp av både enkätsvaren och kartan kan vi sedan göra sammanställningar och analyser som blir värdefulla både för oss själva och i vårt arbete gentemot myndigheter och andra aktörer, säger Helena Rosenberg.
Ska ge en nationell bild Undersökningen är medvetet enkel. Syftet är inte att göra detaljerade kulturhistoriska utredningar, utan att skapa en nationell överblick över hembygdsrörelsens byggnadsbestånd.
– Vi har ställt ganska få frågor för att inte göra det för komplicerat för föreningarna att svara, men samtidigt få en bild av vilka byggnader som finns inom hembygdsrörelsen, säger Helena Rosenberg.
Genom uppgifter om byggnadernas ålder, om de har flyttats och vad de ursprungligen använts till går det att få en första bild av deras kulturhistoriska värden. Enkäten innehåller också frågor om byggnadsmaterial, storlek, uppvärmningssystem och om föreningen har sökt eller fått bidrag till byggnadsvård.
– Till att börja med är det en kvantitativ undersökning, men vi hoppas kunna komplettera den med mer kvalitativa uppgifter om byggnadernas kulturhistoriska värden längre fram.
Vi hoppas kunna komplettera med mer kvalitativa uppgifter om byggnadernas kulturhistoriska värden längre fram.
Viktigt underlag för framtida stöd Kartläggningen ska inte bara ge bättre kunskap om byggnaderna. Den ska också ge Sveriges hembygdsförbund ett starkare faktaunderlag i dialogen med politiker och myndigheter.
– Vi vill kunna visa, med statistik, vilken betydelse hembygdsrörelsens byggnader har och vilka behov som finns. Det stärker våra möjligheter att argumentera för att det behövs mer stöd till vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, säger Helena Rosenberg.
Kan hjälpa vid energideklaration Enkäten har utökats med frågor om bland annat samlingslokaler, uthyrning och uppvärmningssystem. Bakgrunden är bland annat de nya krav på energiprestanda som diskuteras inom EU.
Byggnadens användning, storlek och uppvärmning påverkar hur den klassificeras vid en energideklaration. En låg energiklass kan i sin tur få ekonomiska konsekvenser, exempelvis genom att göra det svårare att få fördelaktiga lån inför framtida renoveringar.
– Genom den här kartläggningen får vi bättre kunskap om rörelsens byggnader och kan föra en mer faktabaserad dialog med myndigheter och politiker om vilka konsekvenser olika regelverk kan få för kulturhistoriskt värdefulla byggnader, säger Helena Rosenberg.
– Våra sommarjobbare brukar utvecklas enormt under arbetsperioden. Vi har haft många blyga själar här som pratat mer och mer för varje dag.
Eva Engström är ordförande i Ragunda hembygdsförening i Jämtland. I dag, i början av juni 2026, har hon tagit emot säsongens första feriebetare i hembygdsgården, en gammal länsmansgård från mitten av 1800-talet.
– Det är två roliga, duktiga tjejer. Under de kommande veckorna kommer de att servera kaffe, våfflor och tunnbröd. De kommer även att öppna och stänga lokalerna.
I Ragunda har man anställt ungdomar via kommunen under de senaste 15 åren.
– I början tänkte vi att ungdomarna främst skulle umgås med barnen som besöker våra lekmiljöer. Men det var helt fel tänkt. Barn leker hellre med sina föräldrar.
En annan lärdom är att inga av sommarjobbarna ska jobba ensamma under lång tid.
– Det handlar inte bara om att man behöver instruktioner utan att också att man behöver sällskap för att arbetet ska bli roligt, resonerar Eva Engström.
Vilken roll spelar det för föreningen att anställningen sker genom kommunen? – Det är en förutsättning. Dels på grund av finansieringen men framför allt med tanke på administrationen. För en kassör är det jättemycket jobb att anställa någon.
Sommarjobbarna de enda avlönade i föreningen Den enda nackdelen med arrangemanget är att man förstås vill värdera allas arbete lika, och att det övriga jobbet inom föreningen genomförs utan betalning.
– Men jag vill såklart att de unga ska ha betalt. Annars skulle de inte vara här, och det förstår jag. Och jag vet hur det är att vara ung. Man behöver verkligen de där pengarna, understryker Eva Engström.
Lösningen från hennes sida består i tydlig kommunikation.
– Jag brukar vara noga med att förklara att alla andra arbetar ideellt – och att det arbetet därför sköts på olika sätt, utifrån vilja och ork. Då får de en tydlig bild av hur föreningen fungerar.
Jag brukar vara noga med att förklara att alla andra arbetar ideellt – och att det arbetet därför sköts på olika sätt, utifrån vilja och ork.
Region, bildningsförbund och hembygdsföreningar i samarbete i Halland Inom Region Halland har Hallands bildningsförbund agerat länk mellan unga sommarjobbare och hembygdsföreningar i behov av resurser. Kerstin Hultin är förbundets hembygdskonsulent.
– Både föreningarna och ungdomarna bär på mycket kunskap. Men de har också färdigheter som den andra gruppen inte har lika mycket av. Därför brukar den här sortens samarbeten falla väl ut.
Anställningarna finansieras genom Framtidskraft, regionens sommarjobbsprogram, medan bildningsförbundet står för arbetsgivaransvaret.
