Det nytillkomna EU-skyddet innebär att hantverk med tydlig koppling till en viss plats eller ort kan skyddas från plagiat. Oskar Juhlin är vd för Gustavsbergs porslinsfabrik strax utanför Stockholm, där företaget har haft sin produktion på samma plats i drygt 200 år. Han var också en av deltagarna i det seminarium som Konstnärernas Riksorganisation bjöd in till under hösten, med fokus på hur det nya systemet kan lyfta svenskt hantverk och slöjd.
Innebär den här förändringen ett stärkt intresse för kulturarvet som resmål? – Det tror jag.
Oskar Juhlin exemplifierar med Lovikkavanten, sprungen ur orten med samma namn i Norrbotten, och som numera tillverkas i ett flertal varianter runtom i landet.
– Har man ett specifikt hantverk i en bygd och hantverket genomgår den här sortens märkning framstår ju plötsligt liknande produkter från andra orter som kopior.
Tidigare skydd för mat, dryck och jordbruksprodukter En geografisk beteckning (GI) är en så kallad immateriell rättighet. EU:s skydd för geografiska beteckningar infördes i början av 1990-talet och har fram till nyligen endast omfattat vin, spritdrycker samt jordbruksprodukter och livsmedel.
För att kunna ansöka om geografisk beteckning för ett hantverk behöver tillverkaren – eller hantverkaren – uppfylla vissa kriterier. Först och främst ska hantverket ha sitt ursprung på en viss plats eller i en region vars särskilda kvalitet, anseende eller andra egenskaper huvudsakligen kan tillskrivas det geografiska ursprunget.
Minst ett av produktionsleden måste dessutom äga rum i det avgränsade geografiska området.
– Hur specifikt blir egentligen det här skyddet? Det var en diskussion som uppstod under KRO:s seminarium, berättar Oscar Juhlin.
Jobbar man med ett hantverk som utförs för hand finns det ett särskilt värde i en sådan här märkning.
Produktion måste offentliggöras i detalj Märkningen gäller enskilda produkter eller hantverk, och ett av kraven från EU är att produktionen offentliggörs i detalj.
– Det innebär också att om någon annan på samma ort vill börja tillverka samma produkt så möjliggör man även det. Men att vara flera tillverkare kan också vara en styrka, som synliggör platsen på ett annat vis.
Även exempelvis dalahästen bör kunna få en geografisk beteckning, eftersom den har flera olika tillverkare men samma produktionsprocess, resonerar Oscar Juhlin vidare.
– Den här sortens geografiska märkning leder förstås till en smalare definition av vad ett visst hantverk är, och hur det bör utföras. Det är förstås exkluderande. Men det innebär också att vi slipper märkliga Kalle Anka-varianter av till exempel dalahästen.
– Jobbar man med ett hantverk som utförs för hand finns det ett särskilt värde i en sådan här märkning, eftersom det innebär att det håller en viss kvalitet.
Anmälan direkt till EU för urval Sverige gör inga egna prövningar av ansökningar gällande geografiska beteckningar. Anmälan skickas i stället direkt till EU:s immaterialrättsmyndighet EUIPO, som granskar och beslutar om registrering.
Har Gustavsbergs porslinsfabrik skickat in någon ansökan ännu?
– Nej, vi har haft fullt upp med att göra porslin. Men hittar vi en bra anledning att ansöka kommer vi definitivt att göra det längre fram.
FN-organet Unesco utsåg år 1996 Laponia i norra Sverige till världsarv. Det anses vara Europas största sammanhängande naturlandskap, med flera tusenåriga spår av mänsklig verksamhet.
Förra året placerade Unescos världsarvskommitté Laponia, eller Laponia-tjuottjudus på samiska, under så kallad ”reaktiv övervakning”. Detta sedan regeringen beviljat bearbetningskoncession för gruvbrytning vid Kallak/Gállok, drygt 30 kilometer från världsarvsgränsen.
Riksantikvarieämbetet rapporterar till Unesco Med anledning av Unescos varningsflagg för Laponia, har Riksantikvarieämbetet nu i dagarna skickat in en rapport till Unesco om hur Sveriges förvaltning av Laponia fortskrider. I detta svar står att den gruvkoncession som beviljats vid Kallok/Gállok visserligen ”ger rätt att utvinna mineraler”. Men för att en gruva verkligen ska kunna etableras krävs tillstånd enligt miljöbalken, och någon ansökan om ett sådant tillstånd har ännu inte lämnats in, poängterar Riksantikvarieämbetet.
– Nu är det viktigt att fortsätta bevaka att Laponias värden inte skadas, och att en kommande prövning kring miljötillstånd för gruvverksamhet föregås av konsekvensanalyser, som utreder påverkan på världsarvet och förmedlas till Unesco, säger Elene Negussie, utredare vid Riksantikvarieämbetet.
Nu är det viktigt att fortsätta bevaka att Laponias värden inte skadas.
Unik kombination av natur- och kulturvärden Laponia är 9 400 kvadratkilometer stort. I området ingår nio samebyar, nationalparkerna Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet och Muddus, plus naturreservaten Sjávnja och Stubbá. Här finns en unik kombination av natur- och kulturvärden. Men Unesco beskriver sin oro för att gruvverksamhet i Kallak/Gállok kommer att påverka renarnas flyttleder och betesområden, utanför världsarvet där renarna rör sig mellan sommar- och vinterbete. På grund av gruvplanerna finns därför en risk för att Laponia i framtiden kan komma att avlistas som världsarv.
Analyserar Unescos rekommendationer Riksantikvarieämbetet beskriver i sin rapport till Unesco att man, tillsammans med Naturvårdsverket, arbetar med att analysera Unescos rekommendationer, ”i dialog med berörda parter”. Arbetet med att ta fram underlag som stärker skyddet av Laponia pågår, förklarar Riksantikvarieämbetet.
Hembygdsförbundet har ingen direkt medverkan i detta arbete, förklarar kulturmiljöstrategen Helena Rosenberg.
– Däremot är vi med i programrådet för traditionell kunskap och hållbart sedvanebruk, som samordnas av Sametinget i samverkan med Centrum för biologisk mångfald vid SLU, säger hon.
– Det är ett nationellt arbete med att uppfylla delar av det svenska genomförandet av FN:s konvention om biologisk mångfald. Där diskuteras både frågor om samiskt kulturlandskap och andra lokala samhällen med traditionella livssätt som är relevanta för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, säger Helena Rosenberg.
Liverpool förlorade världsarvsstatus 2021 Unesco publicerar årligen en lista över hotade världsarv, där många har koppling till väpnade konflikter. Andra är utsatta för hårt tryck, till följd av stadsutveckling, utvinning av naturresurser eller andra anspråk. År 2021 förlorade till exempel den brittiska hamnstaden Liverpool sin världsarvsstatus, när det byggdes bostäder och en fotbollsarena i stadens viktorianska hamnmiljö.
Unesco beskriver sin oro för att gruvverksamhet i Kallak/Gállok kommer att påverka renarnas flyttleder och betesområden.
FAKTA. Unescos motivering för Laponias naturvärden: ”Området är ett framstående exempel på hur jorden har utvecklats framför allt geologiskt, och hur ekologiska och biologiska förändringar sker i dag. Här finns även enastående naturfenomen med exceptionell naturskönhet liksom betydelsefulla naturliga lokaler för att skydda biologisk mångfald.”
FAKTA. Unescos motivering för Laponias kulturvärden: ”Lapplands världsarv i norra Sverige, som alltsedan förhistorisk tid varit befolkat av samerna är ett av de bäst bevarade exemplen på ett nomadområde i norra Skandinavien. Det innehåller bosättningar och betesmarker för stora renhjordar, en sed som en gång i tiden var mycket vanlig och har spår tillbaka till ett tidigt stadium i människans ekonomiska och sociala utveckling.”