De senaste åren har feriearbetarna framför allt bistått föreningarna med fysisk kondition och digital kompetens. Bland annat har man gett sig ut i skogen för att inhämta GPS-koordinater till torp.
– Ofta krävdes det då att den anställda hade körkort och tillgång till bil. När man kommer in på frågor som rör milersättning blir det förstås mer komplicerat vad gäller själva anställningen.
Kräver aktiv arbetsledning Digitala arbetsuppgifter har varit lättare att administrera.
– Man har bland annat fotograferat museiföremål och producerat beskrivande texter. Man har även digitaliserat arkivhandlingar. Unga är ofta väldigt snabba när de arbetar digitalt.
Vilka krav ställer ni på föreningarna? – Att det ska finnas en arbetsplats. Det måste finnas en möjlighet att kunna tillreda sin lunch och fika. Och det måste finnas en toalett.
Det är också viktigt att någon på föreningen finns på plats, betonar Kerstin Hultin.
– Det är inte okej att lämna över en nyckel och säga ”Vi ses igen om tre veckor.” Det krävs en ordentlig introduktion. Framför allt behöver man få veta vad det är för plats man befinner sig på. Ofta finns det nämligen en anledning att man velat jobba just där.
Med rätt hjälp kommer sommarjobbarna själva att botanisera och ställa frågor, menar Kerstin Hultin. Många av feriejobbarna har också hittat ny information om sin släkt.
– Ofta tar man med sig saker från den här sortens jobb som stärker den egna identiteten.
Sommarjobbarna återvänder som volontärer Tillbaka till Jämtland, och Eva Engström i Ragunda hembygdsgård.
– När arbetsperioden är över får varje sommarjobbare två årsböcker som producerats av föreningen – en för året som gått och en från året man är född.
– Vi ger dem också ett ungdomsmedlemskap i föreningen för ett år framåt. På så vis blir de också automatiskt kallade till nästa årsmöte.
Brukar sommarjobbarna bli kvar i föreningen på ett eller annat sätt? – Ja, flera har återkommit som volontärer. Sommarjobbet har blivit ett sätt för dem att få upp ögonen för oss.
När Björnlunda hembygdsförening öppnade sitt vandrarhem 1938 hade den lagstadgade semestern precis införts.
– Hur diskussionerna gick vet vi inte i dag, men en anledning till att öppna vandrarhem kan ha varit att semesterlagen kom 1938 då alla anställda fick rätt till två veckors betald semester. Det var vanligt med cykelsemester då få hade bil, säger föreningens ordförande Pia H Forss.
– Det är en genuin plats, rofylld och vacker. Avskilt, men ändå nära till Björnlunda samhälle. Eriksgatan i närheten passar för cykelutflykter till badsjöar. Skogen finns inpå knuten med bär och svamp och här finns ett levande lantbruk, säger Pia H Forss.
Åtta bäddar i två loftbodar De åtta bäddplatserna är fördelade på fyra rum i två loftbodar från 1600- och 1700-talen. Dessa flyttades till hembygdsgården från två gårdar i socknen under 1930-talet.
För att anpassa byggnaderna togs nya fönster upp, väggarna målades och golven förbättrades. Sängar, sängkläder och porslin kom från STF. En vaktmästare bodde på hembygdsgården under sommaren, serverade frukost och kunde även ordna middag åt gästerna, berättar Pia H Forss.
Miljön är alltjämt enkel och genuin: Ytterdörrarna är original och gården har fortfarande torrdass, kompletterat med en separat duschstuga.
Fler enkla boenden efterfrågas Runt om i landet finns redan många hembygdsföreningar som erbjuder någon form av övernattning. Sveriges hembygdsförbund har samlat dem i en översikt över genuina boenden inom hembygdsrörelsen, från Murjek i norr till Västergarn på Gotland.
För hembygdsföreningar kan det också vara ett sätt att utveckla verksamheten och skapa fler möten med besökare.
– Många av våra medlemsföreningar erbjuder boenden, några vid pilgrimsleder. Och det handlar inte bara om boenden utan om att bidra till fler kulturarvsupplevelser längs lederna generellt, säger Olov Norin.
Vandrarhemmet drivs inte i första hand för ekonomisk vinning. Vårt huvudsakliga syfte är att ha en levande hembygdsgård där besökare känner sig välkomna.
En levande hembygdsgård 2021 lämnade Björnlunda hembygdsförening Svenska Turistföreningen. Sedan dess driver man vandrarhemmet i egen regi med säsongsanställd personal. För föreningen handlar verksamheten om mer än ekonomi.
– Vandrarhemmet drivs inte i första hand för ekonomisk vinning. Vårt huvudsakliga syfte är att ha en levande hembygdsgård där besökare känner sig välkomna, säger Pia H Forss.
Boendet har också blivit en tillgång när föreningen hyr ut hembygdsgården för fester, kurser och andra arrangemang. De åtta bäddplatserna gör det möjligt för gäster att stanna längre och använda gården på fler sätt.
För föreningar som funderar på att erbjuda boende är hennes råd att hålla verksamheten enkel.
– Gör det så enkelt som möjligt men ändå trivsamt och ombonat. Välj textilier med omsorg, håll rent och fräscht och ha tydliga rutiner för värdarna.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