Sveriges 15 världsarv
• Birka och Hovgården, Mälaren
• Drottningholms slottsområde, Stockholm
• Engelsbergs Bruk, Västmanland
• Falun och Kopparbergslagen
• Gammelstads kyrkstad, Luleå
• Grimeton radiostation, Halland
• Hansestaden Visby
• Hällristningsområdet Tanum, Bohuslän
• Hälsingegårdarna
• Höga kusten
• Laponia
• Skogskyrkogården, Enskede, Stockholm
• Struves meridianbåge (mätpunkter från Hammarfest i Norge till Izmail vid Svarta havet)
– Äntligen, var vår spontana reaktion. Hembygdsrörelsen här har varit lite eftersatt. Jag har jobbat med förbundet sedan 2011. Då hade vi ett årligt anslag på 65 000 kronor.
Genom Hembygdslyftet som den nya satsningen kallas tilldelas samtliga föreningar i länet ett grundstöd om 2 000 kronor vardera.
– Det blir en mindre summa eftersom vi är hela 115 föreningar i länet. Även föreningar som inte är medlemmar i Sveriges Hembygdsförbund är garanterade stödet.
Ytterligare 510 000 kronor av de medel som ingår Hembygdslöftet kan sökas av hembygdsföreningar i länet för att användas till projekt och evenemang. Högsta sökbara summa för en enskild förening är 50 000 kronor.
Vad ska det vara för sorts projekt och evenemang? – Vi ser gärna att pengarna ska gå till hembygdsföreningarnas kärnverksamhet, men är öppna för många olika sorters idéer, berättar Jesper Ström.
Vi är hela 115 föreningar i länet.
Biodling, bussresor eller andra aktiviteter Själv har han numera en heltidsanställning på förbundets kansli för att administrera fördelningen av projektpengarna. Ett villkor för att kunna ta del av stödet är att föreningarna sprider information om projektet i länet, berättar han.
– Det kan ske antingen på sociala medier eller att man ringer lokaltidningen och berättar vad som är på gång.
På den förslagslista som förbundet själva skapat för att inspirera föreningarna listas bland annat biodling, fotoprojekt, temadagar och bussresor till kulturarvsresemål.
– Det kan också handla om att odla äldre kultursorter, eller att ordna en slöjdkurs, en torpinventering eller en spökvandring. Man kan även söka för ett projekt som rör byggnadsvård för ökad tillgänglighet i sin lokala hembygdsgård.
Samarbete med andra föreningar uppmuntras Förbundet ser gärna att de sökande föreningarna samarbetar med andra föreningar – till exempel idrottsföreningar, friluftsföreningar, scouterna eller skolor.
– Vi uppmuntrar också till att man samarbetar med Vuxenskolan för att hålla en kurs. Vi märker att det finns ett stort intresse för kurser – särskilt vad gäller kris och beredskap.
Även fortbildning för styrelsemedlemmar, till exempel valberedningsutbildning, är möjligt att söka medel för från Östergötlands Läns Hembygdsförbund.
– Vi som förbund har fått ansvar för att fördela de här pengarna och vi hoppas ju verkligen att man sätter sprätt på dem.
Måste alla medel förbrukas under det kommande året? – Nej, man har faktiskt gjort ett undantag så att överblivna medel kan skjutas över till nästa år.
– Men vi vill förstås jättegärna visa att det verkligen finns ett behov av de här pengarna, i förhoppning om att det blir ett stående inslag i budgeten.
Östergötlands läns hembygdsförbund har funnits sedan 1941. Har ni tilldelats så här stora medel förr? – Nej, inte vad jag vet. Vi är jätteglada att tilldelas medel i höjd med till exempel Skåne län. Det känns verkligen roligt.
Vi som förbund har fått ansvar för att fördela de här pengarna och vi hoppas ju verkligen att man sätter sprätt på dem.
Elin Ljungqvist arbetar som filmpedagog inom kulturskolan i Vaggeryds kommun i Småland. Hon har en gedigen erfarenhet av att förmedla kulturarv till en ung målgrupp och föreläser även för bland annat hembygdsföreningar om hur de kan arbeta med barn och unga, på egen hand och i skolan.
Vad är särskilt viktigt att ha med sig i mötet med en ung målgrupp? – Att ungdomar är väldigt intresserade och vill både lära sig mer och engagera sig, men att deras engagemang inte ser ut som det gjorde förr. En ungdom väljer oftast inte att gå in i en förening eller styrelse för att engagera sig i flera år framöver, men kan däremot bli väldigt engagerade och drivna i kortare arrangemang och aktiviteter.
Vad driver dig som kulturarvsförmedlare? – När jag var 19 år började jag som ungdomspraktikant på Jönköpings läns museum. Där fick jag jobba med deras pedagogiska verksamhet under ledning av museiläraren Ola Hellman. Han var helt fantastisk med eleverna och lyckades verkligen fånga dem. När jag för första gången såg det där ljuset i ett barns ögon – där jag såg att just där och då, för bara några sekunder, förflyttades det barnet till en annan tid och historien blev levande. Det var ett magiskt ögonblick och från och med då bestämde jag mig att jag ville bli som Ola. Det har varit mitt mål och min drivkraft sedan dess – att få göra historia levande för barn och unga.
Finns det något som ”alltid” funkar i mötet mellan kulturarv och unga? – Mitt bästa tips är att möta dem på deras nivå, att hitta något som de kan relatera till. Det kan vara ett föremål, en plats, en person eller händelse, men något som fångar deras intresse direkt och som de känner igen sig i.
Något man i stället ska akta sig för, som är svårt? – Jag tror att många tyvärr pratar lite över huvudet på barn och unga som till exempel besöker hembygdsgården. Man vill lite för mycket och gör det lite för svårt för barnen. Man vill få med så mycket information som möjligt på kort tid. Försök i stället att sålla och ta lite i taget och bjud in dem att komma tillbaka fler gånger för att se mer.
Har hembygdsföreningarnas någon unik styrka i sammanhanget? – Hembygdsföreningarnas stora fördel är att de ofta har föremål i sina samlingar som man faktiskt får ta på, till skillnad från större museer där det mesta finns i montrar. Att faktiskt få uppleva och prova på historia på riktigt brukar fungera med alla åldrar. Att få ta på saker, att få prova gamla hantverk eller sysslor. Det ger så mycket mer än att bara få läsa om en tidsepok i en lärobok i skolan.
Hembygdsföreningarnas stora fördel är att de ofta har föremål i sina samlingar som man faktiskt får ta på, till skillnad från större museer där det mesta finns i montrar.
Hur kan kunskapen om hembygd stärkas i skolan? – I de reviderade kursplanerna som började gälla 2022 trycker man i historieämnet på vikten av att arbeta med historiska källor. Skolan har inga historiska källor, men det har ju hembygdsföreningarna, både när det gäller föremål, anteckningar, tidningsartiklar, fotografier och filmer till exempel. Här gäller det för föreningarna att få skolan att inse vilken pedagogisk resurs ett besök på hembygdsgården verkligen är. Mitt tips är att läsa vad som står i läroplanen och anpassa skolbesöken efter vad man läser i de olika årskurserna och vad skolorna efterfrågar.
Vilka goda exempel finns det på det? Metoder, enskilda samarbeten? – Jag har jobbat med ett väldigt roligt projekt i Värnamo kommun där skolklasser har fått göra filmer om sin hemort. Här har hembygdsföreningen på orten varit med som de lokalhistoriska experterna och tagit emot klassen och berättat om spännande händelser och personer som eleverna sedan har fått göra film om. Filmerna har sedan visats på stadsbiblioteket tillsammans med en liten utställning då eleverna har fått välja föremål ur hembygdsföreningens samlingar. Eleverna har lärt sig massor om sin lokalhistoria och hembygdsföreningen har lärt sig mycket om vad barn i olika åldrar är intresserade av.
Vad är barnen intresserade av? – De har oftast inte valt de berättelser och föremål som hembygdsföreningen brukar lyfta fram, utan har i stället valt historier om troll, jättar eller mord till exempel och föremål som de kan relatera till som exempelvis gamla skridskor, strykjärn och träskor.
Vad jobbar du på just nu? – Just nu arbetar jag med att ta fram en lärarhandledning till en kortfilm som handlar om kamerans och fotografiets historia från 1800-talet fram till våra dagar där alla har en kamera i mobilen och ett ständigt bildflöde med AI-genererade bilder. Hur påverkas vi av detta och hur kan vi bli bättre på att läsa av fejkade bilder och nyheter till exempel. Materialet ska förhoppningsvis vara klart lagom till höstterminen och testas med olika skolklasser och även med några seniorgrupper nu under våren.
Mitt tips är att läsa vad som står i läroplanen och anpassa skolbesöken efter vad man läser i de olika årskurserna och vad skolorna efterfrågar.
Våren 2026 satsar Jönköpings läns hembygdsförbund för tredje gången på utbildningspaketet Kulturarvet som besöksmål för sina 26 medlemsföreningar. Kulturarvet som besöksmål startades av Sveriges Hembygdsförbund år 2020 i syfte att utveckla föreningarnas aktiviteter för att möta den efterfrågan som finns hos besökare och besöksnäring. I Jönköping genomförs satsningen i samarbete med Region Jönköpings turistbolag Smålands turism.
De tidigare omgångarna varit betydelsefulla på flera sätt, berättar Irene Oskarsson, ordförande i Jönköpings läns hembygdsförbund.
– Vi har fått en närmare kontakt med Smålands turism och politiker i regionen har fått större kunskap om vad vi i hembygdsrörelsen gör och kan bidra med. Men framför allt har det varit viktigt för de föreningar som varit med. De har fått ny kunskap och kunnat utveckla sin verksamhet. Det har också lockat nya medlemmar.
Hur märker besökarna av att verksamheten utvecklats? – Det syns. Föreningarna har utvecklat nya aktiviteter som veteranbilsträff och guidning av Gamla Bankgården i Vrigstad där man också bjuder in till kafferep där man berättar som de som bodde och levde i huset. Huskvarna hembygdsförening har börjat med soppluncher med föredrag om bygdens historia, som har gett många nya medlemmar.
Vi har fått en närmare kontakt med Smålands turism och politiker i regionen har fått större kunskap om vad vi i hembygdsrörelsen gör och kan bidra med.
Kulturarvet som besöksmål består av fyra workshops på teman som: Hur kan fler människor få tillgång till kulturarvet? Hur får vi fler att engagera sig i föreningarnas arbete? Hur kan hembygdsrörelsen möta turister och tillresta besökare?
Hanna Glans är internationell projektledare vid Smålands turism, som är det regionala hembygdsförbundets samarbetspartner i projektet.
– Jag upplever att träffarna har gett en värdefull självförtroendeknuff. Hembygdsrörelsen sitter på en sådan skatt, och Kulturarvet som besöksmål har hjälpt till att ta vara på den ännu mer effektivt, säger hon.
Prissättning och marknadsföring är två faktorer där satsningen gett tydligt resultat, menar hon.
– Ett minne jag särskilt har var när jag besökte Bälaryds Bygdegårdsförenings evenemang Veteranträffen, där stod två personer från olika generationer och diskuterade kring en veteranbil. Det var så fint att se så tydligt hur hembygdsrörelsen skapar mötesplatser över generationsgränser. Just Bälaryd har också varit duktiga på att tänka mer kring prissättning. De började succesivt att ta mer betalt genom att ändra inträdet från per bil till per person. Bälaryd har många evenemang i föreningen, och nu har de kunnat bli mer strukturerade i dessa.
Vad hoppas Smålands turism att satsningen ska ge? – Smålands Turism arbetar med att marknadsföra Småland mot både svenska och utländska turister. Så att kunna erbjuda fler exportmogna upplevelser och besöksmål är såklart ett mål. Men det finns många delmål på vägen dit. Till exempel att genom denna satsning tar kulturmiljöerna en större plats i besöksnäringen, och det är roligt.
Hur samverkar Kulturarvet som besöksmål med andra aktörer? Vilken nytta kan man dra av varandra? – Boenden i bygden behöver såklart besöksanledningar. Och generellt är det bara bra med fler besöksmål, det stärker bygden och är inte konkurrens. Sedan är det redan bra samarbete mellan hembygdsrörelse och kommun, länsstyrelse, Länsmuseum, region med flera, men det som är bra kan alltid bli bättre, säger Hanna Glans från Smålands turism.
Se filmen som Smålands turism har gjort om Kulturarvet som besöksmål:
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
